Hur mycket väger en säl

Knubbsäl (Phoca vitulina) existerar ett art inom familjen öronlösa sälar såsom förekommer huvudsakligen inom norra Atlanten, norra delen från Stilla havet samt Nordsjön.

Honan existerar omkring 140 centimeter utdragen samt balanserar cirka 50 kilogram.

Den lever även nära Sveriges kustlinjer nära västkusten samt inom södra Östersjön.^[3] Knubbsälen existerar Bohusläns landskapsdjur.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Sälen existerar inom jämförelse tillsammans med andra öronlösa sälar små samt slank samt besitter en klotformigt viktig. en klart kännetecken existerar dem V-formade näsborrarna.^[4] Honan existerar omkring 140 centimeter utdragen samt balanserar cirka 50 kilogram.^[5] Hannar når vanligen ett vikt upp mot 130 kilogram^[4] (undantagsfall upp mot 253 kg^[6]) samt existerar upp mot 195 centimeter^[4][6] långa.

Pälsen existerar oftast mörk tillsammans med vita fläckar dock kunna även existera ljusgrå alternativt brungrå tillsammans med mörka fläckar, dock uppvisar geografiska variationer.^[5] Sälen äger en tjockt späcklager. Den besitter ett "uppåtnäsa" inom profil.

Hanen blir omkring 1,8 meter samt balanserar cirka 100 kg, medan honan likt existerar lite mindre blir 1,7 meter tillsammans enstaka vikt vid cirka 80 kg.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Knubbsälen simmar väldigt utmärkt samt är kapabel dyka ner mot 200 meters djup samt stanna beneath vattnet inom 30 minuter dock vanligen stannar den bara 5 mot 10 minuter beneath vattenytan. Pulsslaget reducerar mot omkring 20 stöt per 60 sekunder nära långvariga dykningar inom motsats mot 150 stöt normalt.^[4] vid nation uppträder dem ofta inom mindre grupper dock reagerar våldsamt angående enstaka ytterligare individ kommer på grund av nära.

sälart föredrar skyddade sandbankar samt grupp av öar.

Individerna stannar vanligen inom identisk distrikt. Ungdjur likt just lämnade sin moder är kapabel däremot utföra upp mot 300 km långa vandringar. Knubbsälen simmar ibland uppför vattendrag samt några populationer blev vid sålunda vis boende inom insjöar, mot modell inom Skottland.^[7]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Parningen sker inom vattnet.

Flera hannar provar samtidigt för att komma vid honans rygg.

inom start motsätter sig honan samt biter mot hannarna alternativt tar mot flykten. mot slut existerar bara enstaka hanne kvar liksom biter inom honans nacke till för att lugna hon.

Själva parningsakten varar inom cirka tre minuter. Hos sälart finns inga monogama relationer samt hanar etablerar samt försvarar ej heller enstaka lag tillsammans med honor, liksom andra sälar.

Efter cirka 11 månaders dräktighet föder honan ett enda unge. Kuten balanserar nära födseln cirka nip kilo samt existerar omkring 85 centimeter lång.^[6] Den dias ungefär fem veckor samt måste sen klara sig självständigt.

Sälar (Pinnipedia) existerar ett djurgrupp inom ordningen rovdjur.

Honor blir efter tre–fem tid könsmogna samt hannar efter cirka sex år.^[7]

Knubbsälar blir ibland 30 mot 35 tid gamla.^[4] Vanligen blir honor äldre då hannar förlorar många energi då dem strider mot likasinnade från identisk kön. Hannar blir därför sällan äldre än 25 kalenderår.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Vuxna sälart äter nästan bara vattendjur dock ungarna tar även kräftdjur samt blötdjur.

dem jagar enskilt samt ej inom lag. ett lärande utförd 1977-1980 inom vattensträcka samt Kattegatt konstaterades 20 olika arter från bytesfisk liksom dominerades från dem tre familjerna torskfiskar, plattfiskar samt olika arter från sill.^[8] Torskfiskar utgjorde 50 %, plattfiskar 26 % samt sill 8 % från bytesfiskens vikt.

ett analys ifrån 1989 inom vattensträcka visade vid 31 arter från bytesfisk, var sill, torsk, blåvitling, vitling, vitlinglyra samt bergtunga utgjorde huvuddelen från kosten.^[9] Den största skillnaden mellan dem båda studierna fanns för att andelen sill mer än fördubblats 1989.^[9]

Det existerar svårt för att att fatta beslut eller bestämma något den dagliga förbrukningen hos vilt levande sälar.

Tillgängliga information existerar ifrån studier från fångna varelse vilket hålls vid enstaka aktivitetsnivå liksom liknar den liksom förekommer inom deras naturliga miljö.^[10] Studier vilket gjorts beneath årstidernas växlingar ger ett uppskattning för att knubbsälen inom medelvärde dagligen äger en energibehov vid 4680 kcal vilket motsvarar ett daglig konsumtion från 3,6-4,15 kg vattendjur, beroende vid dietens sammansättning.^[9] Knubbsälarnas totala konsumtion existerar proportionerliga inom förhållande mot beståndets storlek samt inom enstaka undersökning ifrån 1989 inom vattensträcka utgjorde knubbsälens konsumtionen från dem kommersiellt viktiga fiskarterna mindre än 1 % från yrkesfiskets fångster.^[9]

En forskning inom sydvästra Nordsjön, baserad vid delvis smälta otoliter ifrån knubbsälens bytesdjur, visade för att från dem bytesfiskar vilket existerar från massiv innebörd på grund av knubbsälen förekommer flera småarter.

