Vad är dutch för språk
Nederländska
Nederländska alternativt holländska[1] (Nederlands (fil)) existerar en västgermanskt tungomål från lågfrankiskt ursprung. detta talas främst inom Nederländerna samt Belgien, samt inom dessa länders före detta kolonier.
Den variant från nederländska liksom talas inom norra samt sydvästra Belgien kallas på grund av flamländska.
Holländska samt nederländska betraktas såsom olika dialekter från identisk tungomål, var detta nederländska ordförrådet använder fler lånord ifrån franskan, medan detta holländska ordförrådet använder fler lånord ifrån engelskan samt kanske ifrån tyskan.
Övriga språk.Historik
[redigera | redigera wikitext]Nederländskan anses äga uppstått runt kalenderår 400 efter Kristus likt en eget tungomål ur västlågfrankiskan inom inblandning från lågsaxiska samt nordsjögermanska inslag.[2]
Det tungomål såsom talades cirka 1250–1500 brukar kallas medelnederländska (ibland medelholländska).[3]
En tidig nederländsk text finns, daterad mot omkring 1100, skriven från enstaka flamländsk munk inom en religiös byggnad inom Rochester, England.
Den lyder likt följer: "Hebban olla uogala nestas hagunnan, hinase ic enda tu, wat unbidan we nu" ("alla fåglar äger byggt bo förutom ni samt jag, vad avvaktar oss på"). beneath ett utdragen period ansågs den artikel detta allra första beviset vid nederländska, dock senare äger ännu äldre fragment hittats, såsom "Visc flot aftar themo uuatare" ("en vattendjur simmade inom vattnet") samt "Gelobistu in got alamehtigan fadaer" ("tror ni vid gud den allmäktige fadern").
detta senare fragmentet fanns skrivet redan kalenderår 900. detta råder viss oenighet angående texterna. Luc dem Grauwe, professor nära universitetet inom Gent ifrågasätter språket inom dessa texter samt anser dem artikel fornengelska.
Till dem äldsta tydligare exemplen vid nederländska existerar Hendrik van Veldekes legend ifall Sankt Servatius leverne.
Den existerar författad vid medellimburgiska. beneath 1200-talet ägde skriftspråket flamländsk prägel, beneath 1300-talet flamländsk samt brabantisk, samt beneath 1400-talet tar brabantiskan ovan. ifrån 1500-talet blir detta holländska språket normgivande på grund av språkets tillväxt. Språket kallas inom medeltidstexter Diets alternativt Duuts vilket betyder folkspråk, inom kontrast mot dem lärdas latin.[4]
Under 1500-talet börjar enstaka nationell enhetssträvan inom detta nederländska språket.
1574 utgav Cornelius KiliaanDictionarium teutonico-latinum detta inledande lexikonet vid nederländska inom Antwerpen. 1584 utkom den inledande grammatiken, Twe-spraack van dem Nederduytsche letterkunst, författad från Hendrik Laurenszoon Spiegel.[4]
1618, då ett nederländsk bibelöversättning skulle göras liksom människor inom kurera landet kunde förstå, skapades en enhetligt tungomål.
Denna översättning, liksom kom ut 1637 fanns oerhört viktigt på grund av bildandet från en enhetligt tungomål. Språket kombinerade särdrag ifrån flera dialekter, dock baserades maximalt vid holländska[förtydliga] dialekter.
I samt tillsammans den westfaliska freden klövs detta nederländska språkområdet mellan numeriskt värde nationer, Nederländerna inom norr samt detta Habsburgska riket inom söder var franska plats detta officiella språket samt dem nederländska språken/dialekterna, nederländska, brabantiska samt limburgiska, förde ett tynande tillvaro.
inom Nederländerna började istället en enhetsspråk etableras, baserat vid stadsdialekterna inom provinsen Holland. inom samband tillsammans Napoleons fall bildades Kungariket Nederländerna, vilket omfattade ungefär nuvarande Benelux, samt nederländska blev regeringsspråk inom Flandern. Kungariket upplöstes dock redan 1830 efter enstaka revolt inom söder, samt inom detta nybildade Belgien återfick franskan sin position liksom ensamt regeringsspråk.
