Hur hár svenska utvandrare lyckats i usa

Under emigrationen ifrån land mot Nordamerika ifrån mitten från 1800-talet mot tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar land samt flyttade främst mot USA. Efter grabb återvände omkring ett femtedel från emigranterna mot landet. Resan mot Amerika gick tillsammans med båt ovan Atlanten.

Visserligen ägde den orörda jorden inom den amerikanska Mellanvästern ett kraftfull dragningskraft vid fattiga jordbrukare ifrån läka Europa, dock även andra faktorer fanns viktiga till flera från dem emigrerande svenskarna. Befolkningsökning stärkte konkurrensen ifall tillgänglig mark samt missväxten 1867 försvårade förhållandena vid den svenska ruralt område beneath enstaka period.

nära denna tidsperiod ägde den svenska statskyrkan samt enstaka konservativ monarki ännu avgörande påverkan, dock detta existerar oklart angående detta plats ett påtaglig drivkraft på grund av emigrationen. dem möjligen enskilt viktigaste förklarande faktorerna existerar kombinationen från för att kraftfull befolkningsökning skapade en arbetskraftsöverskott samtidigt vilket detta plats möjligt för att flytta mot USA var inkomstnivåerna fanns högre.

Berättelser ifrån tidigare svenska emigranter beskrev existensen inom Mellanvästern positivt samt berömda religiös tolerans, politisk frihet samt varenda tillfällen vilket gavs till för att utveckla sin levnadsstandard.

Den svenska emigrationen mot Nordamerika ökade beneath 1850-talet samt mer påtagligt efter detta amerikanska inbördeskriget (1861–1865), då land drabbades från flera missväxtår mot slutet från 1860-talet samt nådde sin kulmen beneath 1880-talet.

Allmän rösträtt (för män) infördes inom land 1909, dock detta existerar oklart ifall frånvaron från rösträtt dessförinnan påverkade emigrationsstatistiken. Dessförinnan plats rösträtten inkomstbaserad samt den vanliga arbetaren kunde ej påverka politiken alls. Den amerikanska folkräkningen 1890 angav antalet svensk-amerikaner mot närmare 800 000.

Med sina romankaraktärer äger Moberg skapat enstaka foto från för att samtliga utvandrare lämnade land inom familjegrupper inom hopp angående ett förbättrad kommande liksom bönder inom Amerika.

flera från invandrarna blev typiska nybyggare, likt röjde samt odlade upp prärien, medan andra bodde kvar inom städerna, inom synnerhet Chicago. Unga, ogifta kvinnor såsom inom landet ägde varit jordbruksarbetare började ofta direkt liksom hembiträden hos familjer inom amerikanska städer. Några från utvandrarna likt etablerat sig inom USA reste tillbaka mot landet senare beneath 1800-talet, samt detta finns flera berättelser angående hur deras seder samt vanor ägde ändrats.

Vissa återvände till för att tillbringa sina sista tid inom land, dock några bör äga ändrat sig då dem möttes från vilket dem ansåg artikel ett arrogant aristokrati samt enstaka nedbruten arbetarklass.

Efter ett smärre minskning vid 1890-talet tilltog utvandringen igen. Detta ledde mot riksomfattande bekymmer inom land samt fick den svenska riksdagen för att tillsätta emigrationsutredningen 1907.

Den rekommenderade sociala samt ekonomiska reformer till för att minska utvandringen genom för att ”tillgodogöra sig samt omsmälta detta verkligt goda, likt finnes inom Amerika”. Utredningen gav sitt stöd mot krav vid reformer, bland annat allmän rösträtt, förbättrad hem (egnahemsrörelsen) samt förbättrad skolväsen. effekt från dessa åtgärder existerar svår för att uppskatta eftersom inledande världskriget (1914–1918) bröt ut året sedan kommissionen publicerat sin senaste redovisning.

Emigrationen avstannade för tillfället nästan helt, på grund av för att åter ta hastighet inom mer begränsad omfattning beneath 1920-talet dock stoppades helt inom samt tillsammans för att USA kvoterade invandringen mot slutet från decenniet.

Äldre historia: ett svenskamerikansk dröm

[redigera | redigera wikitext]

Den allra inledande emigrationsvågen ifrån land mot Nordamerika bestod från dem likt skapade kolonin Nya land utefter Delawarefloden vid 1630-talet.

detta fanns den minsta samt maximalt kortlivade från dem europeiska koloniala besittningarna samt man beräknar tillsammans med för att detta var liksom maximalt fanns 700 mot 800 svenskar samt finnar inom kolonin.

1800-talets utvandrare plats ej dem inledande svenskarna vilket bosatte sig inom Amerika.

Kolonin erövrades från Nederländerna 1655 samt inlemmades inom kolonin Nya Nederländerna. Trots detta fortsatte dem ursprungliga svenska bosättarna för att prata svenska mot långt in vid 1700-talet.

Historikern H. Arnold Barton besitter dragit slutsatsen för att enstaka betydande utfall från för att man upprättade Nya land, plats för att detta skapade en starkt samt hållbart nyfikenhet till Amerika.

beneath upplysningen sågs Amerika vilket en frihetens nation samt blev en ideal till liberala svenskar. Deras beundran på grund av Amerika kombinerades tillsammans med idéerna ifall enstaka svensk gyllene ålder samt idealiserade teorier angående detta fornnordiska arvet. Fördärvade från utländskt påverkan skulle dem tidlösa ”svenska värdena” behärska växer från svenskar inom den Nya världen.

detta denna plats skulle förbli en genomgående tema inom den svenska, samt senare svenskamerikanska, diskursen ifall Amerika, även ifall dem ”tidlösa” värdena förändrades tillsammans med tiden. beneath 1600- samt 1700-talet skulle svenskar såsom argumenterade till religiös tolerans åberopa Amerika såsom en paradexempel.

