densick.pages.dev









Vilka partier sitter i sveriges regeringen

Sveriges regering

Den denna plats artikeln handlar ifall myndigheten Sveriges regerings funktionella roll samt dess historiska bakgrund. För nuvarande ministär, titta regeringen Kristersson.

Sveriges regering, regeringen, formellt Konungariket Sveriges regering,[1] före den 1 januari 1975 officiellt benämnd Kungl.

Maj:t alternativt statsrådet, existerar Sverigeshögsta verkställandemyndighet.[2] Regeringen består från statsministern samt övriga statsråd.[3] Regeringen existerar kollektivt ansvarig inför riksdagen samt måste inom enlighet tillsammans med principen angående negativ parlamentarism tolereras från riksdagen till för att bestå.

statsmakt är kapabel således verka således länge den ej äger ett riksdagsmajoritet emot sig.

Till sitt förfogande besitter regeringen flera departement, kontor som stödjer statsråd samt Förvaltningsavdelningen liksom tillsammans utgör avdelningar inom Regeringskansliet, vars myndighetschef existerar statsministern. beneath en kalenderår fattar regeringen beslut inom cirka 10 000 ärenden, var den största merparten existerar beredda ärenden såsom kunna antas utan diskussion.[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges statsmakt besitter sitt ursprung inom detta råd, kallat "rådet" alternativt "rikets råd", likt omgav kungen ifrån äldre tidsperiod.

Rådets aktivitet existerar belagt åtminstone sedan medeltid. beneath Magnus Erikssons förmyndartid vid 1320-talet började rådet kallas "rikets råd" istället till den äldre benämningen "Konungens råd".

Under tisdagen presenterade nytillträdde statsminister Ulf Kristersson sin regering.

Medlemmarna bestod inom äldre tidsperiod oftast från stormän. dem olika medlemmarna ägde olika titlar liksom markerade deras funktion, bland annat kallades konungens ställföreträdare på grund av riksdrots. Efter 1500-talet kom nya titlar mot, bland annat riksskattmästare, dessa ämbeten liksom ägde tillsammans statens funktion kallades gemensamt på grund av riksämbetsmän.

Benämningen "rådet" lever än idag kvar inom termen statsråd, vilket existerar den officiella titeln vid regeringens medlemmar förutom statsministern.

Riksrådet avvecklades från Gustav III efter införandet från Förenings- samt säkerhetsakten beneath riksdagen 1789, samt ersattes från Rikets allmänna ärendens beredning.

I samt tillsammans 1809 års regeringsform fick Beredningen andra fakta, samt ersattes likt regeringsorgan från Statsrådet (vilket ursprungligen refererade både mot kollektivet samt dess enskilda medlemmar).

Fram mot utgången från 1974 ledde Konungen regeringssammanträdena, då kallade konselj (Kunglig majestät).

Statsråden, likt varenda utsågs från Konungen, fanns inom formell fras dennes rådgivare samt detta fanns formellt sett Konungen liksom enrådigt fattade varenda regeringsbeslut samt promulgerade team (kunglig sanktion). Ursprungligen ägde konseljerna ständigt lokal vid Stockholms slott.

Enligt den parlamentariska praxis likt vuxit fram inom vårt nation samt såsom idag föreslås bli grundlagsfäst ankommer detta vid regeringen för att beneath ansvar inför riksdagen utöva vilket likt tillsammans med enstaka begrepp hämtad ifrån nuvarande RF benämns riksstyrelsen.

inom parlamentarismen såsom den för tillfället allmänt uppfattas samt kommer mot formulering inom förslaget mot RF ligger för att regeringen existerar en kollektiv, uppbyggt kring statsministerns individ, vilket får förutsättas behållas samman från gemensamma politiska värderingar samt målsättningar.

– JustitieministerLennart Geijer inom Kungl Maj:tsproposition 1973:90, sid.

171

Efter för att 1974 års regeringsform trädde inom kraft 1 januari1975 leder statsministern regeringssammanträdena samt dessa äger sedan 1982 lokal vid Rosenbad.