på grund av för att skydda språket anpassades flamländskan mot den nederländska vilket etablerat sig inom norr. ifrån 1847 hölls gemensamma språkkongresser, 1882 började ett gemensam lexikon ges ut. 1898 fick nederländskan/flamländskan officiell ställning eller tillstånd inom Belgien samt 1938 blev detta detta enda officiella språket inom Flandern. 1947 kom gemensamma stavningsregler på grund av Nederländerna samt Belgien, 1980 ingicks ett språkunion samt 1984 skrevs enstaka gemensam grammatik.[2][5][6][7]
Språket kallas dutch vid engelska, vilket existerar många likt detta tyska språkets namn vid sig egen, deutsch.
Båda (liksom svenska termen tyska) kommer ifrån detta gammalgermanska termen theudisk (lånat mot latin såsom theodiscus) likt betyder "folklig", symboliskt beneath äldre medeltid samtliga västgermanska tungomål, inom motsats mot latin såsom regerade likt skriftspråk.
Hitta varenda översättningar från Dutch inom Svenska likt holländska, holländska språket, nederländare samt flera andra.vid engelska valde man för att nyttja enstaka referens mot England liksom namn vid sitt eget tungomål, samt Dutch såsom namn vid detta närmaste västgermanska språket. vid andra tungomål inklusive från dem själva används ett referens mot Nederländerna vilket namn vid språket (danska: nederlandsk, tyska: niederländisch, etc) alternativt en lån från detta namnet (franska: néerlandais, spanska: neerlandés).
Geografisk spridning
[redigera | redigera wikitext]Nederländska talas inom Nederländerna (16 miljoner), norra Belgien (Flandern) (6 miljoner) inklusive Bryssel, ett mindre sektion från nordvästra land i västeuropa (100 000), Nederländska Antillerna (150 000), Aruba (100 000) samt Surinam (400 000) samt existerar officiellt tungomål inom samtliga utom land i västeuropa.
Nederländska Antillerna, Aruba samt Surinam existerar tre före detta nederländska kolonier. detta finns även vissa grupper såsom talar nederländska inom land. inom Sydafrika samt Namibia talas detta ifrån nederländskan härstammande språket afrikaans.
Nederländska alternativt holländska [1] (Nederlands) existerar en västgermanskt tungomål från lågfrankiskt ursprung.Officiell status
[redigera | redigera wikitext]Alla stater var språket äger officiell ställning eller tillstånd samarbetar samt samordnar språkliga aktiviteter inom Nederlandse Taalunie (Nederländska språkunionen).
Algemeen Nederlands ("allmän nederländska", standardnederländska, ofta kortat AN - något såsom 'rikssvenska' vid svenskan) existerar detta liksom räknas vilket officiell nederländska, standardspråk därför likt detta undervisas inom skolor samt används vilket administrativt tungomål inom Nederländerna, Flandern, Surinam samt Nederländska Antillerna.
Språkunionen, ett förening grundad från nederländska staten samt myndigheter inom Flandern, definierar vad liksom existerar alternativt ej existerar AN inom fråga angående stavningslära samt stavning.
Före införandet från begreppet Algemeen Nederlands användes ofta Algemeen Beschaafd Nederlands (allmän civiliserad nederländska, kortat ABN).
Beschaafd, "civiliserad" besitter sedan dess tagits försvunnen till för att utföra namnet mer politiskt rätt. en alternativ mot AN existerar ofta Standaardnederlands, standardnederländska.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Som flera kontinentala västgermanska tungomål äger nederländskan enstaka korrekt komplicerad ordföljd vilket existerar klart åtskild ifrån den närbesläktade engelskan.
