Vad finns det för organismer

Organismer existerar fysikaliskt strukturerade materiellaobjekt vilket mot största sektion består från organiskt kemiska substanser. Dessa objekt äger ett rad kännetecken likt utgör nödvändiga kriterier till liv. andra mening på grund av organismer existerar livsformer samt kreatur.

Vad existerar liv?

Organismer äger stort påverkan vid jordens utseende samt sammansättningen från planetens atmosfär. detta uppskattas för att massan till varenda organismer vid jorden tillsammans ligger nära 1 850 miljarder ton. 99 andel från denna massa besitter uppskattas bestå från växter.

inom nyare uppskattning förmodas dock 30 andel från jordens biomassa utgöras från underjordiska mikroorganismer.

Alla organismer likt idag finns vid jorden härstammar ifrån andra organismer (evolution). Hur dessa uppkom ifrån den icke levande materien besitter varit samt existerar kvar objekt till stark undersökning. Biologin existerar den vetenskapliga kvist såsom befattar sig tillsammans organismer samt deras tillväxt samt liknade objekt (till modell virus).

Det finns alltså ekosystem inom en ekosystem.

Kriterier till organismer

[redigera | redigera wikitext]

Enskilda kännetecken till organismer finns även hos andra fysikaliska kemiska struktur. Därför finns definitionen för att celler från inom nutid förekommande organismer likt existerar fullt utbildade måste uppvisa samtliga från dessa kriterier. Utvecklingsstadier från organismer, likt sporer, kunna sakna enskilda kännetecken.

De viktigaste kriterierna

[redigera | redigera wikitext]

• Metabolism inom minimalt ett levnadsfas.
• Förmåga för att reproducera sig.
• Variabilitet nära reproduktionen liksom krav till evolutionen.

Andra kriterier

[redigera | redigera wikitext]

Kännetecken	Exempel till organismer	Exempel på grund av icke levande objekt
Intagning	Organismer upptar näring (koldioxid, andra organismer). Växter upptar ljusets energi.	Stenar upptar värme. fordon tankas tillsammans med bensin. Det existerar detta myllrande existensen inom jorden liksom ser mot för att näringen liksom finns inom nedfallna löv, kvistar samt döda rotdelar blir tillgänglig till växternas rötter.
Avgivande	Djur utsöndrar koldioxid samt dricksvatten.	Bilar avger huvudsakligen koldioxid samt vätska.
Metabolism (omvandling från kemiska föreningar samt deras sammansättningar)	Finns hos samtliga organismer.	Levande ljus.
Mottagning från upplysning	Genom känselorganen (öga, öra).	Exponeringsmätare inom kameran.
Avsändning från kunskap	Varningsfärger hos insekter, tungomål. Vad finns detta på grund av olika organismer?	Trafikljus.
Volymens expansion	Jästceller äger större volym efter celldelningen.	Kristaller expanderar.
Fortplantning	Dotterceller liknar modercellen. ett kopia från DNA skapas.	I tekniska struktur teoretiskt möjlig. livets utveckling. Datorprogram vilket kopierar sig egen (Datorvirus).

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer klassificeras antingen inom taxon alternativt kladistik.

Taxa systematiseras inom hierarkisk ordning ifrån domän ner mot art vid nästa sätt:

Domäner

[redigera | redigera wikitext]

Organismer indelas i enlighet med Linnéssystematik inom tre domäner:

1. Arkéer
2. Eukaryoter
3. Eubakterier

Sedentär

[redigera | redigera wikitext]

Sedentär existerar ett organism vilket lever fastsittande vid ett yta.

flera marina organismer lever sedentärt. dem skaffar ofta att ge liv genom för att sålla ut små partiklar (plankton) ur vattnet.

Bakterieceller sägs artikel prokaryota vilket innebär för att DNA:t ej finns gömt inuti enstaka kärna såsom hos flera från dem mer avancerade celler vilket oss snart bör ta oss ett titt på.

Organismernas uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Alla organismer (växter, svampar, vilt, tillsammans flera) består från celler alternativt syncytium (celler tillsammans med flera cellkärnor, finns exempelvis hos flera svampar). varenda celler från enstaka enskild organism föreställer en komplexartat struktur. samtliga celler samt läka organismen avgränsas tillsammans med en membran.

I varenda fängelse finns all data på grund av organismens arvsmassa (DNA).

Tidsschema

[redigera | redigera wikitext]

Organismer följer en tidsschema: dem föds, dem växer, dem förändrar sig, dem fortplantar sig, dem bli äldre samt dem dör.

Organismernas kemi

[redigera | redigera wikitext]

Organismer består huvudsakligen från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt organiska kolförbindelser.

Dessutom finns ofta skal- alternativt stödsystem från mineraler.

Kol, väte samt syre existerar dessa grundämnen såsom huvudsakligen förekommer inom biomolekylerna. Dessutom förekommer kväve, fosfor, svavel, järn, magnesium, kalium, natrium samt kalcium inom mindre omfattning.

Biologisk diversitet existerar livets flera olika former vid jorden.

andra grundämnen förekommer bara inom spår dock existerar trots allt viktiga till organismerna.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "organism" (från grekiska ὀργανισμός, organismos samt ὄργανον, organon) inom betydelsen "instrument, verktyg alternativt kroppsdel till förnuft alternativt uppfattning" förekom inledningsvis inom detta svenska språket inom text 1817.^[1] inom engelska språket förekom detta redan 1703, dock inom nuvarande innebörd 1834.^[2]

Ordet äger tre dokumenterade betydelser i enlighet med Svenska Akademiens lexikon.

Den ledande betydelsen existerar likt sammanfattningen från organen inom djur- samt växtkroppen tillsammans med tanke vid livsfunktionerna.^[1]

I engelska språket besitter debattens vågor gått upphöjd beträffande den bästa definitionen från organism.^{[3][4][5][6][7]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]