Julia, Mattias samt Kristoffer pratar ifall utvandringen mot USA. oss går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade samt vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) samt pullfaktorer (propaganda, möjligheter för att kultivera samt religionsfrihet inom USA) liksom fanns.

Fokus gick ifrån tro mot politik beneath 1800-talet då liberalerna inom detta hierarkiska svenska klassamhället tillsammans med beundran såg vid den amerikanska republiken samt dess medborgerliga rättigheter. beneath 1900-talet omfattade den svenskamerikanska drömmen mot samt tillsammans med ett välfärdsstat tillsammans ansvar på grund av sina medborgares välbefinnande.

Den gemensamma divisor på grund av dessa skiftande idéer gick liksom enstaka skarlakansröd tråd såsom återkom beneath 1900-talet: Amerika likt symbolen på grund av samt drömmen ifall den fria individualismen.^[1]

Den svenska debatten angående Amerika förblev mot största sektion teoretisk före 1800-talet, eftersom svensken inom gemen ägde många begränsade kunskaper ifall nordamerikanska förhållanden.

Emigration fanns olagligt samt befolkningen betraktades liksom enstaka nationell tillgång.^[2] Den svenska befolkningen fördubblades mellan 1750 samt 1850,^[3] vilket ledde mot bekymmer till överbefolkning samt livsmedelsbrist, ett bekymmer baserad bland annat vid dem teorier vilket lanserats från Thomas Malthus inom slutet från 1700-talet.

ursprunglig beneath 1830-talet upphävdes dem lagar liksom förbjöd utvandring.^[4]

1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Europeisk massutvandring: orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Storskalig europeisk utvandring mot USA började beneath 1800-talet inom Storbritannien samt Tyskland samt följdes från ett fast stigande utvandring ifrån dem flesta nordiska länderna samt senare ifrån Central- samt Sydeuropa.

Forskningen angående vilka faktorer såsom påverkade denna massemigration grundar sig vid avancerade statistiska metoder.^[5] enstaka teori såsom besitter fått utbrett stöd inom forskarvärlden existerar H. Jeromes undersökning ifrån 1926 från ”push and pull”-faktorer, förhållanden såsom stimulerat emigration inom USA respektive Europa.

Jerome upptäckte för att variationer inom antalet utvandrare samvarierade mer tillsammans med finansiell tillväxt inom USA än inom Europa samt drog slutsatsen för att ”pull” (goda ekonomiska möjligheter inom USA) plats starkare än ”push” (svåra förhållanden inom Europa).^[6] Jeromes slutsatser äger ifrågasatts dock utgör kvar grunden till många från detta likt skrivits ifall ämnet.^[7] inom fallet land fanns detta dock klart för att detta fanns beneath missväxtåren 1867–1869 likt emigrationen växte mot ett äkta massrörelse.

beneath dessa svältår utvandrade nästan 60 000 svenskar, mer än dubbelt sålunda flera liksom beneath bota perioden 1851-67.^[8]

Emigrationsmönster inom dem nordiska länderna visar flera slående skillnader. Massutvandringen började inom Norge, likt även ägde den högsta andelen utvandrare beneath 1800-talet. Den svenska utvandringen började beneath tidigt 1840-tal samt nedsänkt vid tredjeplats område inom Europa efter Irland samt Norge.

land ägde ett konstant nedsänkt andel utvandring medan Island snart nådde ett nivå likt fanns jämförbar tillsammans Norges. land i norden, var massutvandringen ej började förrän vid sent 1880-tal, brukar räknas mot den östeuropeiska utvandringsvågen.^[9]

Resan ovan Atlanten

[redigera | redigera wikitext]

De inledande europeiska emigranterna färdades inom lastutrymmen vid segeldrivna lastfartyg.

inom samt tillsammans genomslaget på grund av ångmaskinen etablerades effektivare persontrafik ovan Atlanten inom slutet från 1860-talet. detta baserade sig vid enorma linjefartyg likt drevs från internationella rederier likt Cunard Line, vit Star Line samt Inman Line. inom takt tillsammans för att hastigheten samt kapaciteten vid dem stora ångfartygen steg, blev biljetterna mer prisvärd.

Transportföretag organiserade den ofta långa samt komplicerade färden mot Amerika ifrån hamnstäder liksom huvudstaden, götet samt malm. Nordtyska agenter använde ofta linje Stockholm–Lübeck var utvandrarna skickades vidare tillsammans järnväg mot Hamburg alternativt Bremen. Därifrån skeppades dem mot Southampton alternativt Liverpool inom England samt bytte mot något från dem stora transatlantiska fartygen tillsammans destination New York.

Majoriteten från dem svenska emigranterna åkte dock via götet mot Hull samt sedan järnvägsfordon genom England mot Liverpool samt dem stora ångfartygen.^[10]

Under senare delen från 1800-talet finansierade dem stora rederierna svenska emigrationsagenter samt betalade tryckningen från stora mängder utvandringspropaganda. många från materialet, vilket reklammedel, producerades från immigrationsförespråkare inom USA.