Nederländska tungomål alternativt lågfrankiska tungomål existerar enstaka språkfamilj alternativt en dialektkontinuum från tre västgermanska tungomål likt härstammar ifrån 1600-talets nederländska, nämligen nederländska [1] (även kallad holländska), nederländska [2] (ibland ansett såsom ett alternativt flera dialekter från nederländskan) [3] samt afrikaans.Liksom tyska samt svenska bildar nederländskan ofta många långa sammansatta mening. numeriskt värde modell vid något konstgjorda, dock grammatiskt fullt gångbara mening existerar de randjongerenhangplekkenbeleidsambtenarensalarisbesprekingsafsprakenuttal (fil)) (ungdomshaksriktlinjebestämmande tjänstemannalöneavtal) samt hottentottententententoonstellingsmakersopleidingsprogrammauttal (fil)) (hottentottstältsutställningsmakarläroplansprogram).
såsom inom svenskan brukar detta dock röra sig angående högst två-tre ordled inom resultat.
Nederländsk grammatik äger förenklats avsevärt dem senaste hundra åren: kasus används för tillfället endast till pronomen (exempel: ik (jag), me, mij (mig), mijn (min), wie, wiens, wier (dess (som)).
Med Googles kostnadsfria position förmå ni översätta mening, fraser samt bsidor ifrån engelska mot fler än 100 andra tungomål direkt.Substantiv samt adjektiv existerar på grund av detta mesta ej kasusböjda, tillsammans undantag till genitiv (-(')s alternativt -').
Böjningen från adjektiv existerar något mer komplicerad: ingen böjning nära neutrala substantiv inom obestämd struktur enskild, samt -e inom samtliga andra fall.
- een mooi huis (ett vackert hus)
- het mooie huis (det vackra huset)
- mooie huizen (vackra hus)
- de mooie huizen (de vackra husen)
- een mooie vrouw (en fin kvinna)
Än mer komplicerad existerar böjningar vilket kvar används inom formulering vilket de armé des huizes (husets herre), ter hulp komen (att komma mot hjälp).
Dessa existerar egentligen stelnade kasusformer samt påverkar ej resten från dagens tungomål.
Substantiv äger däremot enstaka speciell diminutivändelseje inom enskild samt -jes inom plural. Båda dessa suffix leder mot tilläggsbokstäver beroende vid vilken tecken termen detta tillämpas vid slutar. Exempel:
- boom (träd) - boompje
- ring (ring) - ringetje
- koning (kung) - koninkje
- tien (tio) - tientje
Nederländska varianten från alfabetet samt I/J
[redigera | redigera wikitext]I Nederländskan ägde man förr tecknet "IJ" tillsammans med stora inom samt J ihopskrivna ovantill, vilket än inom dygn påverkar språket, fast originaltecknet försvunnit.
Geografiska namn likt börjar tillsammans med ij stavas ständigt tillsammans dessa numeriskt värde tecken vilket versaler, exempelvis "IJsselmeer". inom handskrift skrivs vanligtvis inom samt j ihop mot ett enda tecken, oavsett ifall resten från texten existerar inom skrivstil alternativt ej, liknande en vanligt y tillsammans prickar över: ÿ.
Därför förekommer detta ibland även för att stavningen ij skrivs likt en j tillsammans en inom uppe vid sidan, fast då utan prickarna: y.
Nederländska alfabetet
[redigera | redigera wikitext]Det nederländska alfabetet samt detta primär moderna latinska alfabetet existerar identiska samt innehåller därmed dem nästa 26 tecken: A B C D E F G H inom J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z.
Dialekter
[redigera | redigera wikitext]Klassificering samt besläktade språk
[redigera | redigera wikitext]Nederländska existerar vid flera sätt grammatiskt likt tyska, dock skiljer sig avsevärt inom anförande. Talare från respektive tungomål behöver öva sig ett hel sektion till för att förstå ett talare från detta andra språket.
Jämför nästa exempel:
- De kleinste kameleon fryst vatten maar 2 cm groot. dem grootste förmå wel 80 cm worden. (nederländska)
- Das kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß. Die größten können auch 80 cm erreichen. (tyska)
Med enstaka lite ovanligare beskrivning förmå tyskan närma sig nederländskan:
- Der kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß.
Der größte kann wohl 80 cm werden.
(På svenska:"Den minsta kameleonten existerar bara 2 cm utdragen. Den längsta kunna bli upp mot 80 cm.)
Framförallt besitter dock nederländska ett på grund av tyskar säregen ljudbild, liksom fullfölja detta svårbegripligt till dessa, samt vice versa.
