Hur ser det ut franska

Franska (franska: français) existerar en från dem romanska språken samt räknas liksom en världsspråk. detta talas från omkring 80 miljoner människor () ^[4] liksom modersmål samt tillsammans tillsammans andraspråkstalare från omkring ^[5]&#;miljoner.

detta existerar efter engelska detta maximalt studerade språket inom världen samt sammanlagt besitter upp emot miljoner avgörande insikt inom franska. detta existerar officiellt alternativt administrativt tungomål inom en flertal internationella organisationer, kommittéer samt föreningar liksom Europeiska unionen (där detta existerar en från tre arbetsspråk), Internationella olympiska kommittén, Förenta nationerna, Afrikanska unionen, Världspostföreningen, Världshandelsorganisationen, FINA, FIA, World Anti-Doping Agency, Internationella domstolen inom Haag, Internationella byrån på grund av mått samt vikt, Europeiska radio- samt TV-unionen, Interpol, tillsammans med flera.

Franska existerar officiellt tungomål inom 29 länder. Organisation internationale dem la Francophonie, (OIF), existerar ett internationell organisation bestående från fransktalande länder samt regeringar tillsammans med 53 medlemsländer.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den romerska invasionen från Gallien

[redigera | redigera wikitext]

Franska härstammar, såsom samtliga romanska tungomål, ifrån latin.

Före den romerska invasionen f&#;Kr bodde framför allt en keltiskt folkslag inom detta såsom idag existerar land i västeuropa, en folkslag vilket romarna kallade galler. andra folkslag inom området fanns iberer inom söder mot dagens Spanien, ligurer nära medelhavskusten samt mindre grekiska samt feniciska grupper.

Frankrike existerar ett från Europas folkrikaste stater samt ligger även inom höjdpunkt då detta gäller barnafödande.

Det finns knappt mening från keltiskt ursprung inom modern franska. dem flesta existerar ortnamn, namn vid växter samt mening likt besitter tillsammans lantliv för att utföra. Latin blev snabbt lingua franca inom den galliska region på grund av köp, diplomati samt utbildning. detta latinska talspråk, förr kallat vulgärlatin, likt utvecklades mot modern franska besitter ej särskilt många gemensamt tillsammans detta bildade prosalatin liksom mot modell Ciceros verk existerar skrivna vid.

Frankerna

[redigera | redigera wikitext]

Från samt tillsammans talet blev västra europa inom flera rundor invaderat från germanska stammar ifrån öst, varav några bosatte sig inom Gallien.

Franska (franska: français) existerar en från dem romanska språken samt räknas liksom en världsspråk.

på grund av utvecklingen från franskan plats dem viktigaste stammarna frankerna inom norra land i västeuropa, alemannerna vid gränsen mot dagens Tyskland, burgunderna inom Rhône-dalen samt visigoterna inom Akvitanien samt Spanien. Dessa folkgruppers germanska tungomål påverkade detta latin vilket talades inom regionerna inom fråga angående uttal, syntax samt ordförråd; 15% från orden inom modern franska tros bestå från germanska lånord, bland annat mening på grund av militärtaktiska samt sociala term.

Langue d'oïl

[redigera | redigera wikitext]

Språkforskare delar upp den medeltida franskan inom tre geografiska undergrupper; langue d'oïl samt langue d'oc (occitanska) existerar dem största, samt frankoprovensalska betraktas likt en mellanting. Frankoprovensalskan uppvisar ej några egentliga särdrag liksom dem numeriskt värde andra varianterna.

Oïl-språk (av en äldre uttal från franskans oui "ja") existerar dem dialekter inom norra land i västeuropa liksom blev maximalt påverkade från frankiska invasioner. mot dessa hör bland andra pikardiska, vallonska, francien (som talades inom Paris-området) samt normandiska. Sedan den frankiske kungen Klodvig inom ägde döpts cirka stärkte frankerna sin inflytande ovan detta mesta från norra Gallien samt detta franska språket utvecklades likt ett fusion från dessa dialekter.

Med Googles kostnadsfria service kunna ni översätta mening, fraser samt bsidor ifrån engelska mot fler än andra tungomål direkt.

Den variant såsom talades inom England mot resultat från Vilhelm erövrarens invasion kallas anglo-normandiska: flera franska lånord inom engelskan innehåller dialektala egenheter.

Den norra franskan tillsammans med sin främsta företrädare francien existerar detta romanska tungomål vilket fjärmat sig maximalt ifrån moderspråket latinet vilket gäller ljud- samt formlära.

Langue d'oc (numera oftast occitanska, från detta alternativa uttalet oc från franskans "ja") existerar enstaka dialekt (se ibero-romanska språk) inom södra land i västeuropa samt norra Spanien likt höll sig trognare mot detta latinska ursprunget samt inkluderar dialekter såsom gascognska samt provensalska.

Sedan bedrivs utbildning inom occitanska inom ungdomsskolan, dock språket talas ej inom någon större utsträckning.

inom vissa städer inom södra land i västeuropa förmå man dock titta occitanska gatunamn bredvid dem franska.

Andra språkinfluenser

[redigera | redigera wikitext]

Från mot talet flyttade stora mängder keltisktalande människor vid bas från dem anglosaxiska invasionerna från England ovan Engelska kanalen mot områden inom dagens Bretagne.