Regeringen Kristersson existerar Sveriges statsmakt sedan den 18 oktober 2022, bildad från statsminister Ulf Kristersson (M).

kvar hålls konselj vid Stockholms slott några gånger ifall året. dem existerar numera möten såsom går ut vid för att informera statschefen angående regeringens dagsaktuella sysselsättning, därför kallad informationskonselj, samt statsministern existerar i enlighet med regeringsformen ansvarig för att hålla statschefen informerad angående rikets angelägenheter.

Konselj existerar även obligatorisk efter för att riksdagen valt ett fräsch statsminister. detta existerar nära konseljen liksom den nya regeringen formellt tillträder.

Uppgifter

[redigera | redigera wikitext]

  • Genomförandet från dem lagar såsom riksdagen besitter beslutat om
  • Införande från särskilda regler för tillämpning avseende olika lagar
  • Initiativ mot samt tillsättande från statliga utredningar
  • Formulerande från lagförslag inom struktur från propositioner
  • Författande från statens budget
  • Utnämningar från landshövdingar, generaldirektörer till statliga myndigheter tillsammans med mera
  • Benådanden alternativt mildrade straff på grund av dömda brottslingar
  • Rättsliga avgöranden inom Högsta förvaltningsdomstolen
  • Utrikesförhandlingar samt representation

Regeringen besitter inom princip ansvar till allting liksom i enlighet med regeringsformen ej tillkommer riksdagen, detta önskar yttra allt utom budgetreglering samt lagstiftning.

Denna behörighet brukar kallas till restkompetensen.[5] Regeringen existerar mot modell statsförvaltningens högsta arbetsledare samt äger korrekt för att utfärda verkställighetsföreskrifter mot lagarna samt äger riktig för att förordna angående nyval mot riksdagen. Regeringens kraft anses äga stärkts inom land vid senare kalenderår, inom förhållande mot riksdagen, bland annat likt ett resultat från EU-medlemskapet

Tillsättning samt regeringstyper

[redigera | redigera wikitext]

Statsministern utses från riksdagen vid förslag från talmannen.

Statsråden utses från statsministern likt sedan informerar riksdagen. Därefter tillträder den nya regeringen nära ett skifteskonselj. inom koalitionsregeringar existerar detta dock inom praktiken respektive partis partiledare såsom utser partiets statsråd.

Om regeringen består från en alternativt flera partier såsom tillsammans besitter 175 alternativt fler riksdagsmandat, existerar regeringen ett majoritetsregering.

angående en sådant regeringsunderlag ej kunna skapas, måste istället ett minoritetsregering bildas. eftersom regeringen behöver stöd till sina propositioner inom Sveriges riksdag, behöver ett minoritetsregering stöd ifrån minimalt en annat område, en sålunda kallat stödparti, alternativt enskilda ledamöter ifrån en annat område. angående flera samarbetande partier tillsammans bildar statsmakt kallas detta koalitionsregering, medan enstaka statsmakt vilket endast besitter statsråd ifrån en område kallas enpartiregering.

ifall ett statsmakt innehåller företrädare ifrån varenda alternativt nästan samtliga riksdagspartier, kallas den ibland på grund av samlingsregering. Senast land ägde ett samlingsregering plats beneath andra världskriget.

Riksdagen är kapabel avsätta regeringen genom enstaka misstroendeförklaring mot statsministern alternativt avsätta en enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.

Vart fjärde kalenderår sker en nytt riksdagsval.


  • vilka partier sitter  inom sveriges regeringen

  • ifall detta parlamentariska läget efter valet existerar oförändrat, förmå regeringen i enlighet med gällande praxis sitta kvar utan för att talmannen uppdras för att testa andra regeringsalternativ. Skulle regeringen tillsammans eventuella stödpartier däremot ej längre äga majoritet inom riksdagen, avgår statsministern normalt självmant.

    Om regeringen består från en alternativt flera partier likt tillsammans besitter 175 alternativt fler riksdagsmandat, existerar regeringen enstaka majoritetsregering.

    Regeringen förmå egen utlysa extra riksdagsval mellan dem ordinarie valen. angående ett sittande statsmakt avgår, sitter den ändå kvar beneath enstaka övergång likt expeditionsregering mot dess för att ett färsk statsmakt tillträder.

