densick.pages.dev






Hur mycket kan en ekorre äta

Ekorre

Ekorre[2] (Sciurus vulgaris), även känd såsom röd ekorre alternativt europeisk ekorre, existerar ett trädlevande gnagare tillsammans med yvig svans vilket förekommer inom Palearktis.

Utseende, läte samt fältkännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Ekorren existerar rödbrun vid ovansidan dock blir vintertid gråare (i vissa nordliga områden helt grå, varvid pälsen kallas gråverk).

Undersidan existerar gräddvit.[3] Variationer inom pälsfärg fullfölja för att vissa stammar existerar mörkare alternativt gråare.

Ekorren besitter en energikrav vid 80 kcal per solens tid, vilket motsvarar frön ifrån 25-30 grankottar.

Pälsen skiftas numeriskt värde gånger årligen. Vinterpälsen existerar grövre samt längre, samt äger även markanta örontofsar vilket andra ekorrarter saknar. Ekorren skiftar mot vinterpäls mellan augusti samt november. Pälsen hos unga existerar svartbrun alternativt rödbrun. Kroppslängden uppgår mot 24–30 centimeter förutom svansen likt existerar 17–20 centimeter.

Vikten existerar mellan 200 samt 450 gram. Hanen samt honan existerar lika stora.[3]

Ekorren besitter ett karakteristisk svans, vars avsikt tros artikel för att hjälpa mot för att hålla balansen då den hoppar mellan grenar samt för att hålla ekorren varm då den sover.[4] Frambenen existerar mindre än bakbenen samt besitter rudimentär tumme.

Ekorren äter främst nötter, frön, fruktbarhet samt mögelväxt, dock dem kunna även förtära insekter samt smådjur.

Den äger långa, vassa, krökta klor likt hjälper den för att klättra inom träd. Ögonen existerar stora samt utstående.

Lätet existerar smattrande alternativt tjattrande, dock även andra ljud förekommer.[3] Varningsropet existerar en metalliskt "tjiuck".

På marken rör den sig uteslutande genom språng. Spåren vilket den efterlämnar besitter dem större bakfötterna ursprunglig samt dem mindre framfötterna på baksidan, båda blad nära blad.

Avtrycken består från fem spretande tår inom bakfotsspåret samt fyra inom framfotsspåret.[5]

Utbredning samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Ekorren förekommer inom all Europa samt norra Asien, nordgränsen på grund av utbredningsområdet går nära tundran, samt sydgräns går ifrån Medelhavet ovan Kaukasus, södra Uralbergen, centrala Mongoliet mot nordost Kina.[1]

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Över 40 underarter från ekorren besitter beskrivits.

enstaka undersökning 1971 reducerade dessa mot 16 underarter samt utgör grunden till senare taxonomiska studier kring arten.[6][7]
I alfabetisk ordning

  • S. v. altaicus Serebrennikov, 1928
  • S. v. anadyrensis Ognev, 1929
  • S. v. argenteus Kerr, 1792
  • S. v. balcanicus Heinrich, 1936
  • S.

    v. bashkiricus Ognev, 1935

  • S. v. fuscoater Altum, 1876
  • S. v. fusconigricans Dvigubsky, 1804
  • S.

    v. infuscatus Cabrera, 1905

  • S. v. italicusBonaparte, 1838
  • S. v. jacutensis Ognev, 1929
  • S. v. jenissejensis Ognev, 1935
  • S. v. leucourus Kerr, 1792
  • S. v. mantchuricusThomas, 1909
  • S. v. meridionalis Lucifero, 1907 - i enlighet med ett undersökning ifrån 2017 erkänd likt art[8]
  • S.

    v. rupestris Thomas, 1907

  • S. v. vulgaris Linnaeus, 1758

Ekorre inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land existerar ekorren vanlig inom skogsområden inom kurera landet, tillsammans undantag endast till fjällbjörkskogen, var den förekommer sällsynt. dem existerar dock synliga inom dem maximalt urbana miljöer, däribland Stockholms innerstad.[9]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Ekorren lever främst inom barrskog dock finns även inom lövskog.[3] Den trivs inom städernas parkerar samt trädgårdar.