Även ifall detta ej rörde sig angående en tungomål såsom direkt härstammar ifrån förromersk galliska därför tillhör detta den keltiska språkgruppen (se bretonska).

Frankrike (franska:), i enlighet med svenskt diplomatiskt rapport formellt Republiken land i västeuropa [5] [6], fast detta officiella franska namnet République française (franska: [ʁepyblik fʁɑ̃sɛːz]) vid svenska ordagrant blir Franska republiken, existerar enstaka republik inom Västeuropa.

Nordiska vikingar invaderade land i västeuropa vid talet samt etablerade ett maktsfär inom vad såsom kom för att kallas region i frankrike. Språkligt assimilerades dessa skandinaver helt samt hållet från den langue d'oïl-dialekt likt fanns inom området tillsammans undantag på grund av enstaka mening på grund av bland annat sjöfart. Den normandiska invasionen från England beneath Vilhelm Erövraren ledde mot för att enstaka speciell anglo-normandisk dialekt utvecklades likt försvann nära mitten från talet, då engelskan tog ovan liksom tungomål även inom den merkantila överklassen samt aristokratin.

Även angående den normandiska invasionen ej ägde enstaka särskilt massiv inflytande vid detta franska språket därför ägde den desto större konsekvens vid engelskan.

Upp mot numeriskt värde tredjedelar från detta sammanlagda engelska ordförrådet uppskattas äga kommit via franskan.

Arabiska bidrog tillsammans med mening till lyxvaror, kryddor samt andra handelsvaror samt begrepp inom naturvetenskap samt matematik.

Från l'ancien français mot modern franska

[redigera | redigera wikitext]

Språket liksom användes beneath perioden ifrån då Strassburgerederna, detta äldsta belägget på grund av franska inom text, nedtecknades mot cirka brukar benämnas fornfranska (ancien français).

beneath denna tidsperiod skrevs flera kända chanson dem geste, trubadurdikter vilket berättar angående Karl den stores stordåd samt deltagarna inom korstågen. beneath denna tidsperiod fanns Paris enstaka centralort vid bas från geografiska samt ekonomiska faktorer, vilket ledde mot för att franskan inom Paris-området, francien, således småningom blev detta såsom kallas på grund av franska.

Den nästa perioden förlorade franskan sitt kasussystem samt brukar benämnas medelfranska (moyen français). detta existerar ett mellanperiod då gamla former står blad nära blad tillsammans med nya. Litteraturen beneath denna period består mestadels från översättningar från antika verk. utfärdade Frans&#;I en påbud (Ordonnance dem Villers-Cotterêts) angående för att franskan skulle ersätta latinet såsom officiellt administrativt tungomål samt för att den skulle användas nära kungens hov.

dem flesta böjningar förenklas avsevärt. ett reducering från slutkonsonanter framför mening vilket började vid konsonant skedde samt stavningen blev mer ordhistorisk samt mindre uttalsenlig. ett grundlig utvidgning från ordförrådet genom nybildning samt lån skedde.

I svenska - franska ordboken hittar ni fraser tillsammans med översättningar, modell, uttal samt bilder.

En reaktion mot detta kom vid talet samt ledde mot detta liksom brukar kallas klassisk franska (français classique) då man gjorde stora ansträngningar för att rensa ordförrådet ifrån obegripliga begrepp samt formulera enhetliga regler till grammatiken. Denna epok präglas från ett massiv normativitet; franskan blir ett statsangelägenhet samt sociala samt dialektala varianter stigmatiseras.

flera språkforskare brukar benämna allt ifrån talet samt vidare modern franska (français moderne). Texter ifrån detta sekel (till modell pjäser från Corneille samt Racine) existerar relativt lättlästa, eftersom synonymer samt varianter lyser tillsammans med sin frånvaro.^{[källa&#;behövs]}

grundades myndigheten Franska Akademien (Académie française) från Richelieu tillsammans med uppdraget för att skydda samt rena franskan ifrån yttre resultat.

Akademien finns kvar samt består från 40 medlemmar vilket väljs vid heltid samt ägnar sig åt för att övervaka språket samt justera eventuella lånord på grund av för att förbättrad passa den franska språkbilden.

Från mot talet dominerade franskan såsom en lingua franca inom Europa inom konstverk, litteratur samt diplomati. Fredrik II från Preussen samt Katarina den stora från Ryssland existerar modell vid regenter likt ej bara behärskade franska inom text samt anförande, utan likt inom Fredrik II:s fall även ansåg den existera uppenbart överlägset sitt hemlands tyska.

tillsammans med dem franska kolonialväldena spreds franskan mot varenda världsdelar samt fick fäste inom framför allt Afrika, Québec samt Västindien.

All franska: Lär dig franska - Undervisa franska - Praktiska tillgångar samt råd på grund av för att vandra vidare inom full fart.

Tack vare ansträngningar ifrån akademien, utbildningssystemet, kraftfull statlig övervakning samt medias inverkan besitter en officiellt franskt tungomål vuxit fram. ännu finns dock stora variationer inom fråga angående dialekter tillsammans avvikande uttal samt ordförråd. liksom inom flera andra tungomål besitter den dialekt vilket talas inom huvudstaden (i detta på denna plats fallet Paris), blivit detta såsom inom internationella kontext betraktas såsom "äkta" franska.^[