Propaganda samt rederiernas marknadsföring beskylldes ofta på grund av för att spä vid utvandringen från den konservativa svenska elit, liksom ägde blivit allt mer oroad ovan för att titta arbetskraften lämna landet. för att skylla utvandringsvågen vid rederiernas kampanjer samt låga biljettpriser blev ett populär klyscha beneath 1800-talet, dock existerar något såsom delar forskarvärlden idag.

Brattne samt Åkerman besitter forskat inom reklamkampanjer samt biljettpriser såsom ett bidragande faktor, dock äger ej funnit några påtagliga bevis till för att dem påverkade utvandringen. Trots för att företagen sålunda sent likt 2007 existerar ovilliga för att öppna sina samling, sålunda tyder detta begränsade antalet källor vid för att biljettpriserna sjönk beneath 1880-talet, dock fanns ändå vid bas från priskarteller dyrare än dem borde äga varit.^[11] Å andra sidan påpekar H.

A. Barton för att kostnaden på grund av för att överkorsa Atlanten drastiskt sjönk mellan 1865 samt 1890, samt uppmuntrade fattiga svenskar för att emigrera.^[12] Brattnes samt Åkermans undersökning besitter demonstrerat för att dem reklammedel liksom rederierna tryckte lade mer vikt nära komforten samt fördelarna för att åka tillsammans med enskilda företag än dem goda förhållandena inom den Nya världen.

Beskrivningen från Amerika fanns ej förskönande samt dem allmänna råd vilket gavs fanns korta samt sakliga. marknadsföring inom tidningar plats vanligt förekommande, dock fanns oftast enformig samt stereotyp.^[13]

Mitten från 1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska massutvandringen tog hastighet beneath våren 1841 då Gustaf Unonius (1810-1902) tillsammans sin fru, enstaka husa samt numeriskt värde studenter lämnade landet.

Den lilla gruppen grundade enstaka bosättning dem kallade New Upsala (”Nya Uppsala”) nära Pine Lake, Wisconsin samt började rensa till nyodling.

Någonstans inom din släkt finns detta säkert enstaka amerikautvandrare, då nära vid enstaka fjärdedel från Sveriges befolkning från olika orsaker lämnade landet beneath utvandringsperioden 1850–1930.

Gruppen plats entusiastisk ovan nybyggarlivet samt nedtecknade levande beskrivningar ovan detta vackra landskapet.^[15] Unonius flyttade senare mot Chicago samt blev var desillusionerad ovan existensen inom USA, dock hans hyllningar från den enkla samt dygdiga tillvaron liksom nybyggare publicerades inom liberala Aftonbladet samt ägde redan lockat svenskar för att flytta västerut.

Den tilltagande utvandringen orsakades från ekonomiska, politiska samt religiösa förhållanden inom landet, särskilt vid ruralt område. Europa fanns mitt inne inom ett finansiell nedstämdhet. inom landet gjorde befolkningstillväxt inom kombination tillsammans med missväxt detta allt svårare till människor för att försörja sig vid dem små jordlotter såsom minimalt tre fjärdedelar från befolkningen plats beroende från.

Förhållanden vid ruralt område fanns särskilt svåra inom detta steniga samt oförsonliga Småland, vilket skulle anlända för att bli den primära källan på grund av emigration. Den amerikanska Mellanvästern stod inom kraftfull kontrast mot Småland samt Unonius beskrev detta inom en skrivelse 1842 såsom en idealland.^[16] detta fanns gott ifall bördig präriemark liksom ägdes från staten.

ifrån 1841 såldes detta mot nybyggare på grund av 1,25 dollar per acre (cirka 4000 kvadratmeter) efter ett fräsch jordförvärvslag 1841 (som ersattes från den mer kända Homestead Act 1862). Den billiga jorden inom Illinois, Iowa, Minnesota samt Wisconsin fanns oemotståndlig på grund av dem landlösa samt fattiga europeiska jordbrukarna samt lockade även ett sektion rika bönder.

Den politiska frihet inom den amerikanska republiken utgjorde ytterligare ett dragningskraft. Svenska bönder plats bland dem maximalt läskunniga inom Europa samt blev därför påverkade från dem radikala jämlikhetstankar såsom skakade Europa beneath 1840-talet.^[17] dem politiska striderna mellan svenska liberaler samt den konservativa samt repressiva monarkistiska regimen skärpte den politiska medvetenheten bland dem ogynnade, samt flera såg mot USA vilket en sätt för att förverkliga sina republikanska ideal.

Religiösa avvikare plats även förbittrade ovan hur dem behandlades från den lutherska statskyrkan. Konflikter mellan församlings församlingar samt utbrytargrupper fanns liksom hetast vid ruralt område var pietistiska grupper plats aktivare samt var dem fanns beneath strängare övervakning från rättsväsendet samt sockenpräster.

Officiella repressalier mot olagliga former från gudsdyrkan fick bota grupper från pietister för att lämna landet tillsammans, tillsammans intention för att grunda nya andliga gemenskaper inom detta nya landet. Den största gruppen, 1500 anhängare från Erik Jansson, lämnade landet beneath sent 1840-talet samt grundade ett bygd inom Bishop Hill, Illinois.^[19]

Den inledande resehandboken till emigranter skrevs redan 1841 då Unonius lämnade landet samt ytterligare nio stycken publicerades mellan 1849 samt 1855.^[20] Stora antal skogshuggare samt järngruvarbetare rekryterades på grund av sysselsättning inom USA direkt inom landet från företagsagenter.

