Samlingsbegrepp för en organisms samtliga gener
Gen
Genen existerar enstaka avdelning till kunskap ifall ärftliga attribut, likt ärvs ifrån föräldrar mot avkomman.
enstaka biologisk gen kodar på grund av en visst protein; genen existerar en slags anvisning vid en visst protein. Människan äger ca 22 000 gener, spridda vid dem olika kromosomerna. enstaka gen består från ett viss sekvens nukleotider liksom genom den genetiska koden beskriver enstaka sekvens från aminosyror, vilka inom sin tur bygger upp en protein. Informationen inom DNA-molekylen översätts, transkriberas, mot olika former från RNA, såsom styr tillverkningen, syntesen, från proteinet inom cellens ribosomer.
Ibland räknas även vissa DNA-sträckor vilket äger regulatoriska funktioner, detta önskar yttra bestämmer då detta bör tillverkas protein samt hur många, mot genen.
Hos vissa virus består generna ibland från RNA-segment istället till DNA. Dessa RNA-gener utgör antingen direkt en underlag till proteinsyntesen inom värdcellen såsom viruset infekterat, alternativt därför, såsom hos retrovirus, måste informationen inom virusets RNA ursprunglig översättas mot DNA innan detta förmå användas till proteintillverkning.
inom vissa fall existerar ej genens slutprodukt en protein, utan detta stannar vid RNA-stadiet. Detta förekommer främst inom RNA-molekyler likt ingår inom enzymer liksom kallas ribozymer, samt inom vissa från cellens organeller såsom ribosomerna.
Generna ingår inom jättemolekyler vars namn förkortas DNA. Dessa liknar långa, spiralvridna stegar. varenda gen motsvarar en bestämt del från ett sådan DNA-stege. enstaka DNA-molekyl äger alltså område till flera gener, möjligen 1000 stycken. varenda ”stegpinne” inom ett DNA-molekyl består från numeriskt värde därför kallade baserad på kväve.
Dessa passar mot varandra ungefär såsom pusselbitar. inom DNA finns fyra olika sorters baserad på kväve vilket betecknas A, T, C samt G.
Genernas organisation
[redigera | redigera wikitext]Generna styr cellensfunktion genom dem olika proteiner liksom dem kodar till. inom enstaka flercellig organism kontrollerar generna även utvecklingen ifrån den inledande befruktadeäggcellen mot den färdiga organismen.
Olika gener samverkar inom en komplicerat reglersystem, var vissa proteiner reglerar vilka andra gener likt till tillfället bör existera aktiva. Trots för att varenda kroppsceller innehåller identisk gener, existerar olika gener aktiva inom olika celler beroende vid vilken roll cellen äger, inom vilket utvecklingsstadium cellen befinner sig samt vilka stimuli den utsätts på grund av.
Reglering från genuttryck sker främst genom för att olika former från proteiner binder mot bestämda ställen vid den regulatoriska sträcka DNA vilket hör mot genen, samt ger upphov mot, ger större mängder från alternativt hindrar transkriberingen mot RNA. då ingen transkribering sker vid ett sträcka från kromosomen ligger den inaktiv, ihoppackad tillsammans tillsammans med speciella proteiner, histoner, mot kromatin inom cellkärnans kromosomer.
inom allmänhet ligger största delen från genomet inaktivt samt hoppackat vid detta vis, medan ett mindre sektion från generna används.
I dem flesta högre organismer kodar endast enstaka många små sektion från nukleotidsekvensen inom DNA-molekylerna på grund av något protein. Mellan dem egentliga generna finns ofta långa sekvenser från vad liksom tidigare kallades skräp-DNA (eng.
Genom alternativt arvsmassa existerar inom genetiken beteckningen vid enstaka organisms samtliga gener.junk DNA). Idag vet man för att detta därför kallade skräp-DNA:t äger regulatoriska funktioner, samt även existerar viktigt på grund av hoppackningen mot kromatin. Inom ett gen finns oftast del från nukelotid-sekvenser, intron, likt ej kodar på grund av några aminosyror. dem delar från DNA-molekylen vilket kodar till - utgör receptet vid - en protein kallas exon.
Den totala kvantiteten DNA inom enstaka fängelse existerar hos dem flesta organismer fördelad mellan en antal kromosomer liksom inom dem flesta fall finns inom numeriskt värde upplagor, var en exemplar kommer ifrån modern samt den andra kommer ifrån fadern. Undantaget existerar könskromosomerna, X-kromosomen samt Y-kromosomen, såsom sinsemellan existerar helt olika samt ansvarar på grund av dem proteiner likt reglerar dem sexuella skillnaderna mellan könen.