    Departement

    [redigera | redigera wikitext]

    Den nuvarande regeringen, regeringen Kristersson, omfattar 24 statsråd inklusive statsministern.

    Antalet regleras ej inom team utan existerar helt upp mot statsministern. beneath delar från 2000-talet äger irländsk öl rekordbok listat den svenska regeringen liksom världens maximalt jämställda tillsammans 11 kvinnliga från samtliga 22 statsråd. Statsministern leder regeringens sysselsättning samt existerar den officiella regeringschefen.

    Ibland äger vice statsministrar utsetts; angående ingen sådan finns existerar den maximalt seniore ministern vice statsminister.

    Regeringskansliet existerar indelat inom kontor som stödjer statsråd, en antal departement samt enstaka förvaltningsavdelning. Antalet departement existerar ej bekräftat inom team. Sålunda existerar vissa statsråd även departementschefer, medan andra ansvarar till delområden inom en större departement.

    Statsråden existerar vanligtvis riksdagsledamöter dock dem behöver ej existera detta. Statsråd vilket existerar riksdagsledamöter, inklusive statsministern, ger upp sin lokal inom riksdagen beneath den tidsperiod dem existerar ministrar samt ersätts då från ett ytterligare representant ifrån identisk område. beneath sina mottagning inom riksdagen - mot modell beneath interpellationer (frågor mot regeringen ifrån riksdagsledamöterna) - sitter ministrarna vid särskilt utsedda platser inom detta nedre vänstra hörnet från riksdagens plenisal.

    Statsförvaltningen

    [redigera | redigera wikitext]

    Fördjupning: Sveriges myndigheter

    En statlig förvaltningsmyndighet lyder beneath regeringen ifall ej myndigheten i enlighet med regeringsformen alternativt ytterligare team existerar myndighet beneath riksdagen.[6] Regeringen låter departementen inom Regeringskansliet handlägga problem att diskutera samt utgöra kontaktpunkter mot myndigheterna uppdelat efter departementens sakområden.

    detta förekommer undantagsvis för att fler än en departement existerar kontaktpunkt mot ett viss myndighet. Myndigheten lyder dock beneath regeringen samt ej beneath Regeringskansliet alternativt något från departementen.

    Förvaltningsmyndigheterna står, mot skillnad ifrån domstolarna, inom en principiellt lydnadsförhållande mot regeringen.[7] Emellertid gäller den begränsningen för att varken riksdagen alternativt regeringen får besluta hur enstaka myndighet bör besluta inom en ärende liksom utgör myndighetsutövning mot enskild alternativt mot samhälle alternativt såsom rör tillämpning från lag.[8]

    Sveriges ministärer samt regeringar

    [redigera | redigera wikitext]

    Statsråd beneath 1809 års regeringsform

    [redigera | redigera wikitext]

    Fram mot kalenderår 1876 fanns konungen ej bara statschef utan även regeringschef.

    Tre partier existerar tillsammans med inom Sveriges regering.

    Samtliga ministärer fanns ämbetsmannaregeringar, samt dess medlemmar utvaldes från kungen, utan parlamentarisk inblandning. Ministärens ledamöter plats sammanlagt 9.

    Statsråd efter regeringschefsreformen 1876

    [redigera | redigera wikitext]

    1876 inrättades statsministerämbetet, vilket ersatte kungen inom rollen likt regeringschef. 1809 års regeringsform reviderades inom enlighet tillsammans detta, dock fortfor för att existera gällande.

    Tvåkammarriksdagen ägde ersatt ståndsriksdagen 1866, dock detta dröjde mot 1900-talets inledande decennier innan partiväsendet vid allvar slog igenom.

    Så bildas regeringen.

    beneath 1800-talet plats flera riksdagsledamöter oanslutna, samt ministärerna bestod från ämbetsmän, såväl utan likt tillsammans riksdagsmandat, likt förtjänat kungens tillit.

    Turerna kring den svensk-norska unionens upplösning föranledde 1905 ämbetsmannaregeringen Ramstedts avgång. till inledande gången genomfördes inom land en totalt regeringsskifte - tidigare ägde inte någonsin ett hel statsmakt avgått simultant; ministrarna ägde istället tillträtt samt avgått successivt.

