Hur många slussar har trollhättan

Trollhätte kanal existerar enstaka farled mellan Vänern samt Kattegatt. Farleden existerar 82 kilometer utdragen, varav 10 kilometer existerar grävd samt sprängd kanal samt resten naturlig farled inom Göta flod.

Nivåskillnaden ifrån havet mot Vänern, 43,8 meter, övervinns från sex slussar.

För ett slussning behövs 8.000-12.000 kubikmeter vatten.

Den inledande slussen inom Lilla Edet äger ett lyfthöjd vid 6 meter samt dem nästa fyra slussarna inom Trollhättan besitter ett lyfthöjd vid ungefär 32 meter. enstaka grävd samt sprängd kanal leder genom Trollhättan – ibland används "Trollhätte kanal" särskilt ifall den sprängda delen, Bergkanalen, samt ibland även ifall Bergkanalen samt dess anslutning norrut, Stallbacka kanal.

Den sista slussen nära Brinkebergskulle inom Vänersborgs samhälle lyfter ytterligare cirka 6 meter samt kanalen Karls grav leder slutligen fram mot Vänern via den lilla stort insjövatten Vassbotten. Sedan den 18 november 2004 existerar kanalen samt slussområdet en statligt byggnadsminne.^[2]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den norske kungen Harald Hårdråde lär i enlighet med historien redan vid sommaren 1064 äga tagit sig upp på grund av Göta flod tillsammans ett krigsflotta vid 60 ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

Fallen nära Lilla Edet, Trollhättan samt Vargön utgjorde naturliga hinder samt man fick dra fartygen vid nation förbi dessa. Planer fanns redan vid 1500-talet för att bygga slussar samt därmed utföra älven segelbar läka vägen mellan Västerhavet samt Vänern.

Den inledande anspråkslösa start mot Trollhätte kanal gjordes från Karl IX, vilket dels anordnade ett slussled nära Lilla Edet, dels påbörjade den sålunda kallade Karls grav – enstaka kanal tillsammans en par enkla slussanordningar såsom kringgick dem översta fallen inom Göta flod nära Rånnum.

Sitt namn besitter denna kanal fått från Karl IX, dock vattenvägen blev ej färdig till genomgående sjötrafik förrän tid 1752.^[3]

Vida besvärligare på grund av sjöfarten fanns emellertid själva Trollhättefallen. Dessa måste man ännu beneath utdragen tidsperiod vandra förbi mot lands. nära mitten från 1700-talet behövdes upp mot 900 hästar på grund av transporten från dem produkter såsom något som har transporterats eller flyttats landvägen förbi fallen.^[4] en kanalbyggnadsarbete såsom Christopher Polhem tillsammans hjälp från Emanuel Swedenborg påbörjade vid Karl XII:s tidsperiod avstannade inom samt tillsammans kungens död.

detta återupptogs nära 1700-talets mitt från ständerna, dock även idag upphörde arbetet plötsligt – denna gång mot resultat från för att dem gjorda fördämningarna brast innan arbetet tillsammans med slussarna plats fullbordat.^[4] Sedan blev detta vid bas från penningbrist ej någon hastighet vid arbetet förrän kalenderår 1793, då en antal köpmän inom götet, bland dem direktör William Chalmers samt brukspatron Peter Bagge, samt en stort antal bruksägare inom Värmland erhöll privilegier vid "Trollhätte canal samt slussverks bolag".

vid sommaren 1800 kunde kanalen upplåtas mot allmänt begagnande. Den plats inom detta allra närmaste 2 meter djup.^[4]

Den vittbereste tyske generalen Theodor von Hallberg-Broich kallade Trollhätte kanal till "den svenska nationens triumf, en monument ovan detta folks kraft samt arbetsskicklighet".^[4]

Den nya farleden visade sig dock således småningom artikel till små på grund av den något som ökar i storlek eller antal sjöfartens krav.

då 40 kalenderår gått befanns detta nödvändigt för att bygga angående den mot nära 3 meters djup. detta arbetet leddes från den sedermera berömde järnvägsbyggaren Nils Ericson, såsom vykort förut ägde byggt Säffle kanal. han ägde egen gjort upp en kostnadsförslag tillsammans med arbetsbeskrivning, samt ombyggnaden från kanalen kunde fullbordas nästan en helt tid tidigare än liksom beräknats.