Agenterna såsom rekryterade rallare på grund av för att bygga dem amerikanska järnvägarna dök till inledande gången upp 1854, då dem sökte arbetskraft mot Illinois huvud Railroad.^[21]

Det svenska etablissemanget fanns många bedömande mot utvandringen. detta sågs likt en utarmande från arbetsstyrkan samt uppstudsighet bland dem lägre klasserna.

Både andliga samt världsliga myndigheter plats djupt oroade. flera utvandrares dagböcker samt memoarer beskriver karakteristiska scener var den lokale sockenprästen varnar för att den såsom utvandrar riskerar sin själ bland utländska kättare. Den konservativa pressen skrev för att utvandrarna saknade patriotism samt moralisk styrka samt för att allmänt plats ”inga person som arbetar mera lata, sedeslösa samt liknöjda än dem, likt mot andra orter utvandra.”^[22] Utvandringen fördömdes såsom enstaka irrationell ”mani”, ett ”vurm” likt utländska intressen lurat inom den svenska allmogen.

Den liberala pressen svarade tillsammans med för att påpeka för att ”monarkismens tjänstehjon” plats kallsinniga inför dem bedrövliga förhållanden likt rådde vid den svenska ruralt område samt dem ekonomiska samt politiska institutionernas efterblivenhet.^[23] 1851 kommenterade liberala Göteborgs Handels- samt Sjöfartstidning sarkastiskt: ”Ja väl!

Manien för att vilja förtära sig mätt, sedan man äger arbetat sig hungrig! Vurmen för att vilja vid en hederligt sätt försörja sig egen samt sin familj.”^[24][25]

Sent 1800-tal

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska emigrationen mot USA nådde sin höjdpunkt beneath decennierna efter amerikanska inbördeskriget (1861-65).

Antalet svenskamerikaner 1865 uppskattades mot cirka 25 000, enstaka siffra såsom snart överskreds från den årliga invandringen. 1890 rapporterade den amerikanska folkräkningen för att den svenskamerikanska befolkningen närmade sig 800 000 människor, tillsammans med nya höjder inom invandringen 1869 samt 1887.^[26] dem flesta bosatte sig inom norr.

Den stora majoriteten ägde varit bönder inom hemlandet samt ägde lämnat land vid bas från förödande missväxt^[27] samt ägde samtidigt lockats mot USA från den stora resurser vid prisvärd mark vilket gjorts tillgänglig inom samt tillsammans med Homestead Act 1862. dem flesta invandrarna blev nybyggare likt röjde samt odlade upp den orörda marken inom Mellanvästern samt utvidgade bebyggelsen västerut, in inom Kansas samt Nebraska.^[28] då större svenska bondesamhällen bildats vid prärien, fanns den personliga kontakten tillsammans hemlandet den största drivande kraften på grund av fortsatt utvandring.

detta klassiska amerikabrevet mot släkt samt vänner ingöt stort tillit eftersom detta skrevs utifrån gemensamma värderingar samt erfarenheter. då emigrationen plats såsom störst, ledde amerikabreven mot kedjereaktioner vilket nästan totalt avfolkade flera socknar samt löste upp nära sammansvetsade samhällen liksom sedan återförenades inom den amerikanska Mellanvästern.^[20]

Även andra krafter verkade på grund av för att locka immigranter mot städer, särskilt Chicago.

i enlighet med H.A. Barton föll priset på grund av för att överkorsa Atlanten mer än 50 % mellan 1865 samt 1890 samt ledde mot för att allt fattigare svenskar bidrog mot den strida strömmen från emigranter (jämför dock tillsammans Brattne samt Åkerman, titta ”Resan ovan Atlanten” ovan). dem nya immigranterna plats inom allt högre utsträckning unga samt ogifta.

då enskilda individer snarare än kurera familjer började emigrera, blev amerikaniseringen påtagligare eftersom yngre samt ogifta utan besparingar tog dem arbete vilket erbjöds samt ofta inom städerna. Även flera liksom tidigare varit jordbrukare inom landet sökte sig direkt mot städer samt bodde kvar var åtminstone tills dem ägde samlat tillräckligt många tillgångar till för att gifta sig samt köpa enstaka personlig gård.^[29] ett allt större andel pausade kvar inom städerna samt bidrog ej bara mot ökad utvandring utan även den inflyttning ifrån landsbygd mot tätort liksom plats förhärskande även inom Europa.^[30]

Ogifta unga kvinnor, ett lag liksom Barton anser artikel särskilt avgörande, gick direkt ifrån jordbruksarbete inom land mot för att existera inneboende hembiträden inom amerikanska städer.

”Litteratur samt tradition äger ofta bevarat den olycklig bilden från den invandrade nybyggarhustrun samt -modern,” skriver Barton, ”som genomlevde prövningar, nödsituation samt saknad inom detta otämjda gränslandet … Betydligt vanligare bland dem nyanlända fanns däremot dem unga ogifta kvinnorna … likt hembiträden inom Amerika … blev dem behandlade såsom familjemedlemmar inom dem hushåll dem arbetade samt betraktades såsom ’damer’ [ladies] från amerikanska män, såsom bemötte dem tillsammans enstaka artighet samt omtanke dem inte någonsin upplevt inom hemlandet.”^[31] detta fanns gott angående anställningstillfällen eftersom skandinaviska husor fanns eftertraktade samt dem snabbt lärde sig språket samt kulturen.

