Är naturgummi bra för naturen

Gummi existerar ett samling polymeraorganiska ämnen tillsammans med elastiska attribut liksom ingår inom gruppen elaster. dem existerar polyterpener, detta önskar yttra polymerer från isoprenenheter. Gummi tillverkas traditionellt från mjölksaften ifrån växt, samt kallas då naturgummi, dock idag existerar syntetiskt gummi vanligare.

Är naturgummi utmärkt till naturen?

Syntetiskt gummi tillverkas genom polymerisering från monomerer ifrån (i inledande hand) petroleum.

Produktion

[redigera | redigera wikitext]

Utvinning

[redigera | redigera wikitext]

Naturgummi fås ifrån den trögflytande mjölksaften, latex, ifrån en antal olika trädarter. detta viktigaste från dessa existerar Hevea brasiliensis.

nära processen att extrahera eller ta ut något skär man skåror inom trädens bark samt samlar upp gummivätskan inom enstaka container likt sätts fast beneath skåran (ofta enstaka halva från skalet ifrån enstaka kokosnöt). Gummi såsom tas ifrån gummiträdet används industriellt nära tillverkning från olika ämne. Gummi ifrån vissa andra växter används likt att födas samt liksom klister, titta gummi arabicum.

ett tillsammans med gummi besläktad vara existerar guttaperka. en annat liknande tema existerar gummigutta.

Det tappas ifrån gummiträd vid plantager inom Amazonas alternativt Asien samt detta förmå formas samt ges ett mängd olika attribut från hårdhet, seghet samt sträckningsförmåga.

Tillverkning från naturgummi

[redigera | redigera wikitext]

Gummitillverkningen karakteriseras från den s.k. vulkaniseringen, alternativt vulkningen. Denna innebär för att dem långa molekylkedjorna inom utgångsmaterialet tvärbinds, ofta tillsammans hjälp från svavel. Gummimaterialen liknar inom detta på denna plats avseendet härdplasterna, dock gummi besitter färre tvärbindningar.

Eftersom dem existerar naturliga kunna naturmaterial drabbas från mögel samt skadeinsekter.

Genom för att välja materialsammansättning kunna gummimaterialen tilldelas attribut inom en många brett zon, ifrån dem allra mjukaste mot hårda samt stärka ämne.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Vanliga varor från, alternativt tillsammans beståndsdelar från gummi existerar däck, gummilister, gummisnoddar, band för hår, kondomer (som ibland inom vardagsspråk kallas "gummi"), leksaker, maskinremmar, radergummin, fjäderelement, vibrationsdämpare, slangar, packningar, transportband, stövlar, gasmasker samt många annat.

Som ämne inom avancerade hydraulsystems tätningselement, var ricinolja används, existerar naturgummi överlägset andra ämne, tackar vare naturgummits höga elasticitet samt beständighet mot ricinolja.

Materialegenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Hårdheten hos naturgummi existerar vanligtvis 50-60 shore. Elasticitetsmodulen hos gummi existerar beroende från hårdheten samt formfaktorn samt kunna variera ifrån 500 mot 3000 N/cm².

Naturgummi bör ej utsättas på grund av större tryckpåkänning än 100N/cm² samt större skjuvpåkänning än 40N/cm². IRHD (International Rubber Hardness Degrees) existerar enstaka norm till mätning från gummis hårdhet.

Olika gummityper

[redigera | redigera wikitext]

Följande register hämtas ifrån Karlebos Materiallära (2014)^[1]

• Styrenbutadiengummi (SBR) består inom huvudsak från ett sampolymer från butadien samt styren.

  detta utvecklades beneath andra världskriget liksom belöning till naturgummi. detta äger något förbättrad värmebeständighet samt något högre dämpning än naturgummi, dock sämre lågtemperaturegenskaper.

• Butadiengummi (BR) baseras vid polybutadien.

  detta existerar svårare för att bearbeta än naturgummi, dock besitter något förbättrad slitstyrka. detta används inom bildäck inom blandning tillsammans med andra gummityper, samt liksom inblandning inom termoplaster, var detta ökar slagsegheten.

• Isoprengummi (IR) baseras vid syntetiskt framställd cis-polyisopren. detta ersätter ibland naturgummi.
• Butylgummi (IIR) baseras vid enstaka sampolymer mellan isobuten samt isopren.

  detta äger upphöjd dämpning nära rumstemperatur, samt en högt diffusionsmotstånd till gaser. Den senare egenskapen utför butylgummit idealt till innerslangar inom däck.

• Etenpropengummi (EPDM) baseras vid ett tvärbunden sampolymer från eten, organisk förening samt ett dien-monomer. detta existerar ozonbeständigt samt erbjuder god värme- samt kemikaliebeständighet mot relativt lågt kostnad.
  Från samt tillsammans med den 1 januari 2025 bör allt naturgummi liksom skördas följa EU:s nya spårbarhetsdirektiv.

  detta används främst mot olika specifikation utomhus, vilket exempelvis byggnadslister, kabelhöljen, samt bildetaljer.

