Sund mellan atlanten och stilla havet
Atlantens viktigaste havsström är Golfströmmen.Stilla havet
Stilla havet, även Stora oceanen alternativt Pacifiken[1], existerar världens största ocean. detta sträcker sig ifrån Norra ishavet inom norr mot den Antarktiska oceanen inom söder, samt separerar Asien samt Australien inom väst ifrån Amerika inom öst. Stilla havet upptar ett yta från cirka 166 miljoner kvadratkilometer, vilket motsvarar omkring 32 andel från jordens totala yta (510 miljoner kvadratkilometer), samt cirka 46 andel från jordens totala vattenyta (361 miljoner kvadratkilometer).
Stilla havet existerar även världens djupaste ocean, tillsammans en medeldjup vid 4 280 meter samt en maxdjup vid 11 034 meter.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Stilla havet existerar världens största ocean, tillsammans ett yta vid totalt 166 miljoner kvadratkilometer.
Stilla havet avgränsas från Asien samt Australien inom väst, samt från Amerika inom öst.
inom syd-nordlig riktning sträcker sig havet cirka 15 000 kilometer, ifrån Antarktiska oceanen mot Berings sund, varefter Norra ishavet tar sin start. inom öst-västlig riktning sträcker sig havet likt maximalt 20 000 kilometer – halvvägs runt jorden – mellan land samt Colombia. Malackasundet inom väst förbinder Stilla havet tillsammans från indien oceanen, medan Magellans sund samt Drakes sund inom öst utgör länken mellan Stilla havet samt Atlanten.
Stilla havet inbegriper flera bihav, såsom Sulawesisjön, Korallhavet, Sydkinesiska havet, Östkinesiska havet, Japanska havet, Ochotska havet samt Filippinerhavet.
I öst-västlig riktning sträcker sig havet såsom maximalt 20 000 kilometer – halvvägs runt jorden – mellan land samt Colombia.Stilla havet krymper till närvarande[när?], inom samt tillsammans för att stillahavsplattan sänks ned beneath andra kontinentalplattor genom således kallad subduktion.[2]
Angränsande länder samt territorier
[redigera | redigera wikitext]Suveräna stater
[redigera | redigera wikitext]Territorier
[redigera | redigera wikitext]Öar samt landmassor
[redigera | redigera wikitext]Inget världshav existerar således rikt vid småöar vilket Stilla havet, dock merparten från dessa äger enstaka många små yta.
Bortsett ifrån öarna utefter kontinenternas kuster, Nya Zeeland samt dem båda största från öarna ute inom Oceanen (Hawaii samt Viti Levu), ligger varenda mellan 30° nordlig samt 30° sydlig bredd. Mellan Asien samt 130° västlig längd finns en många stort antal småöar spridda vid områdena Melanesien, Mikronesien samt Polynesien. Öarna upptar endast cirka 30 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar ett yta från Dalarnas storlek.
Stilla havets oceanrelaterade småöar sammanfattas beneath namnet Oceanien. Tidigare gick dem beneath beteckningen Söderhavsöarna samt havet runt dem kallades Söderhavet.
Sundet existerar enstaka från dem viktigaste naturliga passagerna mellan Stilla havet samt Atlanten.Numera används dem namnen främst inom turistreklam.
Djup
[redigera | redigera wikitext]Stilla havet existerar detta djupaste från världshaven. Djupet växer inom allmänhet ifrån sydöst, var detta utanför Patagonien existerar 2 000 meter djupt, mot nordväst samt väst, var detta når 8 000 mot 9 000 meter samt lägre.
Man äger funnit inom Stilla havets bottenfördjupningar, således kallade gravar, likt sänker sig betydligt lägre beneath havsytan än jordens högsta höjd ökar sig ovan densamma. dem djupaste sänkorna existerar Mindanaograven öster ifall ön Mindanao, tillsammans 9 780 meters djup (upptäckt från detta tyska skeppet "Planet" 2 juni1912), detta hittills uppmätta största havsdjupet, Marianergraven, tillsammans 11 034 meters djup (upptäckt från detta amerikanska telegrafskeppet "Nero" 14 november1899), Kermadecgraven likt fortsättes mot norr från Tongagraven, Filippinergraven öster angående Filippinerna samt beneath flera tid respekterad till detta största havsdjupet, Palaugraven, öster angående Palauöarna, tillsammans 8 138 meters djup.
samtliga dessa maximaldjup ligger inom havets västra sektion. Havets medeldjup äger beräknats mot 4 280 meter, alternativt, angående randhaven medräknas, 3 800 meter.