Skillnaderna inom ordförråd mellan tyska samt nederländska skiljer sig inom många vanliga, korta vardagsord samt -konstruktioner:
| nederländska | tyska | översättning |
|---|---|---|
| maar | aber | men |
| (alleen) maar, slechts | nur | bara, endast |
| misschien, wellicht | vielleicht | kanske (Jmfr.
danska "måske") |
| graag eller gaarne | gern | gärna |
| klaar eller bereid | fertig eller bereit | klar, beredd, färdig |
| vaak, dikwijls | oft | ofta |
| belangrijk, gewichtig | wichtig | viktig - notera dock tyska belangreich, såsom existerar synonymt, dock mindre använt |
En tysk liksom lär sig runt numeriskt värde hundra från dessa modell kommer för att förstå skriven nederländska mot enstaka anständig nivå.
vid somliga orter används både tyska samt nederländska blandat. Talare från nederländska förstår till detta mesta skriven tyska, samt tysktalare (som är kapabel engelska) förstår allmänt skriven nederländska.
Accenter
[redigera | redigera wikitext]Utöver samtliga dem nederländska dialekterna talas inom olika provinser samt större städer speciella varianter, likt ej direkt betraktas såsom dialekter.
Invandrare besitter ett trend för att ge ett speciell prägel vid språket. flera såsom iunvandrat ifrån Nederländska Antillerna samt Surinam talar tillsammans med ett tydlig Surinaams, samt marockansk- samt turkiskättade ungdomar besitter utvecklat enstaka personlig accent vilket inom vissa fall innehåller flera arabiska samt turkiskalånord.
detta existerar enstaka tillväxt likt vid flera sätt liknar svenska språkvarianter likt talas inom invandrartäta förorter kring storstäder, likt Rinkeby samt Rosengård.
Afrikaans, liksom talas inom Sydafrika samt Namibia, äger levt en självständigt liv baserat vid nederländska 1500-talsdialekter. massiv likhet finns dock kvar.
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Observera: Denna blad innehåller fonetisk upplysning skriven tillsammans med internationella fonetiska alfabetet (IPA) inom Unicode. titta IPA inom Unicode angående ni äger bekymmer för att titta dessa tecken.
I nederländska existerar samtliga obstruenter (det önskar yttra klusiler samt frikativor) tonlösa inom slutställning (/d/ realiseras vilket [t] inom slutet från ord).
På bas från assimilering blir ofta den initiala konsonanten inom nästkommande mening även tonlös, därför för att het vee, "boskapen" (identiskt tillsammans med "ett fä"), blir /hətfe/. Denna tonlöshet existerar väldigt långt gången inom vissa regioner (Amsterdam, Friesland) tillsammans ett nästan total avsaknad från /v/, /z/ samt /ɣ/.
Längre söderut återfinns dessa fonem endast inom mitten från mening. Jämför logen samt lochen: /loɣə/ respektive /loxə/. inom Flandern existerar ch samt g ständigt fonem, eftersom halsljudet [χ] ej förekommer där; inom Nederländerna används detta ganska ofta, samt angående man uttalar detta tonande sålunda låter detta vilket en slags franskt r.
Finalt n, likt inom pluraländelsen -en, uttalas ofta ej (utom framför vokaler). Undantag finns dock inom nordost samt väderstreck, var detta blir en stavelseliknande "n"-ljud. inom regioner var ändelsen ej uttalas lägger man även ofta in hiatus-fyllande n efter en schwa: /Uw bijdrage-n fryst vatten heel belangrijk/ ("ditt bidrag existerar många viktigt").
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Vokalförrådet inom nederländska existerar relativt stort, tillsammans 13 enkla vokaler samt tre diftonger.
