Vad händer när cancern försvinner

Dörrarna stängs på baksidan dig när ni går mot parkeringsplatsen. detta besitter blivit många sjukhusbe­sök den senaste tiden, dock förutom en samt annat kommande återbesök inom vården är detta här en avsked.

Läkaren besitter sagt för att ni är färdigbehandlad samt för att ni förmå återgå mot ditt vanliga liv.

detta är inom detta läget många förväntar sig, angående ej en litet glädjeskutt så åtminstone en leende samt möjligen en kopp bubbel mot middagen.

Men många tidigare cancerpatienter äger svårt för att känna den där glädjen samt tacksamheten likt omgivningen ofta förväntar sig.

– dem får höra för att idag är detta tydligt, för tillfället finns detta inga bekymmer längre.

dock många lever tillsammans med enstaka rädsla för återfall. vad händer nu? Tänk ifall detta finns cancerceller kvar?

Det finns vissa symtom liksom man bör artikel uppmärksam på.

detta är frågor vilket många ställer sig, säger Birgitta Johansson, sjuksköterska samt docent inom vårdvetenskap nära Uppsala högskola. för att ej känna sig lycklig samt lättad trots för att behandlingen varit framgångsrik är naturligt, menar hon.

– för att få ett cancersjukdom innebär ett psykisk påfrestning samt därtill kommer rädslan för återfall.

detta är uppenbart för att detta är tuff, säger hon.

Trötthet är enstaka vanlig biverkning

De vanligaste biverkningarna efter ett avslutad cancerbehandling är på olika sätt kopplade mot sjukdomen alternativt behandlingen. Detta påverkar inom sin tur ofta detta psykiska välbefinnandet.

En biverkning likt många drabbas från tiden efter enstaka cancerbehandling är extrem trötthet, "fatigue".

Pär Salander, professor inom socialt sysselsättning nära Umeå högskola, besitter gjort flera studier baserade på intervjuer där denne äger följt cancerpatienter inom flera år.

Det existerar olika hur existensen påverkas från för att äga cancer.

Just trötthet är en från dem bekymmer vilket ofta återkommer inom berättelserna.

– Tröttheten är väldigt besvärlig eftersom detta gör för att man ej kunna leva likt vanligt. ni orkar ej på identisk sätt. ni klarar ej vardagen, säger han.

Pär Salander samt hans kollegor besitter inom sina studier frågat angående hur existensen blev efter cancern.

Blev vardagen ungefär likt tidigare? Bland dem patienter likt upplever för att existensen äger försämrats är detta just dem fysiska biverkningarna vilket dominerar. ett lag vilket är ytterligare exponerad är yngre kvinnor liksom haft bröstcancer.

– dem besitter fått enstaka hormonbehandling, vilket innebär enstaka påtaglig förändring.

Man kommer exempelvis inom en tidigt klimakterium.

Sjukdomen möjligen upptäcktes nära ett vanlig hälsoundersökning alternativt då ni sökte till en symtom liksom ni ej uppfattat liksom allvarligt.

Kroppen åldras samt detta är tydligt för att detta är väldigt jobbigt, säger Pär Salander.

Hitta ljus inom mörkret 

Samtidigt liksom många känner sig deppiga efter avslutad behandling finns ett hel sektion ljuspunkter inom forskningen.

För majoriteten är existensen efter något år ungefär likt innan sjukdomen.

För andra är existensen annorlunda, dock ej nödvändigtvis sämre. ett sektion tycker mot samt tillsammans med för att existensen äger blivit bättre.

Pär Salanders upplevelse efter många intervjuer tillsammans med cancerpatienter är för att människor är utmärkt på för att rationalisera samt för att hitta ett fras även inom enstaka svår situation.

– dem egna psykologiska processerna sätter inom gång samt man försöker hitta något gott inom detta såsom händer.

detta är påtagligt hur människor försöker hitta ljus inom mörkret. oss skapar någon form eller gestalt från ordning.

Här ger oss dig kunskap samt råd på grund av för att hjälpa dig tillsammans med dem bekymmer likt kunna uppstå efter avslutad behandling.

Människor är mästare på detta, säger Pär Salander. Även ifall detta är kapabel existera tuff, så återgår existensen mot ett slags dagligt liv efter en tag för dem flesta vilket besitter överlevt cancer.

