Hur stort är katrineholms kommun
Katrineholms kommun
Katrineholms kommun existerar enstaka samhälle inom Södermanlands län. Centralort existerar Katrineholm.
Ytan existerar mot största sektion bevuxen tillsammans täckt område, dock kommunen besitter även ett massiv andel jordbruksmark jämfört tillsammans riket vilket totalitet. detta lokala näringslivet har dock främst påverkats från områdets transportmöjligheer då centralorten utgör ett nödvändig järnvägsknut.
Ericsson AB samt SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn beneath flera tid dock därefter äger industrin blivit mer mångsidig.
Katrineholms samhälle äger 1 129 hektar skog.Sedan kommunen bildades 1971 besitter folkmängden varit relativt stadig tillsammans enstaka klart uppåtgående trend efter 2010.
Socialdemokraterna äger varit största område inom samtliga omröstning. dem äger även varit ett sektion från den styrande koalitionen sedan åtminstone 2010 då dem styrt tillsammans tillsammans med Moderaterna.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Kommunens zon motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, sköldformad, Stora Malm samt Östra Vingåker.
Folkmängd.inom dessa socknar bildades nära kommunreformen 1862 landskommuner tillsammans motsvarande namn. Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 samt upplöstes nära övergången mellan två år 1916/1917 då Katrineholms ort bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 samt upplöstes nära övergången mellan två år 1959/1960. nära kommunreformen 1952 bildades inom området storkommunerna Julita (av dem tidigare kommunerna Julita samt Österåker), Sköldinge (av Lerbo samt Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm samt Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik samt Floda samt Katrineholms tätort förblev oförändrade.
Katrineholms samhälle bildades nära kommunreformen 1971 från Katrineholms ort, Björkvik, Floda, sköldformad samt Stora Malms landskommuner samt enstaka sektion ur Julita landskommun (Julita församling). [7] Kommunen ingick ifrån bildandet mot 2009 inom Katrineholms domsaga samt kommunen ingår sedan 2009 inom Nyköpings domsaga.[8]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kommunen existerar belägen inom dem västra delarna från landskapetSödermanland, nära stort insjövatten Hjälmarens sydöstra kust.
Katrineholms samhälle gränsar inom norr mot Arboga samhälle inom Västmanlands län samt Eskilstuna samhälle inom Södermanlands län, inom öster mot Flens samhälle samt inom söder mot Nyköpings samhälle, båda inom Södermanlands län. inom väderstreck gränsar kommunen mot Norrköpings samhälle samt Finspångs samhälle, båda inom landskap län, samt inom väster mot Vingåkers samhälle inom Södermanlands län.
Katrineholms historia.Topografi samt hydrografi
[redigera | redigera wikitext]Områdets berggrund utgörs mot största sektion från urbergsgnejser. Berggrunden hör samman tillsammans med Mälardalens sprickdalslandskap liksom innebär för att den existerar kraftigt uppsprucken. nära sjöarna Malmen, Storsjön, Hålvetten samt Näsnaren existerar den ledande sprickriktningen särskilt markerad.
Längs Hjälmarens kust samt ifrån Öljarens sydspets utgår områdets numeriskt värde markanta förkastningslinjer.
Sydvästra delen från kommunen karaktäriserar från ett rik flora vilket beror vid för att området äger enstaka kalkrik berggrund. nära dem gamla kulturbygderna inom närheten från Julita, sköldformad, Valla, Stora Malm samt längs Yngarens kust finns öppen jordbruksmark samt hagmark.
Idag offentliggjorde Statistiska centralbyrån (SCB) befolkningsstatistiken på grund av 2023.Vidare genomkorsas kommunen från Köpingsåsen samt Katrineholmsåsen, vilka förenas nära Tolmon.[9]
Nedan presenteras andelen från den totala ytan 2020 inom kommunen jämfört tillsammans riket.[10]
| Katrineholms kommun | Hela riket | ||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|
Naturskydd
[redigera | redigera wikitext]År 2023 fanns 28 naturreservat inom Katrineholms kommun.[11] Bland dessa kunna nämnas Djupviksbergets naturreservat likt existerar en från erhålla områden inom Södermanland liksom utgörs från kalkbarrskog, detta innebär för att berggrunden utgörs från kalksten.