Miljoner skandinaver lockades för att utvandra mot USA, var agenter på grund av amerikanska bolag lovat dem mark samt en liv inom överflöd.

dem svenska männen blev å andra sidan ofta anställda inom svenska arbetslag. dem unga kvinnorna gifte sig ofta tillsammans svenskar samt förde tillsammans sig ett entusiasm till elegant amerikansk hövlighet samt ett förfining präglad från medelklassvärderingar. flera berömmande beskrivningar finns ifrån sent 1800-tal från den sofistikering, elegans samt detta omisskännliga amerikanska manér likt enkla svenska bondflickor tog mot sig inom sitt nya hemland.^[32]

Som nykomlingar blev svenskarna ofta illa omtyckta från infödda amerikaner, dock då invandringen ifrån södra samt östra Europa beneath 1880-talet drastiskt ökade, kom skandinaverna inom förbättrad dager inom anglo-amerikanska ögon.^[33] Deras sätt fanns ej lika främmande: ”De existerar ej gatuförsäljare, positivhalare alternativt tiggare; dem säljer ej plagg samt driver ej pantbanker,” skrev den kongregationistiska missionären M W Montgomery 1885; ”de söker ej skydd beneath den amerikanska flaggan till för att bland oss införa samt främja … socialism, nihilism, kommunism … dem existerar mer liksom amerikaner än något annat utländskt folk.”^[34] Skandinaverna välkomnades även vilket enstaka protestantisk motvikt mot dem flera irländska katoliker likt strömmade in inom USA.^[21]

Ett antal väletablerade svenskamerikaner besökte land vid 1870-talet samt deras kommentarer äger givit forskare ett inblick inom vilka kulturskillnader vilket uppstått.

ett lag ifrån Chicago återvände bostad inom en försök för att åter bosätta sig inom landet på grund av för att tillbringa sina sista kalenderår inom hemlandet, dock ångrade sig då dem träffade förhållanden inom detta svenska samhället beneath sent 1800-tal. dem kände sig obekväma tillsammans vilket dem beskrev vilket klassnobberi, utbrett fylleri samt ett ytlig religiositet samt åkte igen mot Amerika.^[35] Den maximalt kända återvändaren fanns Hans Mattson (1832–93), ett tidig nybyggare inom Minnesota såsom ägde tjänstgjort likt överste vid nordsidan beneath amerikanska inbördeskriget samt innehaft posten såsom statssekreterare inom Minnesota.

han besökte landet 1868–69 till för att rekrytera nybyggare på grund av Minnesota Immigration Board samt åter igen 1870 på grund av för att locka person som arbetar mot för att arbeta vid nordlig Pacific Railroad.

1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Emigrationsutredningen 1907–1913

[redigera | redigera wikitext]

Emigrationen ökade igen kring sekelskiftet samt nådde enstaka fräsch höjdpunkt 1903 då 35 000 lämnade landet.

Siffrorna förblev höga mot inledande världskriget samt skrämde konservativa, såsom såg detta vilket en ifrågasättande från nationell samhörighetskänsla, samt liberaler, vilket oroade sig till för att arbetskraft viktig på grund av finansiell tillväxt gick förlorad. enstaka femtedel från samtliga svenskar plats idag bosatta inom USA,^[36] samt en riksomfattande konsensus gav mandat till för att frågan skulle utredas.

enstaka speciell Emigrationskommission upprättades samt tog sig an uppgiften samt publicerade sina påverkan inom 21 grundlig volymer tillsammans med vilket Barton besitter kallat ett ”typiskt svensk noggrannhet”.^[37] Kommissionen underkände detta konservativa förslaget för att införa strängare lagstiftning mot utvandring samt gav inom slutändan stöd till den liberala linje liksom talade ifall ”att tillgodogöra sig samt omsmälta detta verkligt goda, såsom finnes inom Amerika […] samt sålunda förmå vår ungdom för att inom sitt eget nation titta ’framtidslandet’” genom sociala samt ekonomiska reformer.

Högt vid listan ovan angelägna reformer fanns allmän rösträtt (för män), förbättrad hem samt finansiell tillväxt. Särskilt massiv vikt lades nära ett bred folkbildning likt skulle skynda vid ”klass- samt kastskillnadsprincipens utdrifvande ur vårt samhällslif”.^[38]

Klassklyftorna inom detta svenska samhället plats stora samt blev en återkommande tema inom kommissionens utlåtanden.

detta nämndes vilket den primära anledningen inom 289 från dem personliga berättelserna inom utredningen. Dessa berättelser skrevs från anonyma svenskar inom USA samt Kanada liksom svar vid efterfrågningar inom svenskamerikanska tidningar samt äger stort kulturhistoriskt värde. Den övervägande majoriteten från svaren uttryckte entusiasm till detta nya hemlandet samt kritiserade svenska förhållanden.

Bittra erfarenheter från elitism inom landet fanns ännu levande efter 40, 50 kalenderår inom Amerika. Skribenterna mindes hårda arbetsvillkor, låga löner samt den svåra fattigdomen vid den svenska ruralt område. enstaka kvinna vilket bodde inom North Dakota skrev för att inom sin hemsocken inom Värmland ägde denna varit tvungen för att tjäna sitt levebröd såsom piga.

denna ägde varit tvungen för att vandra upp fyra vid morgonen samt blivit utfodrad tillsammans med ”rutten sill samt rotfrukt […] utdelade inom små portioner, sålunda för att jag ej kunde ett fåtal situation för att förtära mig sjuk”. inom sin kommande såg denna ”intet hopp för att behärska spara något på grund av sjukdom alternativt ålderdom, utan fattighuset hägrade inom fjärran till mig.” då denna fanns sjutton skickade hennes bröder, vilket redan emigrerat, enstaka betald biljett mot Amerika samt då ”slog befrielsens timme”.^[39][40]

Bara en tid efter för att kommissionen publicerat sin sista volym bröt inledande världskriget ut samt stoppade effektivt nästan all utvandring samt vid 1920-talet upphörde den svenska massutvandringen.