Havsströmmar
[redigera | redigera wikitext]Havsströmmarna inom Stilla havet domineras från dem numeriskt värde stora oceanvirvlar likt ligger norr samt söder ifall ekvatorn.
Virvlarnas södra respektive norra sektion utgörs från numeriskt värde västgående ekvatorialströmmar likt drivs från passadvindar. Strömmarna ligger mellan 20° nordlig samt 24° sydlig bredd, dock skiljs ifrån varandra genom enstaka mot strömmen mellan 3° nordlig bredd samt 8° nordlig bredd. Den norra ekvatorialströmmen böjer från norrut nära Filippinerna samt fortsätter likt enstaka västintensifierad randström upp mot Japan, var den kallas Kuroshio.
Den möter öster angående Kurilerna den ifrån norr kommande kalla Oyashioströmmen samt fortsätter därefter österut ovan Stilla havet liksom Norra stillahavsströmmen. Då strömmen når den nordamerikanska landremsa vid havet böjer den från åt söder samt sammanflyter tillsammans med den kalla Californiaströmmen. Även den södra ekvatorialströmmen ändrar riktning, då den inom väster träffar nation (Nya Guinea samt från indien övärlden), samt enstaka sektion går mot norr samt förenar sig tillsammans den ekvatoriella motströmmen alternativt banar sig beneath effekt från nordöstmonsunen genom Sydkinesiska havet enstaka väg in inom från indien oceanen.
enstaka ytterligare kvist går åt söder förbi Australien beneath namnet Östaustraliska strömmen samt vänder sig omkring 40° sydlig bredd mot öster. denna plats möter den ett ifrån Antarktiska oceanen kommande kall ström, vars en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig slutligen helt får överhand samt beneath namnet Humboldtströmmen tränger upp mot Sydamerikas västkust.
Dock existerar detta kalla vattnet nära denna kust delvis ett resultat från kallt bottenvatten såsom stiger upp mot ytan liksom kompensation på grund av dem från ekvatorialströmmen mot väster drivna vattenmassorna, därför kallad uppvällning.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Polynesisk expansion
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från öarna inom Stilla havet koloniserades inledningsvis från polynesier.
Europeiska upptäcktsresor
[redigera | redigera wikitext]Stilla havet blev ganska sent känt till européerna.
Oceaner samt bihav.vid 1200- samt 1300-talet besöktes den västra delen från område från Marco Polo samt hans person som följer efter någon annan, dock dem fanns förhållandevis okunniga ifall Stilla havets utsträckning. Den 25 september 1513 fick spanjoren Vasco Núñez dem Balboa ifrån en höjd vid Panamanäset titta detta ocean, vilket redan Christofer Columbus ägde hört talas angående.
Balboa, liksom kom ifrån norr samt såg havet utbreda sig söder ifall näset, kallade detta Söderhavet (Mar sektion Sur).
En närmare utredning gjordes från portugisen Ferdinand Magellan, likt efter för att han beneath kraftiga kraftiga oväder genomseglat detta efter honom uppkallade Magellans sund28 november1520 styrde lektion ut vid den okända oceanen.
beneath den fem månader långa färden mot Filippinerna upplevde han ej ett enda storm. han kallade därför havet på grund av Stilla havet (Mar pacifico), en namn liksom kom för att bestå in inom våra dagar.
År 1525 sändes ett flotta ut ifrån Spanien beneath officer från García Jofre dem Loaísa till för att inom Magellans spår försöka ta sig fram mot Moluckerna.
Denna misslyckades tillsammans sitt uppgift. 1527 sände Hernan Cortez1527 ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Mexiko mot Moluckerna.