Den kalkrika berggrunden besitter medfört enstaka artrik växtlighet tillsammans marksvampar vilket brandtaggsvamp samt kopparspindling, dock även sällsynta kärlväxter således liksom ryl, fältgentiana, knärot, kärrbräken samt ögonpyrola.[12] en annat modell existerar Hvalstaskogen såsom ligger inom närheten från stort insjövatten Valdemaren. Reservatet utgörs huvudsakligen från äldre granskog.
inom den gamla skogen trivs ovanliga arter liksom mot modell violettgrå tagellav samt smaragdgrön sköldmossa.[13]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 2016 plats kommunen till befolkningsrapportering indelad inom numeriskt värde församlingar: Björkviks kyrka samt Katrineholmsbygdens samling.
Från 2016 indelas kommunen istället inom nio distrikt[14]: Björkvik, Floda, Julita, Katrineholm, Lerbo, Nävertorp, sköldformad, Stora Malm samt Östra Vingåker.
Tätorter
[redigera | redigera wikitext]Vid tätortsavgränsningen från Statistiska centralbyrån den 31 månad 2015 fanns detta åtta tätorter inom Katrineholms samhälle.
| Nr | Tätort | Folkmängd |
|---|---|---|
| 1 | Katrineholm | &&&&&&&&&&023283.&&&&&023 283 |
| 2 | Valla | &&&&&&&&&&&01485.&&&&&01 485 |
| 3 | Sköldinge | &&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685 |
| 4 | Forssjö | &&&&&&&&&&&&0525.&&&&&0525 |
| 5 | Bie | &&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510 |
| 6 | Björkvik | &&&&&&&&&&&&0427.&&&&&0427 |
| 7 | Strångsjö | &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351 |
| 8 | Äsköping | &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326 |
Centralorten existerar inom fet stil.
Tätorten Baggetorp fanns delad vid numeriskt värde kommuner: Vingåkers samhälle (494 personer) samt Katrineholms samhälle (8 personer).
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Efter valet 2010 tappade Socialdemokraterna den egna majoriteten inom kommunfullmäktige.[15]Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen från ett blocköverskridande koalition bestående från Socialdemokraterna samt Moderaterna.
Efter valet 2014 uppgav kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) för att "Vi äger haft en utmärkt samarbete den denna plats mandatperioden. detta blir enstaka kraftfull majoritet inom fullmäktige. detta kommer för att artikel flera svåra beslut samt detta existerar god för att existera enstaka kraftfull majoritet samt detta gynnar medborgare samt näringsliv för att uppleva den stabiliteten".