Den genetiska informationen samt generna finns inom oerhört långa molekyler vilket kallas DNA, deoxyribonukleinsyra.dem vanliga kromosomerna, likt ej existerar könskromosomer kallas autosomer. ett gens placering, locus, vid ett kromosom existerar till detta mesta väldefinierad på grund av varenda enskild art, även ifall detta förekommer för att funktionella gener är kapabel finnas vid en helt annat lokal vid kromosomen alternativt mot samt tillsammans vid ett helt ytterligare kromosom.
Generna existerar ej placerade inom dem olika kromosomerna i enlighet med något systematiskt mönster; dem gener vilket ligger nära varandra äger inom allmänhet ej något samband tillsammans med varandra utan är kapabel ingå inom helt obesläktade processer inom cellen.
Genetisk variation
[redigera | redigera wikitext]När cellen delar sig, måste DNA-molekylerna replikeras, fördubblas.
Då uppstår ibland spontana fel, mutationer, var nukleotidsekvensen inom ett gen förändras därför för att aminosyresekvensen inom detta protein vilket kodas blir ett ytterligare. Ibland besitter denna förändring ingen innebörd till proteinets funktion, dock ibland förändras alternativt förhindras proteinets funktion. Detta leder mot ett genetisk variation; ett viss gen är kapabel inträffa inom enstaka mängd olika varianter, alleler.
dem numeriskt värde upplagorna från enstaka gen liksom finns inom ett normal kroppscell förmå alltså existera olika. Individer vilket äger numeriskt värde likadana varianter från ett gen sägs existera homozygoter tillsammans med avseende vid denna gen. Individer likt äger numeriskt värde olika varianter från genen sägs artikel heterozygoter.
enstaka genetisk variant såsom träffar igenom även angående den bara finns inom en exemplar kallas dominant, samt enstaka allel liksom måste finnas inom numeriskt värde exemplar till för att den bör ett fåtal någon praktisk innebörd kallas tillbakadragen.
Gener existerar parti från DNA liksom fungerar likt ritningar på grund av för att producera proteiner, vilka inom sin tur ger organismer deras specifika egenskaper.Genernas uppkomst
[redigera | redigera wikitext]Det finns ingen inbyggd fysiologisk alternativt cellulär mekanism liksom kunna avläsa nödvändigheten från nya gener, utan sådana uppstår såsom ett spontan samt slumpmässig process beneath evolutionen. Oftast uppstår nya gener liksom en påverkan från för att enstaka äldre gen dupliceras. detta kunna ske likt en misstag beneath replikationen från cellens genetiska ämne, även biologiska virus kunna existera ansvariga på grund av för att överföra gener ifrån enstaka organism mot enstaka ytterligare.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den förste såsom beskrev konceptet gener, plats munkenGregor Mendel liksom studerade olika plantorsärftliga attribut.
Variant från enstaka gen.Även ifall denne ej använde termen gen sålunda förklarade denne resultatet från sina experiment tillsammans förekomsten från ärftliga faktorer vilket något som har transporterats eller flyttats ovan mellan generationerna inom odelbara bitar. Detta genbegrepp utgår ifrån attribut likt kunna observeras, samt postulerar den ärftliga faktorn likt förklaring.
Mendel plats även den förste likt beskrev arv inom struktur från dominanta samt recessiva anlag samt skillnaden mellan homozygota samt heterozygota individer.
Ordet gen myntades från den danskabotanistenWilhelm Johannsen 1909 ifrån detta grekiska termen på grund av födsel. 1910 visade Thomas Hunt Morgan för att generna fanns inom kromosomerna.
han visade senare för att ett enskild gen kunde lokaliseras mot ett bestämd ställe vid ett kromosom.
Organismer besitter tusentals gener, samt till organismer tillsammans sexuell reproduktion förmå generna normalt omkombineras fritt.Morgan samt hans studenter började tillsammans arbetet för att kartlägga generna till bananfluganDrosophila melanogaster. 1928 visade Frederick Griffith för att gener kunde överföras mellan organismer.
1941 visade George Wells Beadle samt Edward Lawrie Tatum för att mutationer inom gener orsakade felaktigheter inom vissa ämnesomsättningsprocesser. Detta visade för att specifika gener kodade specifika proteiner, vilket ledde mot den s.k.
Betyder samt handlar angående ärftlighetsläran, d.v.s läran angående hur bl.a attribut nedärvs dock även hur våra gener samt kromosomer existerar uppbyggda, fungerar, samt till vidare detta biologiska arvet."en gen - en enzym" -hypotesen. 1953 framlade James Watson samt Francis Crick enstaka modell till DNA-molekylens struktur vilket grundades vid Rosalind Franklins jobb tillsammans röntgendiffraktions-bilder samt förklarade hur genetisk upplysning kunde överföras ifrån enstaka generation mot ett ytterligare.