• Nitrilgummi (NBR) baseras vid enstaka sampolymer mellan butadien samt akrylnitrit. detta existerar den gummityp såsom vanligen används på grund av packningar, membran, slangar, samt andra specifikation vilket äger förbindelse tillsammans med bensin samt oljor.
• Kloroprengummi (CR) baseras vid ett polykloropren, samt besitter jämfört tillsammans med naturgummi förbättrad beständighet mot värme, ozon, bensin samt oljor.

  Oljebeständigheten existerar dock ej lika god såsom till nitrilgummi. Kloroprengummi används exempelvis mot ytterskikt vid slangar, kabelhöljen, bälgar, samt värmebeständiga transportband.

• Uretangummi (U) baseras vid polyuretan.
  Gummi existerar enstaka team polymera organiska ämnen tillsammans med elastiska attribut vilket ingår inom gruppen elaster.

  Polyuretangummi äger många goda mekaniska attribut, samt används därför mot slitdetaljer, packningar på grund av höga tryck, massivhjulsbeläggningar m.m.

• Silikongummi (S) baseras vid tvärbundna polysiloxaner, samt existerar användbart ovan en större temperaturintervall (-120 °C mot 225 °C) än andra gummityper. detta äger dock dåliga mekaniska attribut, begränsad oljebeständighet samt hydrolyskänslighet.
• Klorsulfonetengummi (CSM) äger god beständighet utomhus, samt används inom lacker, gummerad väv, lister samt slanghöljen.
• Kloretengummi (CM) äger attribut samt användningsområden vilket liknar klorsulfonetengummits.
• Akrylgummi (ACM alternativt AEM, akrylenetengummi) används främst mot specifikation inom förbindelse tillsammans oljor inom temperaturer upp mot 175 °C.

  Akrylgummi sväller ofta mot enstaka viss grad nära användning inom olja, dock bibehåller ändå sin funktion.

• Epiklorhydringummi (ECO alternativt EC) existerar olje- samt väderbeständigt, samt används mot bland annat tätningar, membran samt liksom mellanskikt inom bränsleslangar.
• Eten-vinylacetatgummi (EAM alternativt EVA) besitter god värme- samt väderbeständighet, samt används inom kablar, profiler, tätningar samt inom flera sportartiklar.
• Polysulfidgummi (T) äger många god oljebeständighet, dock dåliga mekaniska attribut.

  detta används främst inom elastiska fogmassor.

• Fluorgummi (FKM) baseras vid enstaka tvärbunden sampolymer från hexafluorpropen samt vinylidenfluorid alternativt terapolymer från dessa samt tetrafluoreten. Polysulfidgummi äger identisk värmebeständighet likt silikongummit, dock existerar dessutom olje- samt kemikaliebeständigt.
  Världens produktion från naturgummi uppgår mot ca 13 miljoner ton per år.

  nära höga temperaturer ökar dock känsligheten mot vätska samt syror, samt nära låga temperaturer får polymeren sämre attribut. Den existerar dyr, samt används inom små specifikation tillsammans med höga krav vid värme- samt oljebeständighet.

• Propenoxidgummi (PO) äger god beständighet mot värme, kall luft samt ozon.

  detta används bland annat mot vibrationsisolatorer på grund av bilmotorer nära höga temperaturer.

• Fluorsilikongummi (FVMQ alternativt FMQ) besitter förbättrad oljebeständighet än silikongummi, dock sämre värmebeständighet samt en betydligt högre pris.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

• svensk term: gummi
• definition: elast såsom är kapabel tvärbindas alternativt redan existerar tvärbunden sålunda för att den blir mot största delen olöslig, dock förmå svälla, inom kokande lösningsmedel såsom bensen, metyletylketon alternativt azeotrop blandning från etanol samt toluen
• anmärkning: Gummi inom tvärbundet tillåtelse är kapabel ej enkel formas ifall mot bestående, stadig form eller gestalt beneath effekt från värme alternativt måttligt tryck.

  en provstycke från gummi inom tvärbundet tillåtelse samt utan utdrygningsmedel återgår inom 1 60 sekunder mot mindre än 1,5 gånger sin ursprungliga längd efter för att äga blivit töjt nära normal rumstemperatur mot sin dubbla längd samt kvarhållet inom uttöjt tillåtelse beneath 1 60 sekunder före avlastning.

• ekvivalensanmärkning: Den tyska termen Gummi motsvarar vulkat gummi samt den tyska termen Kautschuk motsvarar ovulkat gummi.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Wikimedia Commons besitter media såsom rör Gummi.

  Bilder & media

• Friberg, Gunnar (1975). Gummiboken.

  Stockholm: Esselte studium.

  
  
• 



Libris7225773. ISBN 91-24-25652-8 

• Millqvist, Folke (1988). ”Gummiindustrins framväxt inom Sverige”. Dædalus (Stockholm) 1988(57),: sid. 109-126 : ill.. ISSN 0070-2528.

  ISSN0070-2528 ISSN 0070-2528.  Libris2834252

• Nilsson Staffan, red (1990). Indianer, galoscher samt rymdraketer: den märkliga historien angående en oumbärligt konstruktionsmaterial. Stockholm: Sveriges gummiindustrifören. Libris1186140