    Den efterföljande ministären, koalitionsregeringen Lundeberg, plats den inledande för att bildas utifrån riksdagens sammansättning, istället på grund av dem utnämnda som tillhör statsråden relation mot kungen. Dess inträde innebar sålunda en inledande verkligt genombrott på grund av parlamentarismen inom Sverige.[9]

    Samma höst genomfördes andrakammarvalet 1905, inom vilket liberalernas framgångar innebar för att landet fick sin inledande enpartiregering - regeringen Staaff inom.

    till inledande gången ägde en allmänt omröstning haft markant inflytande vid regeringsbildningen.

    Regeringar beneath 1974 års regeringsform

    [redigera | redigera wikitext]

    RegeringStatsministerPeriodTyp från regeringParti(er)
    Palme IOlof Palme1 januari1975 – 8 oktober1976MinoritetsregeringSocialdemokraterna
    Fälldin IThorbjörn Fälldin8 oktober1976 – 18 oktober1978MajoritetskoalitionCenterpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
    UllstenOla Ullsten18 oktober1978 – 12 oktober1979MinoritetsregeringFolkpartiet
    Fälldin IIThorbjörn Fälldin12 oktober1979 – 22 maj1981MajoritetskoalitionCenterpartiet, Moderata samlingspartiet, Folkpartiet
    Fälldin IIIThorbjörn Fälldin22 maj1981 – 8 oktober1982MinoritetskoalitionCenterpartiet, Folkpartiet
    Palme IIOlof Palme[11]8 oktober1982 – 13 mars1986MinoritetsregeringSocialdemokraterna
    Carlsson IIngvar Carlsson13 mars1986 – 27 februari1990MinoritetsregeringSocialdemokraterna
    Carlsson IIIngvar Carlsson27 februari1990 – 4 oktober1991MinoritetsregeringSocialdemokraterna
    BildtCarl Bildt4 oktober1991 – 7 oktober1994MinoritetskoalitionModerata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokratiska samhällspartiet
    Carlsson IIIIngvar Carlsson7 oktober1994 – 22 mars1996MinoritetsregeringSocialdemokraterna
    PerssonGöran Persson22 mars1996 – 6 oktober2006MinoritetsregeringSocialdemokraterna
    ReinfeldtFredrik Reinfeldt6 oktober2006 – 3 oktober2014Majoritetskoalition(2006-2010)
    Minoritetskoalition(2010-2014)
    Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
    Löfven IStefan Löfven3 oktober2014 – 21 januari2019MinoritetskoalitionSocialdemokraterna, Miljöpartiet dem gröna
    Löfven IIStefan Löfven21 januari2019 – 9 juli2021MinoritetskoalitionSocialdemokraterna, Miljöpartiet dem gröna
    Löfven IIIStefan Löfven9 juli2021 – 30 november2021MinoritetskoalitionSocialdemokraterna, Miljöpartiet dem gröna
    AnderssonMagdalena Andersson30 november2021 – 18 oktober2022MinoritetsregeringSocialdemokraterna
    KristerssonUlf Kristersson18 oktober2022MinoritetskoalitionModerata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna

    Återkommande fråga mot ministrar efter tillkännagivandet

    [redigera | redigera wikitext]

    2022 besitter detta sedan flera tid förekommit för att nya statsråd efter tillkännagivandet ombeds från medier för att erkänna "lik inom lasten" alternativt "skelett inom garderoben".

    Regeringen styr landet samt existerar drivande inom arbetet tillsammans med för att förändra våra lagar, samt påverkar vid således vis utvecklingen inom vårt samhälle.

    Nyhetskrönikören Oisín Cantwell sade för att detta drar en löjes skimmer ovan journalistiken samt skymmer behöriga, viktiga granskningar från makthavare, samt för att denne trodde för att journalister samt mediehus håller tillsammans varandra ifall för att företeelsen existerar trams.[12]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils (2003). Vår författning (13:e upplagan).

      Stockholm: Norstedts rättsväsen. ISBN 91-47-05175-2 

    • Halvarson, Arne m.fl. (2002). Sveriges statsskick (12:e upplagan). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05175-2 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]