Således fortsatte dem rödblåa för att styra även den påföljande mandatperioden.[16] Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström menade efter valet 2018 för att dem föredrog en rödblått samarbete före en rödgrönt samt den sittande koalitionen kunde således gå vidare styra.[15] Efter valet 2022 inledde koalitionen sin fjärde mandatperiod nära makten.[17]
Kommunfullmäktige
[redigera | redigera wikitext]Presidium
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2022–2026[18] | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Torgerd Jansson |
| Förste vice ordförande | M | Martin Edgélius |
| Andre vice ordförande | KD | Marian Loley |
Mandatfördelning 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | MP | SD | C | L | KD | M | Grafisk uppvisning, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1 | 27 | 9 | 7 | 1 | 4 | 49 | 90,7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 1 | 25 | 12 | 5 | 1 | 5 | 49 | 92,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 1 | 25 | 12 | 4 | 1 | 6 | 49 | 91,7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 29 | 9 | 6 | 7 | 51 | 90,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 30 | 8 | 3 | 1 | 9 | 51 | 91,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 30 | 6 | 6 | 9 | 51 | 89,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 29 | 3 | 6 | 6 | 1 | 6 | 51 | 86,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 28 | 1 | 5 | 5 | 3 | 9 | 51 | 85,8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 1 | 31 | 3 | 4 | 3 | 9 | 51 | 85,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 4 | 26 | 3 | 2 | 3 | 3 | 10 | 51 | 80,93 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 2 | 27 | 2 | 4 | 6 | 4 | 6 | 51 | 79,51 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 2 | 26 | 2 | 4 | 7 | 2 | 8 | 51 | 80,75 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 2 | 23 | 4 | 2 | 4 | 6 | 2 | 8 | 51 | 82,54 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 2 | 24 | 3 | 6 | 4 | 4 | 2 | 6 | 51 | 84,05 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 3 | 23 | 2 | 6 | 4 | 3 | 3 | 7 | 51 | 84,67 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2022 | 3 | 20 | 2 | 8 | 3 | 2 | 4 | 9 | 51 | 80,28 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nämnder
[redigera | redigera wikitext]Kommunstyrelse
[redigera | redigera wikitext]| Presidium 2014–2018 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Göran Dahlström |
| Förste vice ordförande | M | Christer Sundqvist |
| Andre vice ordförande | C | Inger Fredriksson |
Källa:[19]
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]I Norden:
Utanför Norden:
Diskussioner förs på grund av för att slutföra alternativt ej förlänga vänortssamarbetet tillsammans flertalet vänorter.
Upptäck lokala företag, sök efter vänner samt släkt samt kolla tomtgränser, historiska flygfoton, cykelvägar m.m.Ekonomi samt infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Centralorten växte beneath slutet 1800-talet mot enstaka betydelsefull järnvägsknut samt industrierna inom området förmå knytas samman mot just transportmöjligheter. Ericsson AB samt SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn beneath flera tid dock därefter äger industrin blivit mer mångfacetterad.[9] kalenderår 2022 plats kommunen egen den största arbetsgivaren tillsammans med &&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575 anställda.
Samtidigt fanns Kronfågel den största privata arbetsgivaren tillsammans 975 anställda.[20]
Infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]Transporter
[redigera | redigera wikitext]Kommunen genomkorsas inom nord-sydlig riktning från riksväg 56 samt ifrån väster mot sydöst från Riksväg 52. var dem träffas inom Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster.
Genom kommunens norra sektion sträcker sig länsväg 214 inom väst-östlig riktning. ifrån öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen från Västra stambanan samt Södra stambanan liksom trafikeras från SJ:s fjärrtåg samt Mälartågs regiontåg. Katrineholms hållplats invigdes den 3 november 1862 samt ligger nära Stationsplan 2-4.
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]Demografi
[redigera | redigera wikitext]Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Kommunen äger 34 210 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den vid 78:e lokal avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen inom Katrineholms samhälle 1970–2020[21] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1970 |
| 32 770 | ||
| 1975 |
| 32 635 | ||
| 1980 |
| 32 277 | ||
| 1985 |
| 31 889 | ||
| 1990 |
| 32 764 | ||
| 1995 |
| 33 262 | ||
| 2000 |
| 32 370 | ||
| 2005 |
| 32 185 | ||
| 2010 |
| 32 428 | ||
| 2015 |
| 33 462 | ||
| 2020 |
| 34 765 | ||
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Kulturarv
[redigera | redigera wikitext]Kommunvapen
[redigera | redigera wikitext]Blasonering: En skarlakansröd sköld, genom en omvänt gaffelkors från guld delad inom tre fält; inom inledande fältet ett Mercuriestav, inom andra ett hammare samt inom tredjeplats ett ros, allt från sagda metall.
Staden Katrineholm uppstod liksom knutpunkt mellan Västra stambanan samt dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan).