I syd samt väst avgränsas havet från den branta kontinentalsockeln.dem nådde fram, dock lyckades ej ta sig tillbaka mot Mexiko. Efter några års uppehåll började spanjorerna åter sina resor ifrån Mexiko mot Filippinerna dock ursprunglig sedan Urdaneta påvisat hur man skulle ta sig tillbaka mot Mexiko (se nedan) fick upptäcktsresorna någon praktisk innebörd. på grund av utforskningen från Stilla havet liksom totalitet ägde dessa resor nästan inget värde genom för att dem ständigt följde identisk rutt.
detta redogör även varför spanjorerna ej upptäckte Hawaii, likt ligger ungefär mitt emellan dem färdvägar man följde vid resorna mot samt ifrån Filippinerna. Den inledande segelfärden ifrån Sydamerikas västra kust mot Europa företogs inledningsvis 1580.
Bland dem liksom senare utforskat Stilla havet kunna nämnas holländaren Abel Tasman (1642-1644), engelsmännen William Dampier (1680-1691), George Anson (1740–1744), John Byron (1764–1766), Philip Carteret (1765–1768), Samuel Wallis (1767) samt inom främsta rummet James Cook (1768–1779), dansk-ryske Vitus Bering (1725–1741) samt fransmännen Louis Antoine dem Bougainville (1766–1768) samt Jean-François dem La Pérouse (1787).
I denna skildring kommer Stilla havet för att räknas söderut mot Antarktis.vid 1800-talet utvidgades kunskapen ifall Stilla havet ytterligare från Robert McClure samt genom dem från vissa stater utrustade forskningsexpeditionerna till granskning från havets fysiska förhållanden.
Se även: Oceaniens historia
Kolonisation samt handel
[redigera | redigera wikitext]Sedan Spanien intagit Filippinerna blev bota havet beneath mer än tvåhundra kalenderår förbehållet spansk sjöfart.
varenda kalenderår sände Spanien ett handelsflotta ifrån Mexiko mot Filippinerna. detta gick enkel nog tillsammans med hjälp från dem vid detta bälte förhärskande passadvindarna.
I drygt tre månader seglade man sedan ovan Stilla havet utan för att träffa vid några öar.dock dessa vindar gjorde detta länge omöjligt för att segla åter mot Mexiko tillsammans öarnas varor. Slutligen lyckades dock munken Andrés dem Urdaneta (1565) då denne seglade norr ifall passadbältet beneath 43° nordlig bredd mot den amerikanska landremsa vid havet. Sedan gick spanjorernas varenda handelsfärder identisk väg; åt väster ifrån Mexiko inom närheten från 10° nordlig bredd samt igen omkring den 40:e breddgraden.
Detta plats länge all den handelssjöfart liksom förekom vid Stilla havet, ifall man undantar kustfarten utefter Amerika samt kustfarten mot Kina samt Japan.
Även sedan andra länders ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig börjat visa sig vid Stilla havet fortfor detta för att mer artikel en uppgift till geografiska upptäcktsresor än på grund av handelsresor.
detta plats ursprunglig efter för att Australien samt Nya Zeeland börjat koloniseras såsom sjöfarten vid havet ökade.
Ferdinand Magellan (1480-1521) plats ett portugisisk sjöfarare vilket fanns den förste för att segla ifrån Europa västerut mot Sydamerika samt hitta vägen mot Stilla Havet tillsammans med målet för att hitta Kryddöarna inom Indonesien.Allra viktigast till dess uppsving plats järnvägen New York–San Francisco samt Japans access bland dem stora sjöfarts- samt handelsnationerna. Samtidigt började vissa från ögrupperna inom Stilla havet erhålla större innebörd till handeln.
Ett stort antal telegrafkablar förenade tidigt vissa ögrupper tillsammans Australien samt Europa, dock ursprunglig 1900–1903 nedlades den inledande kabeln ifrån havets en blad mot den andra.
Den gick ifrån Brisbane inom Australien ovan Norfolk, Nya Zeelands nordö samt Fijiöarna mot Vancouver tillsammans med 13 500 kilometer längd. Senare lade USA enstaka ledning ifrån San Francisco ovan Hawaii samt Guam mot Manila såsom tillsammans 14 519 kilometer fanns den längsta från varenda telegrafkablar.
Stillahavskriget samt andra världskriget
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Stillahavskriget.
Stillahavskriget existerar den sektion från andra världskriget var Japan stred mot bland annat USA samt Kina.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Stilla havet, 1904–1926.