Är konsekvensetik och utilitarism samma sak

Utilitarism alternativt nyttoetik existerar ett teori inom normativ etik likt ordinerar för att den rätta handlingen (se konsekventialistisketiklära) existerar den liksom maximerar nyttan, detta önskar yttra maximera utfallet från lycka samt minimera utfallet från lidande.

Ofta sammanfattas läran lite felaktigt (se avsnittet Vad bör maximeras? nedan) inom devisen största tänkbara lycka åt största tänkbara antal. liksom lärans grundare brukar filosoferna Jeremy Bentham, James Mill samt John Stuart Mill nämnas. mot dem moderna utilitaristerna hör Peter Singer, Michel Onfray samt Torbjörn Tännsjö^[1].

Utilitarismen existerar ej enstaka enhetlig lära utan uppvisar massiv variation.

Någon form eller gestalt från utilitarism existerar enstaka från dem vanligaste grundfilosofierna hos moderna moralfilosofer samt samhällsvetenskapliga vetenskapsman.

Den kallas ibland konsekvensetik då detta existerar konsekvenserna från enstaka papper liksom avgör angående handlingen bör anses god alternativt dålig.

Handlings- kontra regelutilitarism

[redigera | redigera wikitext]

En tudelning från utilitarismen förmå göras inom handlingsutilitarism samt regelutilitarism. Den förstnämnda samt vanligaste formen från utilitarism menar för att man bör handla därför för att konsekvenserna blir sålunda goda likt möjligt på grund av varenda individer inom frågan.

Den andra formen menar för att man bör handla därför för att angående handlingen skulle upphöjas mot regel skulle den ge dem bästa följderna. till för att åskådliggöra skillnaden kunna man tänka sig för att tre patienter kommer in mot en vårdinstitution. Samtliga existerar döende dock numeriskt värde från dem förmå räddas ifall kroppsdel tas ifrån den tredjeplats samt implanteras inom dem numeriskt värde.

Julia, Mattias samt Kristoffer tar sig an etik samt moral samt går mer särskilt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik samt sinnelagsetik.

Handlingsutilitaristen skulle yttra för att man bör döda den ene därför för att dem andra får leva. Regelutilitaristen säger för att man ej bör döda någon (alltså låta samtliga dö) eftersom man ifall man skulle döda någon från patienterna till för att ta dennes kroppsdel skulle undergräva förtroendet till sjukvården.

Vad bör maximeras?

[redigera | redigera wikitext]

Säger man för att man bör maximera detta goda behöver man enstaka definition från detta goda.

för att detta existerar svårt alternativt möjligen mot samt tillsammans omöjligt (se detta naturalistiska misstaget) existerar dem flesta ense ifall. Alternativ mot för att maximera detta goda existerar för att maximera önskeuppfyllande (preferentialism) alternativt maximera uppfyllandet från vissa något som har antagits eller accepterats allmänna önskningar (perfektionism alternativt objektiv lista).

således kallad nyttomaximering.

De tidiga utilitaristerna avsåg tillsammans med detta goda lycka alternativt lust samt kallas därför hedonister. en modell vid bedömning såsom riktats mot hedonistisk utilitarism existerar för att handlingar vilket ej får mätbara försämringar till personer i enlighet med den hedonistiska utilitarismen ej kunna artikel dåliga.

detta agerar ej någon roll ifall min partner existerar trogen alternativt otrogen således länge detta ej förändrar min, min partners alternativt någon annans lycka. i enlighet med vissa former från preferensutilitarism kunna man däremot äga ett preferens till för att ens partner ej existerar otrogen, samt angående denna preferens dessutom existerar intrinsikal (man besitter den på grund av sin personlig skull, ej till för att man blir lyckligare ifall ens partner ej existerar otrogen) sålunda vore detta moraliskt fel från ens partner för att artikel otrogen, allt annat lika.

Ofta formuleras utilitarismens syfte felaktigt såsom största tänkbara mängd från detta goda åt största tänkbara antal. Detta antyder dock för att den utilitaristiska måttstocken äger numeriskt värde variabler: mängd från detta goda respektive antalet personer likt upplever (etc.) detta goda. Istället gäller dock maximeringen den sammanlagda kvantiteten från detta goda, mot modell lycka.

eftersom man tänks addera skilda personers lycka (etc.) därför får antalet personer visserligen innebörd inom den mån detta påverkar summan från lycka, dock angående förändringar inom antal kompenseras från förändringar inom personers lyckonivå därför saknar dem innebörd. Däremot kunna detta rent praktiskt, vid bas från avtagande marginalnytta, existera enstaka framkomligare väg för att maximera den sammanlagda kvantiteten genom för att öka detta stora flertalet personers lyckonivåer istället till för att utföra några ett fåtal personer extremt lyckliga.

Subjektiv kontra objektiv konsekventialism

[redigera | redigera wikitext]

En skiljelinje går mellan objektiva samt subjektiva konsekventialister. enstaka objektiv konsekventialist menar för att detta existerar detta faktiska utfallet liksom existerar moraliskt betydelsefull. enstaka subjektiv konsekventialist menar för att detta existerar vad den handlande agenten tror – alternativt rationellt borde tro – kommer för att bli utfallet såsom existerar relevant.^[2]

Negativ utilitarism

[redigera | redigera wikitext]

Negativ utilitarism existerar enstaka konsekventialistisk samt teleologisk etiklära liksom bygger vid utilitarismen dock såsom mot skillnad ifrån utilitarismen menar för att detta etiskt rätta valet existerar detta likt minimerar lidandet på grund av detta största antalet.^[3]

Kritik från utilitarism

[redigera | redigera wikitext]

Alltför krävande

[redigera | redigera wikitext]

Då utilitarismen existerar ett konsekventialism gäller dem invändningar oss finner var dock även nya.

existerar möjligen läran på grund av krävande; skulle oss ej varenda behärska utföra mer till våra medmänniskor?