Detta symboliseras från gaffelkorset. dem andra elementen symboliserar köp, industri samt trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 på grund av Katrineholms tätort. nära kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, sköldinge samt Stora Malm).
Katrineholms samhälle existerar enstaka samhälle inom Södermanlands län.Riksarkivet ansåg för att stadens vapen fanns "överlastat samt obalanserat" samt föreslog därför för att detta inom samband tillsammans nyregistreringen skulle förenklas samt bara innehålla gaffelkorset. Kommunen avgjorde dock för att överta stadsvapnet inom oförändrad struktur samt lät registrera detta inom PRV1974.
Den föreslagna förenklingen blev dock verklighet då kommunen 2019 avgjorde för att anta ett färsk logotyp tillsammans med endast en gaffelkors vid ett skarlakansröd sköld. Denna nya logotyp används mot vardags, medan detta riktiga kommunvapnet från kommunen beskrivs liksom ett högtidssymbol såsom endast får användas nära ceremoniella tillfällen.[22]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Folkmängd samt befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [abcd] Land- samt vattenareal per den 1 januari efter område samt arealtyp.
kalenderår 2012–2019, SCB, 21 månad 2019, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner samt Regioner, läs online, läst: 19 månad 2019.[källa ifrån Wikidata]
- ^ [ab] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa ifrån Wikidata]
- ^Folkmängd 31.
12. 1971 i enlighet med indelningen 1. 1. 1972 (SOS) sektion, 1. Kommuner samt församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa ifrån Wikidata]
- ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del från Riksantikvarieämbetets Tings- samt rådhusinventeringen 1996-2007)”.Katrineholm existerar ett från nio kommuner inom Sörmland.
Arkiverad ifrån originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003045249/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=D1DB3563C30A0802FF15DD1C57618CB0?dokumentId=21000001424040&thumbnail=false. Läst 23 juli 2013.
- ^ [ab] ”Katrineholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katrineholm. Läst 5 månad 2023.
- ^”Markanvändningen inom land efter distrikt samt markanvändningsklass. Vart 5:e tid 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se.
https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=S%C3%B6dermanland&municipalities=Katrineholm&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 månad 2023.
- ^”Djupviksberget”. www.lansstyrelsen.se.
https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/djupviksberget.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 månad 2023.
- ^”Hvalstaskogen”. www.lansstyrelsen.se.
https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/hvalstaskogen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 månad 2023.
- ^
- ^ [ab] Kinnander, Pontus (14 september 2018). ”S samt M fortsätter samarbetet inom Katrineholm”. SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/s-och-m-fortsatter-samarbetet-i-katrineholm. Läst 5 månad 2023.
- ^Sörmland, P4 (23 september 2014). ”Fortsatt rödblått samarbete inom Katrineholm”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5972286. Läst 5 månad 2023.
- ^”S samt M fortsätter styra tillsammans inom Katrineholm”. kkuriren.se.
https://kkuriren.se/bli-prenumerant/artikel/jppywk0j/kk-1m1kr_s_23. Läst 5 månad 2023.
- ^”Kommunfullmäktige”. Katrineholms samhälle. https://katrineholm.tromanpublik.se/organisation/1d2f7922-fe6e-4039-ab94-f4a40002a5e9. Läst 17 juni 2024.
- ^”Kommunstyrelsens ledamöter”. Katrineholms samhälle.
Arkiverad ifrån originalet den 5 månad 2018. https://web.archive.org/web/20180205072118/https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=358. Läst 2 månad 2018.
- ^”Din samhälle inom siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 månad 2023.
- ^”SCB - Folkmängd efter område samt tid.”.
http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^”Grafisk profil & logotyper”.
Katrineholms samhälle. https://www.katrineholm.se/kommun--demokrati/press--kommunikation/grafisk-profil--logotyper.html. Läst 20 april 2019.