Nederländska monoftonger:
Nederländska diftonger:
/e:, ø:, o:/ existerar inkluderade bland diftongerna. dem uttalas egentligen annorlunda inom enstaka sektion dialekter, dock uppför sig fonologiskt såsom andra enkla vokaler.
| symbol | exempel | ||
| IPA | IPA | stavning | Svenska |
|---|---|---|---|
| ɪ | bɪt | bit | 'bit' |
| i | bit | biet | 'beta' |
| iː | biːr | bier | 'öl' |
| ʏ | hʏt | hut | 'hydda, koja' |
| y | fyt | fuut | 'dopping' |
| yː | myːr | muur | 'mur' |
| ɛ | bɛt | bed | 'säng' |
| eː | beːt | beet | 'bett' |
| ə | də | de | 'det' (Bestämd nyhet, utrum) |
| øː | nøːs | neus | 'näsa' |
| ɑ | bɑt | bad | 'bad' |
| aː | zaːt | zaad | 'frö' |
| ɔ | bɔt | bot | '(skelett)ben' |
| oː | boːt | boot | 'båt' |
| u | hut | hoed | 'hatt' |
| uː | bruːr | broer | 'bror' |
| ɛi | ɛi | ei | 'ägg' |
| œy | œy | ui | 'lök' |
| ʌu | zʌut | zout | 'salt' |
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Där symboler förekommer parvis representerar den vänstra den tonlösa varianten samt den högra representerar den tonande.
Kommentarer:
- [g] finns ej vid nederländska annat än inom lånord, såsom goal ("mål", ifrån engelska)
- [ʔ] existerar ej en eget fonem inom nederländska, dock sätts in framför stavelser inom mening såsom börjar tillsammans med vokal efter /a/ samt /ə/.
- I några dialekter besitter den tonande frikativan nästan sammansmält tillsammans den tonlösa samt [v] blir vanligen [f], [z] blir mot [s], samt [ɣ] mot [x].
- [ʃ] samt [ʒ] existerar ej ursprungliga nederländska fonem samt förekommer mestadels inom lånade mening vilket show samt bagage (samma vid svenska).
Däremot blir ofta /s/ följt från /j/ mot [ʃ], vilket inom huisje (diminutiv från bostad, "litet hus"). [ʒ] blir ofta [ʃ].
- Uttalet från fonemet /r/ varierar ifrån enstaka dialekt mot ett ytterligare. inom standardnederländska (Amsterdam¹), blir /r/ ofta mot — såsom enstaka tonande uvular frikativa [ʁ]. inom andra dialekter blir detta mot enstaka uvular vibrant [ʀ] alternativt den alveolara vibranten [r].
¹Standardnederländska liksom den talas inom Amsterdam existerar ej detsamma likt Amsterdam-dialekt.
Vad pratar man på grund av tungomål inom Nederländerna?Denna skiljer sig genom för att [z] ersätter [s] inom nästan samtliga kontext. Standardnederländska kunna förbättrad beskrivas liksom detta tungomål dem flesta inom Amsterdam talar, samt existerar den ledande varianten använd inom etermedierna.
| symbol | exempel | |||
| IPA | IPA | ortografi | Svenska | |
|---|---|---|---|---|
| p | pɛn | pen | 'penna' | |
| b | bit | biet | 'beta' | |
| t | tɑk | tak | 'gren' | |
| d | dɑk | dak | 'tak' | |
| k | kɑt | kat | 'katt' | |
| g | gol | goal | 'mål' (sport) | |
| m | mɛns | mens | 'människa' | |
| n | nɛk | nek | 'nacke, hals' | |
| ŋ | ɛŋ | eng | 'otäck' | |
| f | fits | fiets | 'cykel' | |
| v | ovən | oven | 'ugn' | |
| s | sɔk | sok | 'strumpa' | |
| z | zep | zeep | 'tvål' | |
| ʃ | ʃɛf | chef | 'chef' | |
| ʒ | ʒyʁi | jury | 'jury' | |
| x | ɑxt | acht | 'åtta' | |
| ɣ | ɣaːn | gaan | 'gå' | |
| ʁ | ʁɑt | rat | 'råtta' | |
| ɦ | ɦut | hoed | 'hatt' | |
| ʋ | ʋɑŋ | wang | 'kind' | |
| j | jɑs | jas | 'jacka' | |
| l | lɑnt | land | 'land' | |
| ʔ | bəʔɑmə | beamen | 'bekräfta' | |
Ljudförändringar
[redigera | redigera wikitext]Nederländskans ljudskridning gick ej identisk väg liksom högtyskans.
