densick.pages.dev









Hur gamla är körsbärsträden i kungsträdgården

På våren blommar körsbärsträden i parkens norra del.

Kungsträdgården

Kungsträdgården, vardagligt även Kungsan, existerar ett park vid Norrmalm inom huvudstaden. Den samt Humlegården existerar dem äldsta bevarade offentliga parkerna inom huvudstaden. på denna plats nedsänkt ett gång slottet Makalös. vid den tiden fanns parken ett område med staket lustgård dit endast hovet ägde inträde.

Kungsträdgården ägs sedan 1971 från Stockholms samhälle, dock drevs 1953–2015 från Kungsträdgården Park & Evenemang AB, vilket existerar en från Stockholms Handelskammare helägt evenemangsdotterbolag.

nära grindarna stod beväpnade vakter.

I Kungsträdgården avhölls Stockholmsutställningen 1866, vilket plats Sveriges inledande internationella konst- samt industriutställning efter europeiskt mönster. inom parken finns numeriskt värde statyer ovan svenska kungar Karl XII tillsammans Karl XII:s staty samt Karl XIII tillsammans med Karl XIII:s staty. Mellan statyerna finns Molins fontän samt dem almar såsom fanns centrum på grund av Almstriden den 12–13 femte månaden i året 1971.

Parallellt vid västra sidan angående Kungsträdgården går Västra Trädgårdsgatan, likt sträcker sig ifrån Jakobsgatan inom söder mot Hamngatan inom norr. sidled vid östra sidan ifall Kungsträdgården går Kungsträdgårdsgatan, likt sträcker sig ifrån Strömgatan samt Strömbron inom söder mot Hamngatan inom norr. Den västra allén heter sedan 1998 Jussi Björlings allé samt den östra sedan 2007 Birgit Nilssons allé.

Kungsträdgården ägs sedan 1971 från Stockholms samhälle, dock drevs 1953–2015 från Kungsträdgården Park & Evenemang AB, liksom existerar en från Stockholms Handelskammare helägt evenemangsdotterbolag. ifrån den 1 oktober 2015 drivs Kungsträdgården från Kulturförvaltningen inom Stockholms stad.[1]

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Kungsträdgården fanns inom äldre tider ett grönområde till kungafamiljens räkning samt ej upplåten på grund av allmänheten.

De japanska körsbärsträden äger funnits inom Kungsträdgården sedan 1998 samt existerar prydnadskörsbär från sorten Prunus ’Accolade’.

Redan Erik från Pommern skall äga haft ett kålodling vid nuvarande Kungsträdgårdens ställe, dock betydligt begränsad inom väster från Jakobs kyrkogård samt inom öst från Näckströmmen, såsom skiljde malmen ifrån Blasieholmen. Gustav Vasa, Erik XIV samt flera senare kungar sägs äga inkallat utländska trädgårdsmästare på grund av för att sköta dem kungliga trädgårdarna samt plantera utländska rara växt samt örter.

På Karl XI:s period uppsattes enstaka vattenkonst, mot vilken vattnet i enlighet med kungliga trädgårdsintendenten Johan Hårlemans förslag, blev tagna ifrån Träsksjön. Den borttogs 1767 samt inom stället anlades enstaka gräsplan vid vilken man uppställde ett byst från Fredrik inom vid den ställe var för tillfället Karl XIII:s staty står.

Först vid 1700-talet, samt särskilt beneath Gustav III:s tidsperiod, fick allmänheten inträde mot Kungsträdgården.

Då planterades körsbärsträden, 63 stycken, inom Kungsträdgården liksom ett gåva ifrån den japanske kejsaren mot vår personlig kung.

kalenderår 1762 uppfördes en nytt växthus alternativt orangeri inom norra änden från platsen, en gammalt växthus fanns redan ifrån Karl XII:s period. Samtidigt uppfördes enstaka trädgårdsmästarbostad. Trädgården omgärdades tillsammans stenmurar tillsammans stora järnportar.


  • hur gamla  existerar körsbärsträden  inom kungsträdgården

  • inom allmänhet tycks Kungsträdgården vid den tiden äga varit välskött från vårdare avlönade från staten. då allmänheten fick inträde, blev den ett förlustelseplats från gladaste stöt, varav flera från Bellmans sånger ger livliga skildringar. Orangeriet öppnades 1772 vilket en nöjespalats till offentliga konserter samt baler, Vauxhall.

    Nu blommar körsbären vid flera håll inom land, samt snart existerar detta dags även på grund av Kungsträdgårdens ikoniska växt för att stå inom blom.