Besiktningsmännen vitsordade ändå för att arbetet plats utfört tillsammans "den yttersta vård samt noggrannhet". Kostnaden understeg dessutom den beräknade.^[4]

I samt tillsammans färdigställandet från Göta kanal tid 1832 möjliggjordes sjöfart kurera vägen genom landet mellan Sveriges öst- samt västkust via dessa kombinerade vattenleder.

År 1904 köpte staten Trollhätte kanalbolags egendom samt ställde den beneath förvaltning från Trollhätte kanal- samt vattenverk. Efter ett många djupgående analys igångsattes ett ombyggnad från kanalen kalenderår 1909.^[5] tid 1916 kunde farleden öppnas till trafik tillsammans med ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig från intill 4 meters intensiv, dock slussarna anpassades – tillsammans tanke vid framtida fördjupning från kanalen – på grund av 5-meters ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt fick enstaka längd från 90 meter.

Kostnaden på grund av denna ombyggnad uppgick mot omkring 24 miljoner kronor.

Nivåskillnaden ifrån havet mot Vänern, 43,8 meter, övervinns från sex slussar.

Farleden kunde idag passeras från havsgående ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tillsammans med upp mot 1 350 lasttons dräktighet.^[5]

De inledande slussarna, byggda från trä

Slussar

[redigera | redigera wikitext]

En från Sveriges inledande slussar, samt Trollhätte kanals inledande sluss, Lilla Edets sluss, stod genomskinlig redan 1607.

Efter 1800 års slussled äger ytterligare numeriskt värde slussleder förbi Trollhättan kommit mot, 1844 samt den senaste 1916. Dessa tre slussystem ligger sidled inom Trollhättan dock detta existerar bara 1916 års slussled liksom numer existerar farbar. Flera ombyggnader samt restaureringar från denna slussled besitter gjorts.

Fram mot 1916 fanns ett sluss nära Åkerström, några kilometer söder ifall Trollhättan.

Varje kalenderår fraktas cirka 3,5 miljoner ton frakt samt beneath sommarmånaderna passerar 3 000 mot 4 000 fritidsbåtar genom kanalen.

Maximala dimensioner till ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig vilket går genom kanalen:

• Längd: 88 meter
• Bredd: 13,20 meter
• Masthöjd: 27 meter
• Djup: 5,40 meter

Fartyg såsom existerar byggda efter dessa mått kallas Vänermax.

Broar

[redigera | redigera wikitext]

Se även Göta älv.

• Dalbobron, ovan Trafikkanalen inom Vänersborg existerar ett klaffbro ifrån 1963. Tidigare fanns ett svängbro vid platsen.
• Residensbron ovan Hamnkanalen inom Vänersborg. Den äger haft föregångare inom hundratals år.
• Vassbottenleden ovan Hamnkanalen inom Vänersborg.
• Järnvägsbroarna till Älvsborgsbanan ovan Trafikkanalen samt Hamnkanalen inom Vänersborg.

  Den västra existerar ett klaffbro ifrån 1917 ritad från namn Baermann Strauss, liksom även ritat Golden Gate-bron inom Kalifornien.^[6] Mellan år 1867–1917 fanns ett svängbro, vilket ursprungligen byggts till Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, vid platsen.

• Gropbron enstaka klaffbro ovan Karls grav inom Vänersborg ifrån 1965.

  beneath år 1912-1965 fanns ett svängbro vid platsen.

• Stallbackabron på grund av vägarna 44 samt E45 existerar enstaka högbro ifrån 1981.
• Järnvägsbron inom Trollhättan existerar ett lyftbro ifrån 2001. Tidigare fanns detta ett äldre svängbro vid identisk plats.
• Stridsbergsbron existerar enstaka klaffbro beneath uppförande^[7]
• Klaffbron ovan Trafikkanalen mellan östra älvstranden samt Spikön, Trollhättan, ifrån 1958.

  Den föregicks från enstaka äldre klaffbro.

• Nydqvist & Holms järnvägsbro existerar ett svängbro ovan Trafikkanalen inom Trollhättan.
• Olidebron ett gångbro ifrån 2016^[8]
• Lilla Edetbron till länsväg 167 existerar enstaka klaffbro liksom byggdes inom slutet från 1970-talet.
• Jordfallsbron existerar ett klaffbro vilket öppnades 1966.
• Angeredsbron existerar enstaka 47 meter upphöjd bro likt invigdes 1978.
• Marieholmsbron existerar enstaka svängbro till järnväg liksom öppnades 1996, tillsammans enstaka föregångare ifrån 1909.
• Södra Marieholmsbron, lyftsvängbro på grund av järnväg, 2016
• Hisingsbron, öppningsbar bro liksom invigdes 2021.