Jämför tyska machen /-x-/, nederländska maken samt engelska make ("göra"). Tyska Pfanne /pf-/, nederländska pan, engelska pan, tyska zwei /ts-/, nederländska twee, engelska two ("två").
Den genomgick även egna förändringar. mot modell förlorade mening tillsammans -old samt -olt sitt l samt blev istället enstaka diftong.
Jämför engelska old, tyska alt, nederländska oud ("gammal").
Ordet hus tillsammans /u/ ("hus") ändrades ursprunglig mot huus tillsammans /y/, samt mot slut mot huis tillsammans ett diftong såsom påminner angående franskans l'oeil. Fonemet /g/ försvann samt blev den tonande velara frikativan /ɣ/, alternativt den tonande palatala frikativan inom Flandern samt Limburg.
Ordförråd
[redigera | redigera wikitext]Nederländskan äger fler franska lånord än tyska, dock uppenbart färre än engelska. Antalet engelska lånord existerar däremot stort, samt ökar fast. Nederländarna brukar yttra för att den liksom använder engelska lånord alltför flitigt lider från Engelse ziekte ("engelska sjukan"). Nya lånord uttalas nästan inte någonsin likt vid engelska samt äger anpassad stavning.
Nederländskan äger även flera grekiska samt latinska lånord.
detta finns enstaka sektion tyska liksom überhaupt samt sowieso, samt även ifall dem tyska lånen existerar ett fåtal, äger språket ändå haft stort effekt. Man besitter helt enkelt direktöversatt tyska mening likt översättningslån samt använt dem likt nederländska utan någon egentligen betydelseöversättning (kallat germanisme), något såsom förklaras tillsammans med hur lika språken existerar.
Några från dessa former existerar således vanliga inom nederländskan för att erhålla talare existerar medvetna angående ursprunget. dem inkluderar mening likt opname, aanstalten samt flera fler.
Ortografi
[redigera | redigera wikitext]Nederländska skrivs tillsammans detta latinska alfabetet.
enstaka dieresis (ë, ï) används på grund av för att märka vokaler såsom bör uttalas vilket monoftonger samt kallas trema alternativt deelteken. detta äger nästan försvunnit ur stavningen efter den senaste stavningsreformen, likt föreskrev bindestreck istället: zeeëend (sjöand) stavas idag zee-eend.
Akut accent (accent aigu) förekommer maximalt inom lånord liksom café, dock kunna även användas till för att betona vad vilket skiljer olika former åt.
detta används maximalt på grund av för att skilja den obestämda artikelneen ("en") ifrån räkneordet één ("ett"). Den grava accenten (accent grave) används på grund av för att skilja olika former åt, dock äger även rensats ut inom den senaste stavningsreformen.
Hè? måste numera stavas Hé?. detta existerar dock inget liksom noteras inom uttal. andra diakritiska indikator såsom cirkumflexet återfinns bara inom vissa mening, varav dem flesta existerar franska lånord.
Den maximalt tongivande ordboken inom modern nederländska existerar Van Dale groot woordenboek der Nederlandse taal[1], likt vanligtvis kallas Dikke van Dale (dik betyder "tjock"), alternativt liksom lingvister skämtsamt brukar kalla den De Vandaal, "vandalen".
Språken inom Norden.Den existerar dock helt överskuggad från Woordenboek der Nederlandsche taal, en enormt standardverk vars inledande utgåva tog 147 kalenderår ifrån förberedelse mot slutförande samt omfattar ovan 45 000 sidor. Svenskans motsvarighet existerar SAOB.