Franklin D. Scott besitter inom ett betydelsefull essä argumenterat till för att skärpt amerikansk immigrationslagstiftning vilket trädde inom kraft 1924 fanns orsaken. Barton å andra sidan pekar vid för att därför gott likt samtliga rekommendationer inom utredningen, ifrån industrialisering mot sociala reformer, snabbt genomfördes.

han står fast nära för att resultaten ”måste äga haft enstaka påtagligt samlad utfall vid detta svenska ledarskapet samt den allmänna opinionen”.^[41]

Svenskamerikanerna

[redigera | redigera wikitext]

Mellanvästern förblev detta zon var dem flesta svenskamerikaner bodde, dock dess ställning vilket svenskbygd ruckades beneath 1900-talet: 1910 bodde 54 % från svenska invandrare samt deras ättlingar inom Mellanvästern, 15 % inom industriorter inom öst samt 10 % vid västkusten.

Chicago fanns inom praktiken den svenskamerikanska huvudstaden samt hyste 10 % från varenda svenskamerikaner, ovan 100 000 människor. detta fanns den näst största svenska staden inom världen efter Stockholm.^[28]

Svenskamerikanerna definierade sig liksom både amerikaner samt svenskar samt bibehöll ett fascination samt grupp mot hemlandet. dem nostalgiska hemresorna mot landet liksom ägde börjat vid allvar vid 1870-talet fortsatte långt in vid 1900-talet samt berättelser ifrån dessa resor plats populärt ämne bland svenskamerikanska förläggare.^[42] Berättelserna vittnade angående blandade känslor, dock varenda färsk våg från hemvändande amerikaner upplevde enstaka återkommande indignation ovan svenskt klassnobberi samt bristande respekt på grund av kvinnor; flera återvände mot Mellanvästern stolta ovan sin nya amerikanska kultur.^[43]

Sysselsättning inom USA

[redigera | redigera wikitext]

Av inledande samt andra generationens svenska invandrare mot USA fanns tid 1900 32,8% sysselsatta inom lantbruk samt 35,1% sysselsatta inom industri.

tid 1910 fanns detta inom USA 67.453 svenskfödda lantbrukare. från dessa plats 622 anställda socm chefer, 9725 plats arrendatorer samt resten plats självägande lantbrukare.^[44]

2000-talet: detta svenskamerikanska arvet

[redigera | redigera wikitext]

I den amerikanska folkräkningen 2000 angav ca fyra miljoner amerikaner för att dem ägde svenskt ursprung.^[45] Den faktiska siffran anses existera betydligt högre samt man uppskattar för att självdefinierade svenskamerikaner inom USA snart kommer för att artikel fler än dem nio miljoner sverigesvenskarna.^[46]Minnesota existerar den stat liksom äger överlägset flest invånare från svensk härkomst; 9,6 % från befolkningen 2005.^[47]

Utvandringen inom litteratur samt film

[redigera | redigera wikitext]

Den maximalt kända litterära skildringen från den svenska massutvandringen existerar romansviten Utvandrarna (1949–59) från Vilhelm Moberg (1898–1973).

dem fyra delarna från den episka romanen berättar historien angående enstaka utvandrarfamilj genom flera generationer, besitter sålts inom ovan numeriskt värde miljoner exemplar samt översatts mot ovan 20 tungomål. Böckerna äger filmatiserats från Jan Troell likt Utvandrarna (1971) samt Nybyggarna (1972), vilket inom sin tur varit inspirationen samt grunden mot Kristina ifrån Duvemåla, ett teaterföreställning ifrån 1995 från tidigare Abba-medlemmarna Benny Andersson samt Björn Ulvaeus.

Mobergs romansvit äger mot massiv sektion format synen vid utvandringen inom landet dock 2016 gav Ola Larsmo ut Swede Hollow likt ger enstaka mer urban rapport från svenska immigranters liv inom USA.

Svenska Emigrantinstitutet grundades inom Växjö 1965 inom avsikt för att ”att skydda samling, intervjuer samt minnen ifrån den svenska emigrationsepoken 1846–1930.”^[48] inom USA finns hundratals svenskamerikanska organisationer liksom äger Swedish Council of America (ungefär ”Svenska rådet inom USA”) liksom paraplyorganisation.

detta finns svenskamerikanska museer inom Philadelphia, Chicago, Minneapolis, samt Seattle.^[49] Sedan 1964 uppmärksammas den nordiska invandringen mot USA tillsammans med Leif Erikson Day.^[50]

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

År	Svenskfödda	Norskfödda
1850	3 559	12 678
1860	18 625	?
1870	?	114 243
1880	194 337	?
1890	478 041	322 665
1900	582 014	?
1910	665 183	?
1930	595 250	?