En nyfödd gråsäl balanserar ungefär 12 kilo samt existerar ett knapp meter lång.

Exempelvis smörbult likt blir cirka 10 centimeter, skäggtorsk, sandskädda, sjökock, simpor samt dem vanliga arterna från tobis existerar samtliga oftast mindre än 25 centimeter inom längd, även angående äldre exemplar samt den större arten tobiskung ibland blir större. Mer än 90 % från rödspättorna uppskattades utifrån otoliterna existera mindre än 18 centimeter, mer än 90 % från vitlingen uppskattades existera mindre än 30 cm samt mer än 90 % från torsken uppskattades artikel mindre än 35 cm.

Majoriteten från tobisfiskarna uppskattades mot mellan 8 samt 24 cm långa dock en mindre antal likt påträffades uppskattades existera upp mot 32 cm.^[11]

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

För närvarande existerar 5 underarter godkända:^[12]

• Europeisk knubbsäl (P.

  v. vitulina), europeiska kustlinjer

• P. v. concolor, Nordamerikas östkust ifrån Norra Ishavet mot Maine
• P. v.
  Vikarsälen existerar normalt mellan 120 samt 195 centimeter tillsammans med en medelvärde 150 cm.

  richardsi, Nordamerikas västkust ifrån Alaska mot Kalifornien

• P. v. stejnergeri, japanska samt ryska kustlinjer inom Stilla havet
• Ungavaknubbsäl (P. v. mellonae), insjöar inom norra Québec (enda underart såsom lever inom sötvatten)

Knubbsälen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Människan jagad knubbsälen redan beneath forntiden – dels på grund av köttet, dels till pälsen samt tran.

inledningsvis vid 1970-talet infördes säkerhetsåtgärder på grund av djuret. Beståndet inom Nordsjön besitter idag återhämtat sig mot enstaka huvuddel vid cirka 7 000 sälart.

Hur känsligt beståndet existerar ser man efter 1988. vid bas från enstaka epizooti dog drygt hälften från samtliga individer inom Kattegatt samt Skagerak.

kalenderår 2002 slog viruset mot igen samt återigen dog ungefär hälften från varenda sälart längs den svenska landremsa vid havet. Både 1988 samt 2002 började epizootin nära den danska ön Anholt inom Kattegatt. Sommaren 2007 observerades åter döda sälar nära Anholt samt inom start antogs för att detta existerar identisk virus. Senare undersökningar visade för att detta existerar enstaka okänd sjukdom^[13].

Antalet döda vilt beräknas dock ej bli lika stort denna gång eftersom dem sälar liksom överlevde viruset kalenderår 2002 antas artikel immuna.

Andra hot existerar giftiga ämnen vilket ändrar bostadsort in inom havet samt konkurrenskampen tillsammans med fiskare. Ibland fastnar sälart inom fiskenät samt ibland blir dem dödade från yrkesfiskare.^[4] en annat bekymmer existerar turister såsom kommer på grund av nära djuren.

Honan lämnar ofta ungdjuret isolerad vid nation samt ofta existerar detta oklart ifall ungdjuret blev övergiven alternativt ifall modern hittar igen efter sökandet efter att födas.

Här hittar ni svar vid vanliga ämnen angående våra sälarter – fanns dem finns, hur dem mår samt hur sälar samt fiske påverkar varandra.

inom Tyskland samt Nederländerna finns speciella stationer till övergivna ungdjur, dock metoden existerar omdiskuterad från zoologer. inom land blir utan sällskap ungdjur dödade.

Knubbsälen existerar Bohuslänslandskapsdjur.

Status

[redigera | redigera wikitext]

Den globala populationen uppskattas bestå från 350 000 mot 500 000 individer samt arten bedöms idag vilket livskraftig (LC) från IUCN.

Dock existerar den hotad inom vissa regioner samt jaktverksamhet vid knubbsäl existerar idag olaglig inom dem flesta regionerna.^[1]

Knubbsälen inom Östersjön (en relaterat till gener isolerad population nära Kalmarsund) fanns inom 2005 års Röda inventering till landet upptagen såsom ett (starkt hotad), klassning "D".^[3] inom 2010 års rödlista äger statusen till populationen inom Östersjön ändrats mot VU (sårbar).^[14]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Ronald M.

  Nowak, red (1999). ”Phoca vitulina” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 892-895. ISBN 0-8018-5789-9 

• S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion), Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, 1997, ISBN 91-973632-5-1
• B. Jensen, Nordens däggdjur, andra tryckning 2004, Prisma förlag, ISBN 91-518-4432-X
• Kai Curry-Lindahl, Däggdjur, Groddjur & Kräldjur, Norstedts, 1988, ISBN 91-1-864142-3

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]