Ekorren existerar vanligen energisk vid morgonen samt sent vid kvällstid.

Den förmå ta försvunnen bark ifrån träd på grund av för att komma åt saven.

Mitt vid dagen vilar den ofta inom sitt bo till för att undvika värme samt fåglar. vid vintern existerar dagsvilan mindre. nära uselt klimat förmå ekorren stanna inom boet inom flera dagar inom sträck.[3]

Ekorrar lever utan sällskap samt delar helst ej föda tillsammans andra. Utanför parningssäsongen samt vid vintern förmå flera ekorrar dela bo på grund av för att hålla värmen.

Ekorren existerar ganska oskygg på grund av människor, samt därför existerar detta en från dem skogsdjur oss ser oftast.

De skogslevande individerna rör sig ovan områden, liksom till honor vanligen sträcker sig cirka 20 hektar, samt cirka 100 hektar på grund av hanar. inom blandad skogs- samt jordbrukslandskap rör sig honorna cirka 4 hektar samt hanarna cirka 10 hektar.

ett förklaring mot skillnaden mellan könen kunna existera för att honorna begränsar sig mot vilket liksom behövs till för att att ge liv upp ungarna medan hanarna existerar intresserade från för att para sig tillsammans sålunda flera honor likt möjligt.[5]

Naturliga hot existerar större rovfåglar liksom ugglor, duvhök, tamkatt samt mård.

Hermelin tar ungar. Ekorrar vilket överraskas vid marken är kapabel ibland falla offer till hundar, tamkatter alternativt räv.

Parning

[redigera | redigera wikitext]

Ekorrar bygger en bo från ris alternativt kvistar, alternativt övertar andras, vilket då ofta existerar större övergivna fågelbon.[4] Nästan vad liksom helst inom en träd duger dock den föredrar håligheter, exempelvis gamla hackspettbon, dock även holkar.

Dräktighetstiden existerar 32–40 dygn. Ekorren existerar polygam samt äger individuellt varierande parningsrytm, varför nyfödda ungar förmå påträffas läka våren samt sommaren. Ungarna existerar 1–7 inom varenda kull, honan får 2 alternativt 3 kullar per tid, den inledande inom månad alternativt mars. dem personer som inte kan se ungarna öppnar ögonen efter omkring 14 dagar samt lämnar boet efter 5–6 veckor dock blir kvar inom födelseområdet mot hösten.

Ungarna diar inom 10 veckor samt börjar förtära fast att ge liv nära 7 veckors ålder. nära 12 månaders ålder existerar ekorren könsmogen. Livslängden inom detta vilda existerar normalt ca 3 kalenderår, dock vissa individer blir ända upp mot 6–7 kalenderår gamla, samt inom fångenskap ännu äldre.[3]

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Huvudfödan existerar växtföda, sålunda liksom barrträdsfrön samt -blommor, framförallt granens hanblommor.

Den äter även ekollon, nötter, tallbark, svampar, små frukter från växter samt bladlöss.[4] Ekorren lämnar efter sig kottar likt existerar inkomplett rensade. Tvärtemot vad likt normalt antas är kapabel ej den röda ekorren effektivt smälta ekollon (vilket däremot den grå ekorren kan).

Det kunna noteras för att denna art varken äter fågelungar alternativt fågelägg.

detta existerar ett legende, såsom avfärdades beneath tjugohundratalet efter undersökning, var maginnehållet ifrån 600 ekorrar analyserades.[10] Endast inom mindre än en fall vid hundra (0,67 procent) återfanns liknande innehåll, vilket efter undersökning kunde förklaras tillsammans med för att ekorren, till sin kalcium-metabolism, endast intagit kvarlevor från ben alternativt äggskal.

Den är kapabel även klättra vid andra ytor än bark. vid grovt putsade fasader förmå den exempelvis klättra ända mot takfallet, till för att söka föda.

Den förmå ta försvunnen bark ifrån träd till för att komma åt saven.

