Intala sig tills det händer teori
Kierkegaard ifall för att hitta sig egen inom svåra tider
I följd "Existentialism inom coronatider" utforskar fyra skribenter fanns sin existentialistisk tänkare samt hur dem förmå skänka tröst inom kristider. Sinziana Ravini söker inom den inledande delen svar vid hur man finner sig egen inom den danske filosofen Sören Kierkegaards tänkande.
Om detta finns ett kultur såsom oss samtliga försöker kultivera, tillsammans mer alternativt mindre lyckat konsekvens, existerar detta konsten för att bli oss själva.
Självet existerar likt vän ej något man föds tillsammans med, alternativt likt faller likt enstaka gåva ifrån sky, utan något man får mejsla fram. på grund av vissa från oss kommer detta troligen för att ta en helt liv för att komma underfund tillsammans med vilka oss egentligen existerar.
Vad existerar detta vilket utför för att vissa tycks äga således många enklare för att hitta sig själva medan andra söker sig fördärvade?
Carl Rogers fanns enstaka man liksom trodde för att varenda människors inre väsen existerar gott samt för att empati äger ett helande kraft eftersom människor önskar bli kär samt förstådda.Hur finner man sig egen samt hur förblir man sig egen inom svåra tider?
Med tanke vid den senare tidens inflation från självhjälpsböcker samt livscoacher såsom liknar väckelsepredikanter – likt försöker erhålla folkmassorna för att upptäcka meningen tillsammans sina liv inom loppet från enstaka 60 minuter tillsammans hjälp från vilket jag inom bristande vid förbättrad term skulle kalla ”emotionell stalinism” – tycks frågan existera riktig därför aktuell.
Att lära ut frihet äger inte någonsin varit enkelt.
då Nietzsches religiös reformator säger mot massorna, ”följ ej mig, utan till er eget huvud”, skapar han ett ”double bind”-relation samt ett ofrånkomlig lydnad hur människor än väljer för att utföra.
Även Brians anti-bergspredikan inom ”Life of Brian” existerar en gott modell. Ju mer Brian insisterar vid för att han ej existerar Messias, ju mer dras människor mot honom.
Sådana existerar oss människor. oss behöver vägledare. Coronapandemin äger dessutom ökat nödvändigheten från svar vid existentiella ämnen. Den stora frågan existerar idag ej längre hur jag kunna bli mig egen, utan hur jag bör utföra på grund av för att stå ut tillsammans med mig egen, ja rentav frigöra mig ifrån en alltför starkt samt självcentrerat överjag?
Sören Kierkegaard gav depressionen färg
Själv äger jag ständigt funnit stöd hos dem gamla existentialisterna samt då framförallt hos existentialismens fader Sören Kierkegaard.
han lyckades både blottlägga varats inneboende tragedier samt ge råd på grund av hur man lever en mer autentiskt liv.
Enligt honom fanns människans huvudsakliga arbetsuppgift vid jorden för att bli rätt mot sig egen. ursprunglig då kunna denna bli rätt gentemot andra. Kierkegaard, vilket kom ifrån ett många kristen, rik, dock olycklig släkt, kämpade kurera sitt liv tillsammans med ångest samt depressioner.
dock han lyckades ge depressionen färger, dalar samt uppförsbackar, genom en nytt filosofiskt struktur, baserat vid enstaka teori angående människans tre stadier.
Det inledande samt maximalt omtalade stadiet existerar detta estetiska stadiet såsom Kierkegaard utvecklar inom ”Förförarens dagbok”. inom den denna plats boken får oss möta den sorglöse Johannes, en från Kierkegaards unga alter egon, såsom förälskar sig inom Cordelia.
estetikern tror liksom Don Juan, den ultimate förföraren, för att lyckan befinner sig utanför honom, på baksidan nästa hörn.
Men Johannes existerar ett obotlig förförare, betydligt mer intresserad från jakten vid kvinnan än kvinnan såsom sådan. Likt estetikern fullfölja han njutningen mot målet inom sitt liv utan för att oroa sig till skillnaden mellan gott samt ont alternativt riktig samt fel: ”Gift dig, samt ni kommer för att ångra detta.
Gift dig ej, samt ni kommer för att ångra detta också”.
Konsten består inom för att ej välja, dock icke-valet är kapabel generera likgiltighet, ångest samt en sterilt lidande. Varför?
Det kognitiva perspektivet menar för att detta vilket skiljer människan ifrån övriga vilt existerar vår förmåga för att tänka, för att åtgärda bekymmer samt tänka ovan vårt eget handlande.till estetikern tror liksom Don Juan, den ultimate förföraren, för att lyckan befinner sig utanför honom, på baksidan nästa hörn. enstaka kvinna suddar ut ett ytterligare, tiden förlorar sin konsistens, liksom varat.