Emigration ifrån svenska län mot USA tid 1851-1910

[redigera | redigera wikitext]

Källa: SCB^[52]

Emigranter ifrån landet mot Nordamerika per kalenderår 1851-1940

[redigera | redigera wikitext]

År	Emigranter mot USA	Emigranter mot Kanada
1851	&&&&&&&&&&&&0932.&&&&&0932
1852	&&&&&&&&&&&03031.&&&&&03 031
1853	&&&&&&&&&&&02619.&&&&&02 619
1854	&&&&&&&&&&&03980.&&&&&03 980
1855	&&&&&&&&&&&&0586.&&&&&0586
1856	&&&&&&&&&&&&0969.&&&&&0969
1857	&&&&&&&&&&&01762.&&&&&01 762
1858	&&&&&&&&&&&&0512.&&&&&0512
1859	&&&&&&&&&&&&0208.&&&&&0208
1860	&&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266
1861-1865	&&&&&&&&&&&09420.&&&&&09 420[53]
1866	&&&&&&&&&&&04466.&&&&&04 466
1867	&&&&&&&&&&&05893.&&&&&05 893
1868	&&&&&&&&&&021472.&&&&&021 472
1869	&&&&&&&&&&032050.&&&&&032 050
1870	&&&&&&&&&&015430.&&&&&015 430
1871	&&&&&&&&&&012985.&&&&&012 985
1872	&&&&&&&&&&011838.&&&&&011 838
1873	&&&&&&&&&&&09486.&&&&&09 486
1874	&&&&&&&&&&&03380.&&&&&03 380
1875	&&&&&&&&&&&03591.&&&&&03 591
1876	&&&&&&&&&&&03702.&&&&&03 702
1877	&&&&&&&&&&&02921.&&&&&02 921
1878	&&&&&&&&&&&04242.&&&&&04 242
1879	&&&&&&&&&&012761.&&&&&012 761
1880	&&&&&&&&&&036263.&&&&&036 263
1881	&&&&&&&&&&040642.&&&&&040 642
1882	&&&&&&&&&&044359.&&&&&044 359
1883	&&&&&&&&&&025675.&&&&&025 675
1884	&&&&&&&&&&017664.&&&&&017 664
1885	&&&&&&&&&&018222.&&&&&018 222
1886	&&&&&&&&&&027913.&&&&&027 913
1887	&&&&&&&&&&046252.&&&&&046 252
1888	&&&&&&&&&&045561.&&&&&045 561
1889	&&&&&&&&&&028529.&&&&&028 529
1890	&&&&&&&&&&029487.&&&&&029 487	&&&&&&&&&&&&&012.&&&&&012
1891	&&&&&&&&&&036134.&&&&&036 134	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
1892	&&&&&&&&&&040990.&&&&&040 990	&&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113
1893	&&&&&&&&&&037321.&&&&&037 321	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051
1894	&&&&&&&&&&&09529.&&&&&09 529	&&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025
1895	&&&&&&&&&&014982.&&&&&014 982	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020
1896	&&&&&&&&&&014874.&&&&&014 874	&&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037
1897	&&&&&&&&&&010109.&&&&&010 109	&&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039
1898	&&&&&&&&&&&08534.&&&&&08 534	&&&&&&&&&&&&&035.&&&&&035
1899	&&&&&&&&&&011842.&&&&&011 842	&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
1900	&&&&&&&&&&016209.&&&&&016 209	&&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
1901	&&&&&&&&&&020306.&&&&&020 306	&&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057
1902	&&&&&&&&&&033151.&&&&&033 151	&&&&&&&&&&&&0189.&&&&&0189
1903	&&&&&&&&&&035439.&&&&&035 439	&&&&&&&&&&&&0329.&&&&&0329
1904	&&&&&&&&&&018533.&&&&&018 533	&&&&&&&&&&&&0335.&&&&&0335
1905	&&&&&&&&&&020520.&&&&&020 520	&&&&&&&&&&&&0253.&&&&&0253
1906	&&&&&&&&&&021242.&&&&&021 242	&&&&&&&&&&&&0365.&&&&&0365
1907	&&&&&&&&&&019325.&&&&&019 325	&&&&&&&&&&&&0399.&&&&&0399
1908	&&&&&&&&&&&08873.&&&&&08 873	&&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
1909	&&&&&&&&&&018331.&&&&&018 331	&&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334
1910	&&&&&&&&&&023529.&&&&&023 529	&&&&&&&&&&&&0655.&&&&&0655
1911	&&&&&&&&&&015571.&&&&&015 571	&&&&&&&&&&&&0669.&&&&&0669
1912	&&&&&&&&&&013896.&&&&&013 896	&&&&&&&&&&&&0611.&&&&&0611
1913	&&&&&&&&&&016329.&&&&&016 329	&&&&&&&&&&&&0692.&&&&&0692
1914	&&&&&&&&&&&09589.&&&&&09 589	&&&&&&&&&&&&0311.&&&&&0311
1915	&&&&&&&&&&&04538.&&&&&04 538	&&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039
1916	&&&&&&&&&&&07268.&&&&&07 268	&&&&&&&&&&&&0153.&&&&&0153
1917	&&&&&&&&&&&02462.&&&&&02 462	&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076
1918	&&&&&&&&&&&01416.&&&&&01 416	&&&&&&&&&&&&&057.&&&&&057
1919	&&&&&&&&&&&03777.&&&&&03 777	&&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0112
1920	&&&&&&&&&&&06691.&&&&&06 691	&&&&&&&&&&&&0254.&&&&&0254
1921	&&&&&&&&&&&05430.&&&&&05 430	&&&&&&&&&&&&0263.&&&&&0263
1922	&&&&&&&&&&&08455.&&&&&08 455	&&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0303
1923	&&&&&&&&&&024948.&&&&&024 948	&&&&&&&&&&&01422.&&&&&01 422
1924	&&&&&&&&&&&07036.&&&&&07 036	&&&&&&&&&&&01192.&&&&&01 192
1925	&&&&&&&&&&&08637.&&&&&08 637	&&&&&&&&&&&&0738.&&&&&0738
1926	&&&&&&&&&&&09693.&&&&&09 693	&&&&&&&&&&&01154.&&&&&01 154
1927	&&&&&&&&&&&08735.&&&&&08 735	&&&&&&&&&&&01992.&&&&&01 992
1928	&&&&&&&&&&&09179.&&&&&09 179	&&&&&&&&&&&02306.&&&&&02 306
1929	&&&&&&&&&&&06951.&&&&&06 951	&&&&&&&&&&&01882.&&&&&01 882
1930	&&&&&&&&&&&02868.&&&&&02 868	&&&&&&&&&&&&0606.&&&&&0606
1931	&&&&&&&&&&&&0919.&&&&&0919	&&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068
1932	&&&&&&&&&&&&0474.&&&&&0474	&&&&&&&&&&&&&048.&&&&&048
1933	&&&&&&&&&&&&0682.&&&&&0682	&&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046
1934	&&&&&&&&&&&&0710.&&&&&0710	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
1935	&&&&&&&&&&&&0560.&&&&&0560	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020
1936	&&&&&&&&&&&&0664.&&&&&0664	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032
1937	&&&&&&&&&&&&0876.&&&&&0876	&&&&&&&&&&&&&039.&&&&&039
1938	&&&&&&&&&&&&0634.&&&&&0634	&&&&&&&&&&&&&020.&&&&&020
1939	&&&&&&&&&&&&0746.&&&&&0746	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031
1940	&&&&&&&&&&&&0619.&&&&&0619	&&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014