    Efter 1796 undergick Kungsträdgården avgörande förändringar. växt höggs ned till för att ge ljus samt atmosfär inom dem täta gångarna. Gräsplaner anlades. Vauxhallen förvandlades 1801 mot arsenal samt 1823, innan detta 1851 blev tagna försvunnen, mot brunnssalong.

    Körsbärsträden planterades inledande gången inom Kungsträdgården vid 1950-talet liksom enstaka present ifrån den japanska regeringen mot huvudstaden stad.

    Den södra muren, mitt emot före detta dem la Gardieska palatset, revs samt Arsenalsgatan jämnades tillsammans trädgården. vid Karl XIII:s samt Karl XIV Johans tidsperiod undanröjdes allt vilket utmärkte enstaka grönområde samt samtliga murar blev tagna försvunnen. Platsen planerades, grusades samt berövades nästan allt grönt samt utsträcktes ned mot strömmen, sedan dem la Gardies stor byggnad för kungligheter Makalös ägde brunnit ned 1825.

    Efter detta för att Karl XIV Johan låtit utflykt enstaka staty från sin adoptivfar Karl XIII, påbjöds genom en kungligt skrivelse den 26 mars 1822, för att Kungsträdgården skulle kallas "Karl XIII:s torg". Själva statyn existerar utförd från bildhuggaren Erik Gustaf Göthe medan dem fyra lejonen såsom placerats inom fotställningens hörn existerar modellerade från Bengt Fogelberg.[2]

    Panorama

    [redigera | redigera wikitext]

    Kungsträdgården, norra delen, inledande femte månaden i året 2012.

    Konstnärlig utsmyckning

    [redigera | redigera wikitext]

    Mitt inom parken står Karl XIII:s staty, omgiven från fyra lejon.

    Statyn existerar utförd från Erik Gustaf Göthe samt avtäcktes den 5 november 1821. dem fyra lejonen skapades från Bengt Erland Fogelberg samt kom vid område 1824.[3]Karl XII:s staty inom parkens södra sektion, Karl XII:s torg, avtäcktes den 30 november 1868, 150-årsdagen från kungens död nära Fredriksten. Ytterligare en verk inom parken existerar Molins fontän, formgiven från Johan Peter Molin.

    Fontänen sattes upp den 25 september 1873 efter enstaka allmän data samt bidrag ifrån Stockholms ort. Dessförinnan ägde den visats likt gipsmodell vid Stockholmsutställningen 1866.

    Nyare historia

    [redigera | redigera wikitext]

    Kungsträdgården äger gått igenom en flertal ombyggnader samt förändringar.

    ifrån för att äga varit enstaka prunkande barockträdgård vid 1600-talet, förändrades parken mot ett exercisplats beneath 1800-talets sista hälft.[4] tid 1875 övertog Stockholms ort skötseln samt underhållet från Kungsträdgården mot ett summa från 5 000 kronor årligen samt den inledande åtgärden fanns för att anordna nya rabatter kring Karl XIII:s staty.[5]

    En större förändring från parken genomfördes inom samband tillsammans med Stockholms 700-årsfirande 1953.

    Då uppfördes efter Erik Glemmes ritningar ett massiv friluftsscen, enstaka serveringsbyggnad nära Hamngatan, ett paviljong på grund av teservering samt några kiosker samt ett ölhall. Tillsammans tillsammans med blomsterurnor, flaggstänger samt soffor förvandlades Kungsträdgården mot enstaka färgglad miljö.[6] inom november 1962 tillkom Kungsträdgårdens konstfrusna isbana.

    kalenderår 1971 övergick Kungsträdgården inom stadens ägo.

    I Kungsträdgården inom centrala huvudstaden äger körsbärsträden börjar färgglad växtdel till enstaka andra gång inom tid, trots för att detta existerar mitten från november.

    inom femte månaden i året identisk tid utspelades Almstriden inom parken.

    År 1987 inträffade kravallerna inom Kungsträdgården.

    En uppmärksammad upprustning samt ombyggnad fanns omdaningen inom Kungsträdgårdens norra sektion 1997–98 efter Aleksander Wolodarskis ritningar.[7] Upprustningen gjordes inom samband tillsammans med för att huvudstaden fanns kulturhuvudstad inom EU.

    Då anlades ett massiv huvud damm, japanska körsbärsträd inom allé planterades samt samtliga lindar inom uselt skick byttes ut.[8]

    Omgivande byggnader

    [redigera | redigera wikitext]

    Årstider

    [redigera | redigera wikitext]

    • Körsbärsträden blommar, april 2012

    • Nationaldagen inom Kungsan 2008

    • Kungsträdgården inom höstskrud 2010

    • Skridskoåkning inom Kungsträdgården

    Aktiviteter

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Litteratur

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]