Etiken besitter sina gränser
Estetikern existerar trots sitt stora nyfikenhet på grund av omvärlden egentligen synnerligen instängd inom sig egen samt är kapabel endast njuta från sig själv: ”Att presentera sig inom ett ung flickas drömmar existerar ett bildkonst.
för att träda ur, existerar en mästerverk”, skriver denne vid en lokal. detta finns dock enstaka grad från altruism även hos estetikern då denne, likt ett sokratisk barnmorska, väcker begär hos den andre inom avsikt för att nå dennes pånyttfödelse.
När estetikern lämnar någon, fullfölja denne detta ständigt tillsammans den perversa vissheten ifall för att han alternativt denna förskönat samt rentav berikat den andres liv.
dock estetikern existerar samt förblir melankolisk inför dem oändliga möjligheternas avgrund samt den substanslösa semi-kunskapen denne alternativt denna besitter från omvärlden. på grund av för att träda in inom världen existerar för att behärska välja.
Det existerar inledningsvis då estetikern existerar redo för att välja mellan riktig samt fel, gott samt ont, vilket han alternativt denna är kapabel hoppa ovan mot nästa etapp samt börja njuta från mognadens frukter.
Detta etapp karakteriseras från generalen, lagens samt ordningens man, liksom påtar sig ansvar gentemot andra genom för att gifta sig, jobba samt upprätthålla konstruktiva relationer tillsammans andra.
Att låta hjärnan distrahera sig tillsammans något helt annat enstaka stund är kapabel hjälpa mot för att fokusera ifall (svd.se, 2014).Jag besitter självt känt närvaron från hoppets riddare inom mig. Särskilt då allt mörknat nära horisonten samt ångesten kommit galopperande mot mig.
Det existerar viljan såsom leder honom mot denna frihet: ”att vilja detta liksom sker oss utför oss fria”. Man måste vilja välja, samt för att ej välja existerar även en omröstning.
Kierkegaard fanns onekligen paradoxernas mästare.
Men även etiken samt paradoxerna besitter sina gränser. Kierkegaard tar upp Abrahams modell.
Schweizaren jean Piaget (1896-1980) äger haft en stort påverkan ovan hur oss tänker kring mental utveckling.Ur en etiskt perspektiv existerar Abraham ett mördare såsom önskar döda sin son. Ur en religiöst perspektiv handlar detta bara ifall en offer beställt från Gud.
Etiken blir således "teologiskt avstängd" samt otillräcklig eftersom oss inte någonsin är kapabel artikel säkra vid för att oss ej besitter fel. detta etiska liksom detta estetiska stadiet leder därför ständigt mot förtvivlan.
Hoppets riddare
Endast detta tredjeplats, religiösa stadiet, var människan lär sig för att börja tro vid detta omöjliga, är kapabel leda mot lycka. till detta behöver denna ej artikel övertygad angående Guds existens, till denna likt ”vet” för att Gud finns, behöver ej längre Gud.
Tro samt tvivel hänger ihop samt detta existerar människans ofullständiga förståelse angående hon egen, Gud samt omvärlden liksom utför för att denna befinner sig inom rörelse.
ifall något fruktansvärt sker hon, existerar detta till detta mesta resultatet från hennes egna handlingar. vilket kunna existentialisten utföra inför enstaka världstragedi?
Kierkegaard talar ofta angående hoppets riddare, vilka påverkar världen genom hängivenhet samt godhet, utan för att vänta sig något inom gengäld. till detta behövs detta mod: ”Att våga existerar för att förlora fotfästet enstaka stund.
för att ej våga existerar för att förlora sig själv”.
Enligt honom fanns människans huvudsakliga arbetsuppgift vid jorden för att bli rätt mot sig egen. inledningsvis då förmå denna bli rätt gentemot andra.
För för att nå dit måste människan inledningsvis samt främst våga isolera sig egen ifrån omvärldens brus.
denna kommer då plötsligt för att lyssna tystnaden, uppleva hur isolerad denna står inom världen samt hitta ro inom denna ensamhet. inledningsvis då kommer världen för att öppna sig igen till hon samt jaget behärska välja sig självt.
Vad existerar detta likt utför för att vissa tycks äga därför många enklare för att hitta sig själva medan andra söker sig fördärvade?Detta omröstning kommer för att hedras samt koras från hoppets riddare. Den rike existerar ingenting ifall han ej valt sig samt den fattige existerar allt angående denne besitter valt sig egen, redogör han.
Vad betyder detta egentligen? för att detta viktigaste valet ett människa kunna utföra – existerar för att välja sig egen. Varför?
Pedagogiska teorier existerar olika sätt för att förstå lärandeprocesserna.på grund av detta existerar ursprunglig då oss börjar uppleva oss ansvariga på grund av vilka oss existerar vilket detta sanna existensen förmå börja.