Hur många äter ekorrar?

60–80 andel från den vakna tiden går åt mot för att förtära samt samla föda. Överbliven föda, vilket den är kapabel förtära då detta blir bristande, sparas inom gömmor, nedgrävd alternativt inom hål inom växt. Ekorren kommer ej ständigt minnas plats den gömt maten samt får därför leta efter den igen då detta behövs. flera gömmor återfinns inte någonsin.

Ekorrar besitter inga revir utan flera ekorrar är kapabel leta föda inom identisk zon.

Ekorren samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

I Europa existerar ekorren hotad alternativt undanträngd från den introduceradegrå ekorren, främst inom Storbritannien samt Italien, samt exponerad på grund av habitatfragmentering.

Den grå ekorren förefaller behärska tränga undan den röda tillsammans med stort genomslag.[1] Förrymda vilt inom Italien besitter lokalt kraftigt decimerat den röda populationen samt inom England existerar populationen från skarlakansröd ekorre kraftigt reducerad sålunda långt norrut såsom mot skotska gränsen. Grå ekorre sprider sjukdomar vilket ett struktur från parapoxvirus liksom existerar dödliga på grund av skarlakansröd ekorre samt den förmå utnyttja viss att födas mer effektivt, bland annat ekollon.


  • hur många förmå enstaka ekorre äta

    • Undanträngningen existerar ej energisk utan består inom försvagning ifrån sjukdom samt minskat födounderlag. Den röda ekorren reproducerar sig även långsammare då populationen utsätts till tryck.

    Ekorrar älskar hasselnötter samt frön ifrån grankottar samt tallkottar.

    vid bas från detta klassificerade Internationella naturvårdsunionen (IUCN) länge skarlakansröd ekorre såsom nära hotad (NT) dock kategoriserar numera arten liksom livskraftig (LC).[1]

    Ekorrar äger fint skinn likt tidigare plats värdefullt varför jaktverksamhet vid arten tidigare fanns vanlig. Numera besitter skinnet obetydligt värde.

    Svenska Jägareförbundet föreslog 2019 inom enstaka skrivelse mot Naturvårdsverket ett ändringar inom Jaktförordningen, sålunda för att allmän jaktverksamhet införs vid ekorrar på grund av skinnets samt köttets skull, ”vilket skulle behärska nyttjas från enskilda jägare och/eller inom rum produktutveckling”, vilket förbundet uttrycker detta. Föreslagen jakttid fanns ifrån inledande september mot sista månad.

    Naturvårdsverket valde dock för att ej föra förslaget vidare mot regeringen.

    Här existerar hur ekorrars diets förändras tillsammans säsongerna: Vår: beneath våren börjar ekorrar förtära knoppar samt ny tillväxt ifrån träd samt buskar eftersom dessa blir dem inledande tillgängliga matkällorna.

    [11]

    Kulturhistoria

    [redigera | redigera wikitext]

    Ratatosk existerar inom skandinavisk sagor enstaka mytisk ekorre vilket kilar upp samt ner till stammen från Yggdrasil tillsammans med meddelanden.[12]

    Den heraldiska termen vair syftar vid ekorrskinn (se även gråverk).

    I äldre folktro fanns detta diverse uppfattningar ifall ekorrar, för att man riskerade för att ett fåtal epilepsi ifall man åt ekorrkött samt för att pulvriserad ekorrhjärna fanns en medel mot svindel.

    Ekorrtänder användes även liksom spådomsredskap.[5]

    I modern tradition omnämns ekorrar tämligen ofta samt normalt vid en positivt sätt. vid flera håll inom världen ges ekorrens vana för att gömma undan föda något större vikt än inom svenska sammanhang[källa behövs] - dess engelska namn squirrel kunna användas såsom verb tillsammans med ungefärlig innebörd hamstra.[13]

    Etymologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordet ekorre äger ett svårtydd etymologi samt detta existerar ej entydigt för att namnet besitter samband tillsammans med ek, förleden är kapabel komma från en äldre mening på grund av "rörlig" alternativt existera ljudhärmande.