  Den ersatte den intilliggande Götaälvbron liksom plats enstaka klaffbro liksom invigdes 1939. år 1874 mot 1969 fanns enstaka svängbro väster därom även benämnd Hisingsbron.

• Älvsborgsbron existerar enstaka hängbro tillsammans med ett segelfri höjd vid 45 meter vilket invigdes 1966.

På slutet från 1800-talet fanns bara numeriskt värde broar ovan fartygsleden, nämligen inom Vänersborg samt inom Göteborg^[9].

enstaka bro ovan Göta flod fanns inom Vargön.

Öar

[redigera | redigera wikitext]

När Karls grav mellan Göta flod samt Vassbotten invigdes 1752 blev Vänersborg samt delar från dåvarande Vassända socken enstaka ö mellan älven inom öst samt den nya kanalen inom väst. Även flera andra småöar äger bildats då kanalerna anlagts.

• Lilla Vassbotten, Vänersborg
• Stallbackaön, Trollhättan
• Spikön, Trollhättan
• Kanalön, Trollhättan
• Åker, Trollhättan
• Gamle dal'n, Trollhättan
• Inlandsön, Lilla Edet^[10]

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Arbetet tillsammans uppförandet från Trollhätte kanal leddes från Eric Thomas Svedenstierna, bergsvetenskapsman.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen.
  Trollhättans slussar existerar ett betydelsefull sektion från Vänersjöfarten.

  Skrifter utgivna från Bohusläns museum samt Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen inom Västra Götalands län. sid. 171-174. Libris19352952. ISBN 9789176862742 

• Bring, Samuel E. (1914). Trollhätte kanal 1844-1904. Några anteckningar. huvudstaden. Libris2579251 
• Bring, Samuel E. (1911). Trollhätte kanals saga mot 1844.

  Stockholm: Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Libris29218 

• Gehlin, Åke; Gustavsson, Leif (1989). Från Östersjö mot Västerhav: Göta kanal - Vättern - Vänern - Trollhätte kanal - Göta älv : navigation, kanal- samt ortshistoria, service, sevärdheter : ett båtfärd genom Sverige. [Tekno's skärgårdsserie] ; [3]. Solna: Teknografiska institutet.

  Libris7615127. ISBN 91-7172-320-X 

• Granberg, Per Adolf (1801). Trollhätte canalfartens historia. Göteborg: Götheborg, tryckt hos Samuel Norberg, 1801.
  Slussar inom Trollhätte kanal.

  Libris2408981. https://runeberg.org/pagtcfh/index.htm 

• Hallberg, Stig (1986). Lots samt leder inom Trollhätte kanal samt Vänern. Trollhättan: [S. Hallberg]. Libris663376 
• Kungl. Trollhätte kanal- samt vattenverk, Trollhätte kraftverk, Vattenfall Västsverige: förhistorien, anläggningarnas bakgrund, kuriosa ([2.

  uppl.]). Trollhättan: Vattenfall Västsverige. 1992. Libris2136386 

• Lindström, Bengt (2000). Trollhätte kanal 200 år. Norrköping: Sjöfartsverket. Libris7758706. ISBN 91-86502-17-4 
• Nerman, Gustaf (1902). Något angående Trollhätte kanal, därvarande vattenkraft samt angående Venerns reglering.

  Upsala. Libris2932955. https://runeberg.org/ngmtrollh/ 

• Skogman, Carl (1884). Anteckningar angående Nya Trollhätte kanalbolag år 1838-1884. huvudstaden. Libris3053852. https://runeberg.org/scjatrollh/ 
• Sturzen-Becker, Oscar Patric; Björkfeldt L. (1846). Trollhätta-album : möte af dem vackraste samt märkvärdigaste utsigter nära samt omkring Trollhättan.

  götet. Libris3097832. https://runeberg.org/sturztro/ 

• Stymne, Per (1994). ”Från Vänern mot Västerhav : Trollhätte kanal”. Kanaler / [redaktör : Ulf Johansson] (Stockholm : Svenska turistfören.
  
  
• 



(STF), 1994): sid. 92-109 : färgill..  Libris1995005

• Trollhättan dess kanal- samt kraftverk: historik samt beskrifning utg. af K. Vattenfallsstyrelsen. huvudstaden. 1911-1916. Libris8236299 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]