Källor: på grund av emigrationen mot USA, Statistisk tidskrift samt Statistisk årsbok till landet, utgivna från Statistiska centralbyrån (SCB).^{[54][55][56][57][58]} på grund av emigrationen mot Kanada, Statistiska centralbyråns årliga befolkningsstatistik 1890-1910.^[59] inom siffrorna mot Kanada medräknas Newfoundland.

Emigrationen mot Kanada år 1899-1900 existerar inom källan "Brittiska Nordamerika".

Svenskars utvandring mot USA. dem utmärkte sig inom dem flesta områdena liksom politik, köp, spelfilm, ädelmetaller, industri, konfektion, resor samt livsmedel.

till siffrorna 1911-1938 existerar källan Ut- samt invandring liksom publicerades årligen från SCB,^[60] samt till 1939-1940 Statistisk årsbok på grund av Sverige.^[61]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Swedish emigration to the United States, 23 januari 2008.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Åkerman, Sune (1976). ”Theories and Methods of Migration Research,” in Runblom and Norman, From Sweden to America, 19-75.
• Barton, H.

  Arnold (1994). A människor Divided: Homeland Swedes and Swedish Americans, 1840–1940. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

• Brattne, Berit, and Sune Åkerman (1976). ”The Importance of the försändelse Sector for Mass Emigration,” inom Runblom samt Norman, From Sweden to America, 176-200.
• Cipolla, Carlo (1966). Literacy and Development in the West. Harmondsworth.
• Elovson, Harald (1930).

  Amerika inom svensk litteratur 1750-1820. Lund.

• Kälvemark, Ann-Sofie (1976). ”Swedish Emigration Policy in an International Perspective, 1840–1925,” inom Runblom samt Norman, From Sweden to America, 94-113.
• Norman, Hans (1976).

  ”The Causes of Emigration,” inom Runblom samt Norman, From Sweden to America, 149-164.

• Runeby, Nils (1969) Den nya världen samt den gamla: Amerikabild samt emigrationsuppfattning inom landet 1820-1860 huvudstaden ISSN 0081-6531; 30
• Runblom, Harald, and Hans Norman (eds.) (1976). From Sweden to America: A History of the Migration.

  Minneapolis: University of Minnesota Press.

• Scott, Franklin D. (1965). ”Sweden’s Constructive motstånd to Emigration,” Journal of Modern History, Vol. 37, Nr. 3. (Sep., 1965), 307-335.

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

• American FactFinder, United States Census, 2000. Läst 5 januari 2008.
• Andersson, Benny, samt Ulvaeus, Björn.

  Kristina from Duvemåla. Läst januari 2008.

• Barton, H. Arnold, Swedish amerika in Fifty Years—2050. Läst 7 femte månaden i året 2007.
• Beijbom, Ulf. ”Chicago, the Essence of "the Promised Land”. Kulturparken Småland. Arkiverad ifrån originalet den 21 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160821104304/http://www.kulturparkensmaland.se/1.0.1.0/764/2/. Läst 14 november 2014. 
• Beijbom, Ulf. ”A Review of Swedish Emigration to America”.

  americanwest.com. Arkiverad ifrån originalet den 26 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080126104259/http://www.americanwest.com/swedemigr/pages/emigra.htm. Läst 5 januari 2008. 

• Swedish Emigrant Institute. Läst 14 november 2014.
• Swenson Center, en forskningsinstitut nära Augustana College, Illinois.

  Läst 14 november 2014.

• Bishop Hill Sällskapet, https://bishophillsallskapet.wordpress.com/
• Tidig svensk emigration mot Amerika, https://bishophillblog.wordpress.com/

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Bilder & media