– i enlighet med ett undersökning vilket oss gjorde tillsammans kvinnor likt besitter haft bröstcancer plats enstaka massiv majoritet åter inom jobb efter en samt en halvt år.

dem flesta klarar detta god tillsammans hjälp från vänner samt släkt, säger Birgitta Johansson.

Närstående besitter enstaka nyckelroll 

Det finns, vilket inom dem flesta andra delar från existensen, inga mirakelkurer på vägen igen mot vardagen. dock man behöver ej heller göra detta allt för komplicerat.

Sköt dem basala behoven likt föda, sömn samt motion så kommer ni ett utmärkt bit på vä­gen, i enlighet med Birgitta Johansson.

Att också försöka göra roliga saker är viktigt, menar denna, även ifall detta är kapabel ta emot för den såsom känner sig nere.

– Gör saker likt ni tycker ifall, planlägg vardagen så för att ni besitter lustfyllda aktiviteter.

Det behövs för att ni genomgått samt avslutat behandling.

Träffa goda vänner, gå på din bokcirkel, så för att ni ej bara sitter hemma samt mår dåligt, säger hon.

Närstående har enstaka nyckelroll tiden efter enstaka cancerbehandling, både vilket bollplank samt påhejare.

För familjen handlar detta inom ett sektion fall ifall enstaka delikat balansgång mellan för att artikel förstående utan för att för den skull bli för överbeskyddande.

– Man måste existera medveten ifall för att detta är ett process samt äga tålamod. Samtidigt är detta viktigt för att den såsom äger varit sjuk kommer åter mot arbetet samt återgår mot vardagen, sä­ger Birgitta Johansson, dock tillägger:

– Blir den liksom besitter varit sjuk deprimerad alternativt får ångest så bör personen givetvis igen mot vården.

eftersom detta varierar många hur människor klarar tiden efter sjukdomen så är detta svårt för att äga enstaka teknik alternativt en angreppssätt liksom fungerar för samtliga patienter. 

Men detta finns några saker likt vårdapparaten skulle behärska tänka på när behandlingen är över, menar Birgitta Johansson samt Pär Salander.

ett sådan sak är för att redan beneath behandlingen uppmuntra patienterna för att röra på sig. 

– Många tror ej för att man får träna beneath behandlingen. Där skulle vården behärska artikel mer proaktiv, så för att dem får stöd mot kroppslig handling.

Efter cancerbeskedet – vad sker nu?

Både när detta gäller resultat samt strategier, säger Birgitta Johansson.

Sjukvården bör ge trygghet 

Det borde ej heller artikel omöjligt för vården för att bli bättre på för att fånga upp dem såsom är inom riskzonen för för att drabbas från olika typer från besvär efter behandlingen.

enstaka teknik är för att patienten fyller år inom en webbformulär ifall sin hälsa samt sjukdomshistoria inför återbesöken.

– Man äger nyligen sett inom enstaka lärande för att dem såsom besitter rapporterat symtom via internet verkar få enstaka förlängd överlevnad.

På liknande sätt skulle detta även gå för att fånga upp dem liksom besitter psykiska besvär. Där finns många för att göra, säger Birgitta Johansson.

Om vården upplevs såsom anonym samt opersonlig kunna detta lägga berg på börda för patienten, menar Pär Salander.

Må­let måste existera för att varenda individ likt får enstaka svår sjukdom bör känna för att detta finns enstaka strategi för dem samt för att dem vet fanns dem bör höra från sig tillsammans med eventuella funderingar. 

– Förutom för att artikel kompetent, bör vården artikel tillgänglig samt välkomnande samt man bör bli igenkänd.

Fyra från fem små människor liksom får cancer överlever.

Då skapas enstaka relation mot sjukvården liksom ger säkerhet. Möts man på detta sättet upplevs detta såsom för att sjukvården finns nära, även ifall man är 50 mil därifrån, sä­ger han. för att känna till plats man bör ringa kunna paradoxalt nog innebära för att man ej behöver kontakta vården så ofta.

– Bara vetskapen ifall fanns man bör vända sig besitter enstaka lugnande konsekvens, säger Pär Salander.