I isolering tänker oss fritt
Jag äger egen känt närvaron från hoppets riddare inom mig. Särskilt då allt mörknat nära horisonten samt ångesten kommit galopperande mot mig.
Jag brukar då tänka vid Kierkegaards distinktion mellan fruktan samt ångest.
inom rädslan förhåller sig människan mot detta farliga inom omvärlden, inom ångesten förhåller denna sig mot detta farliga inom sig egen.
Ångesten bör därför välkomnas, hur objektlös alternativt teoretisk den än verkar, till detta existerar lidandet såsom leder människan mot sanning. dock på grund av detta måste man våga isolera sig ifrån omvärlden.
“Varför sker detta mig?” detta inledande likt Carl Rogers humanistiska psykologi brukade utföra plats för att ge klienten sann empati.Kierkegaard såg nämligen detta sociala begäret liksom något fundamentalt skadligt. Vissa pandemier, skriver han vid en lokal inom ”Antingen-eller”, kunna rentav existera välgörande inom den bemärkelsen, eftersom dem sprider ut människorna, istället till för att förena dem vilket inom krigstider. samt detta existerar inom isoleringen såsom oss bäst odlar intensiteten samt frihet inom vårt tänkande.
Jag är kapabel efter numeriskt värde samt ett halv månads självvalt karantänliv endast hålla tillsammans. dock isoleringen behöver ej nödvändigtvis innebära enstaka avstängdhet ifrån omvärlden. ifall detta existerar något likt pandemin lärt oss därför existerar detta för att uppfinna nya former på grund av samvaro samt omförhandlingar från detta intima rummet.
Sådana existerar oss människor.
oss behöver vägledare. Coronapandemin besitter dessutom ökat nödvändigheten från svar vid existentiella frågor.
Kierkegaard älskad, på grund av övrigt, hur asocial denne än tycks verka, för att hjälpa sina nära samt kära. således på denna plats skriver han inom ”Synpunkter vid min författarverksamhet”:
Om jag önskar lyckas tillsammans för att föra enstaka människa mot en bestämt uppgift måste jag inledningsvis hitta hon var denna existerar samt börja just var.
[…] ifall jag ej förmå detta hjälper detta ej ifall jag är kapabel samt vet mera. önskar jag ändå visa hur många jag kunna, därför beror detta vid för att jag existerar fåfäng samt högmodig samt önskar egentligen bli beundrad från den andra istället på grund av för att hjälpa hon. All sann eller genuin hjälpsamhet börjar tillsammans med ödmjukhet inför den jag önskar hjälpa samt därmed måste jag förstå för att detta tillsammans för att hjälpa ej existerar för att härska utan för att tjäna.
förmå jag ej detta är kapabel jag heller ej hjälpa någon.
Dessa rader existerar enstaka förträfflig bild från hans filosofiska altruism. Kierkegaard plats både storslagen samt ödmjuk, gravallvarlig samt skämtsam, domedagsaktig samt hoppfull.
Var denne osäker vid sina konklusioner, klädde denne dem inom fiktionens plagg genom för att låta olika karaktärer inkarnera hans olika positioner.
vid detta sättet inbjöd denne in läsaren mot en diskussion både tillsammans med honom samt tillsammans med sig egen, inom ett pågående demonstration från en fritt samt aktivt tänkande.
Det angående något borde existera förutsättningen på grund av för att hitta samt förbli sig själv.
I nästa sektion skriver Mattias Hagberg angående den tyske filosofen Martin Heidegger.
Sören Kierkegaard (1813–1855), född inom Köpenhamn, fanns ett dansk tänkare, teolog samt författare.
denne anses ofta artikel grundaren från den filosofiska inriktningen existentialism.
Han växte upp inom en puritanskt bostad samt studerade teologi.
1843 inledde han sin filosofiska väg eller spår tillsammans med boken ”Antingen-eller” beneath pseudonymen Victor Eremita. Den består från enstaka monolog samt detta fiktiva brevet ”Förförarens dagbok”.
inom ”Begreppet ångest” analyserade Kierkegaard betydelsen från ångest, vilket senare skulle motivera bland annat Jean-Paul Sartre.
1855 svimmade denne vid gatan samt dog några veckor senare. Dödsorsaken klargjordes aldrig.
Missa ej detta senaste ifrån GP Kultur!
Nu kunna ni erhålla varenda våra kulturnyheter, reportage, debatter samt recensioner likt ett små notis direkt mot din mobil genom för att klicka vid följ-knappen nära taggen traditioner.
inom mobilen finner ni den beneath artikeln samt vid sajt överst mot motsats till vänster ifall artikeln.
DelaDela