    Dialektala namn vid ekorren existerar bland annat granoxe, gråskinn, kurre, furufnatt samt fnatt[14]. detta svenska termen till ekorre äger sitt ursprung inom detta fornnordiska termen ikorne alternativt ikorn.[15]

    Under antiken antogs för att ekorren äger sin långa svans på grund av för att ge sig egen skugga.

    Därför kallades djuret vid grekiska på grund av σκιοῦρος skiuros (’skuggsvans’), vilket även återfinns inom släktets vetenskapliga namn.[16]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcd] Shar, S., Lkhagvasuren, D., Bertolino, S., Henttonen, H., Kryštufek, B.

      & Meinig, H. 2016 Sciurus vulgaris . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 20 augusti 2019.

    2. ^Dyntaxa, Sciurus vulgaris - ekorre, Dyntaxa TaxonId: 102606, <www.dyntaxa.se>, läst 2015-03-26
    3. ^ [abcdef] Nordens däggdjur (2004) s.

      100-105

    4. ^ [abc] Djur inom Sveriges natur (1997) s. 86-89
    5. ^ [abc] Ekorre vid www.viltfakta.se (läst 2008-07-14)Arkiverad 2 juli 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
    6. ^Sidorowicz, J. 1971, Problems of subspecific taxonomy of squirrel (Sciurus vulgaris L.) inom Palaearctic: Zoologischer Anzeiger.

      187:123–142.

    7. ^Lurz, P.W.W. et al. 2005. Sciurus vulgaris. Mammalian Species 769:1–10
    8. ^Lucas A. Wauters, Giovanni Amori, Gaetano Aloise, Spartaco Gippoliti, Paolo Agnelli, Andrea Galimberti, Maurizio Casiraghi, Damiano Preatoni, Adriano Martinoli (2017). ”New endemic mammal species for Europe: Sciurus meridionalis (Rodentia, Sciuridae)” (på engelska) (PDF, 6,76 MB). Hystrix (Associazione Teriologica Italiana) 28 (1).

      doi:10.4404/hystrix-28.1-12015. ISSN1210-6100. https://www.researchgate.net/profile/Andrea_Galimberti2/publication/313896321_New_endemic_mammal_species_for_Europe_Sciurus_meridionalis_Rodentia_Sciuridae/links/58aff1a392851cf7ae8912f4/New-endemic-mammal-species-for-Europe-Sciurus-meridionalis-Rodentia-Sciuridae.pdf?origin=publication_detail. Läst 4 juni 2017. 

    9. ^”Däggdjur”.

      Stockholms ort Miljöbarometern. 29 september 2021. https://miljobarometern.stockholm.se/natur/arter-och-artgrupper/daggdjur/. Läst 19 november 2021. 

    10. ^"Fråga enstaka biolog nära Lunds universitet"Arkiverad 4 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.. Inhämtat 15 oktober 2015.
    11. ^[1], Svensk jaktverksamhet, läst 2021-03-13.
    12. ^Bernhard Grzimek (utgivare): Grzimeks Tierleben, grupp 11: Säugetiere 2.

      dtv-Verlag, 1979, S. 250ff

    13. ^squirrelArkiverad 18 oktober 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine., Oxford Dictionaries, läst 2016-10-15.
    14. ^Svenska Akademiens Ordbok
    15. ^”Arkivtjänst - Namnledslexikon”. kaino.kotus.fi. http://kaino.kotus.fi/svenska/ledlex/I.php. Läst 5 januari 2016. 
    16. ^ Henry George Liddell, Henry Stuart Jones, Robert Scott: A Greek-English lexicon, A new ed.

      (9th), rev. and augm. throughout / bygd Henry Stuart Jones, Oxford, Clarendon Pr. 1951

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • B. Jensen (2004) Nordens däggdjur, andra tryckning, Prisma förlag, ISBN 91-518-4432-X
    • S. Ulfstrand & T. Ebenhard (redaktion) (1997) Djur inom Sveriges natur - Däggdjur, Bertmarks förlag, ISBN 91-973632-5-1

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]