Den halvofficiella stavningen anges inom Woordenlijst Nederlandse taal, mer känt såsom het groene boekje, "den lilla gröna boken", efter sin färg.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]| Engelska | Frisiska | Afrikaans | Nederländska | Lågtyska | Tyska | Svenska | Norska (bokmål) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Apple | Apel | Appel | Appel | Appel | Apfel | Äpple | Eple |
| Beech | Boek/ Boekebeam | Beuk | Beuk | Böke | Buche | Bok (träd) | Bøk |
| Book | Boek | Boek | Boek | Boek | Buch | Bok | Bok |
| Breast | Boarst | Bors | Borst | Bost | Brust | Bröst | Bryst |
| Brown | Brún | Bruin | Bruin | Bruun | Braun | Brun | Brun |
| Cheap | Goedkeap | Goedkoop | Goedkoop | Billig /Goodkoop | Billig | Billig | Billig |
| Day | Dei | Dag | Dag | Dag | Tag | Dag | Dag |
| Dead | Dea | Dood | Dood | Dood | Tot | Död | Død |
| Die (starve) | Stjerre | Sterf | Sterven | Sterven | Döen/ Starven/ Sterben | Dö | Dø |
| Earth | Ierde | Aarde | Aarde | Eer | Erde | Jord | Jord |
| Eat | Ite | Eet | Eten | Eten | Essen | Äta | Spise / okänt |
| Enough | Genôch | Genoeg | Genoeg | Noog | Genug | Nog | Nok |
| Expensive (dear) | Djoer | Duur | Duur | Düür | Teuer | Dyr | Dyr |
| Finger | Finger | Finger | Vinger | Vinger | Finger | Finger | Finger |
| Fire | Fjoer | Vuur | Vuur | Füür | Feuer | Eld | Brann |
| Give | Jaan | Gee | Geven | Geven | Geben | Giva / Ge | Gi |
| Glass | Glês | Glas | Glas | Glas | Glas | Glas | Glass |
| Gold | Goud | Goud | Goud | Gold | Gold | Guld | Gull |
| Hand | Hân | Hand | Hand | Hand | Hand | Hand | Hånd / Hand |
| Head | Holle | Hoof / Kop | Hoofd/ Kop | Hövd/Kopp | Haupt/ Kopf | Huvud | Hode |
| Heaven | Himel | Hemel | Hemel | Hemel | Himmel | Himmel | Himmel |
| High | Heech | Hoog | Hoog | Hoog | Hoch | Hög | Høy |
| Home | Thús | Heim / Tuis | Thuis | Heim | Heim | Hem | Hjem / Heim |
| Hook | Hoeke | Haak | Haak | Haak | Haken | Hake/ Krok | Hake/ Krok |
| House | Hûs | Huis | Huis | Huus | Haus | Hus | Hus |
| Great | Grut | Groot | Groot (stoer: tuff) | Groot | Groß | Stor | Stor |
| Man | Man | Man | Man | Mann | Mann | Man | Mann |
| Many | Mannich | Menige | Menige | Mennig | Manch | Många | Mange |
| Moon | Moanne | Maan | Maan | Maan | Mond | Måne | Måne |
| Night | Nacht | Nag | Nacht | Nacht | Nacht | Natt | Natt |
| No | Nee | Nee | Nee(n) | Nee | Nein | Nej | Nei |
| Old | Âld | Oud | Oud | Oll | Alt | Gammal (men: äldre, äldst) | Gammel (men: eldre, eldst) |
| One | Ien | Een | Een | Een | Eins | En | En |
| Small/Little | Lyts | Klein | Klein | Lütt | Kleine | Liten (jmf klen) | Liten |
| Snow | Snie | Sneeu | Sneeuw | Snee | Schnee | Snö | Snø / Sne |
| Stone | Stien | Steen | Steen | Steen | Stein | Sten | Sten / Stein |
| Sun | Sinne | Son | Zon | Sünn | Sonne | Sol | Sol |
| That | Dat | Dit | Dat, Die | Dat (Dit) | Das | Det | Det / Den |
| Translate | Oersette | Vertaal | Vertalen | Översetten | Übersetzen | Översätta | Oversette |
| Two/Twain | Twa | Twee | Twee | Twee | Zwei/ Zwo/ Zwan | Två | To |
| Water | Wetter | Water | Water | Water | Wasser | Vatten | Vann |
| Who | Wie | Wie | Wie | Wokeen | Wer | Vem | Hvem |
| Woman (queen) | Frou | Vrou | Vrouw | Froo | Frau | Kvinna (jmf fru) | Kvinne |
| Word | Wurd | Woord | Woord | Woord | Wort | Ord | Ord |
| Engelska | Frisiska | Afrikaans | Nederländska | Lågtyska | Tyska | Svenska | Norska (bokmål) |