Det finns olika former från konsekvensetik varav den vanligaste existerar utilitarism.

Borde oss möjligen ge försvunnen sålunda många liksom möjligt från vad oss besitter, trots för att oss ifall oss skulle ge försvunnen mer skulle hamna inom enstaka sämre position än våra medmänniskor? Mot detta förmå enstaka utilitarist protestera för att kraven existerar höga dock ej oriktiga.

Utilitarismen ringaktar jämlikhet

[redigera | redigera wikitext]

Jämlikhet existerar även enstaka punkt vid vilken utilitarismen förmå ifrågasättas.

Antag för att detta kommer in tre trafikskadade mot en vårdinrättning. enstaka från patienterna existerar svårt skadad, dem numeriskt värde andra enklare skadade. Resurserna existerar knappa. Tillgängliga vårdresurser förmå antingen användas därför för att samtliga blir rullstolsbundna alternativt därför för att den svårt sjuka blir permanent sängbunden medan dem numeriskt värde andra blir helt friska.

möjligen blir kvantiteten lycka inom världen större angående dem numeriskt värde blir helt friska, dock existerar detta något oss existerar beredda för att acceptera? enstaka utilitarist måste dock inom en samhälle ta hänsyn mot hur varenda medborgare påverkas, ej bara mot situationen inom sig.

Denna tänkesätt kallas ofta utilitarism samt existerar användbar till för att väga exempelvis nyttan från undersökning mot uppoffringen hos försökspersoner.

Tryggheten på grund av varenda samhällsmedborgare inom för att tro för att man kommer för att räddas vid sjukhuset ifall man äger livshotande skador existerar ett massiv faktor för att väga in inom detta ovanstående dilemmat.

Kanske finner oss även jämlikhetsprincipen ifrån ovan mer tilltalande ifall den tillämpas vid saker var den avtagande marginalnyttan existerar tydligare, mot modell på grund av valuta.

till enstaka svensk existerar möjligen enstaka lottovinst vid 100 kronor inget man hoppar högt ovan medan detta till ett u-landsinvånare kunna betyda väldigt många. möjligen förmå man begära för att den rikare inom varenda fall bör omfördela ett sektion från sitt överskott sålunda för att detta skapar mer gott inom världen.

Kalkylerande hållning

[redigera | redigera wikitext]

En invändning mot utilitarismen existerar ifall ej den kalkylerande hållningen existerar en hot mot älskade samt vänskap.

önskar oss ej för att våra vänner bör existera våra vänner även angående detta goda inom världen skulle öka angående dem tog avstånd ifrån oss? Peter Singer besitter argumenterat på grund av för att lyckan faktiskt blir större ifall man särbehandlar sin släkt samt sina närmaste mot viss sektion, dock för att lyckan ej blir större angående man särbehandlar människor inom identisk nation.

Ens unge behöver ofta ens omtanke mer än dem flesta andra. flera utilitarister svarar även för att ett "kalkylerande hållning" ej existerar sämre än alternativet, ett känslomässig hållning. Varför skulle detta artikel sämre för att noga tänka igenom samtliga konsekvenser från sina handlingar samt noga bedöma den tillförda nyttan, än för att handla vid grundval från känslor?

Enligt konsekvensetiken existerar den papper vilket får dem bästa konsekvenserna den maximalt korrekta (riktiga, felfria).

Mätproblem

[redigera | redigera wikitext]

Inte heller finns detta någon oomtvistad teknik på grund av för att mäta detta goda samt jämföra olika människors lycka alternativt välbefinnande. enstaka utilitarist kunna dock svara för att detta faktiskt finns flera sätt för att mäta "det goda" vid inom psykologisk samt samhällsvetenskaplig undersökning, mot modell senare års lyckoforskning.

Vidare är kapabel människors preferenser studeras tillsammans med hjälp från metoder vilket avslöjade preferenser. Någon form eller gestalt från jämförelser måste ständigt göras då man skall att fatta beslut eller bestämma något fördelningen från begränsade tillgångar alternativt insatser.

Utilitarismen respekterar ej individen

[redigera | redigera wikitext]

John Rawls existerar ett från dem moderna filosofer såsom kritiserat utilitarismen hårt.

Utilitarism alternativt nyttoetik existerar ett teori inom normativ etik såsom ordinerar för att den rätta handlingen (se konsekventialistisk etiklära) existerar den liksom maximerar nyttan, detta önskar yttra maximera utfallet från lycka samt minimera utfallet från lidande.

Framför allt utifrån tre punkter.

1. Utilitarismen bortser ifrån för att varenda människa existerar ett personlig individ (Jfr slavarbete ger lycka till slavägaren dock tragedi till slaven).

2. rätt och jämlikhet måste vandra före lycka samt välfärd – utilitarismen definierar rätten inom begrepp från detta goda. Moralen inom papper bedöms efter förmågan för att minska/öka lycka.

Rawls önskar äga enstaka teori likt existerar neutral inom förhållande mot olika ideal samt strävanden.

3. Utilitarismen skulle acceptera för att enstaka minoritet förtrycks.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Tännsjö, Torbjörn.
  Utforska hur utilitarism påverkar etik, policy samt dagliga beslut.

  2002. Understanding Ethics: An Introduction to Moral Theory. Edinburgh: Edinburgh University Press. ISBN 0-7486-1638-1.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]