Hur påverkar en fobi oss psykiskt och fysiskt

Beskrivningar från fobier, hur dem visar sig samt hur dem förmå botas.

Fobier beskriver ett upplevd skräck inför objekt alternativt situationer utan rationella bevekelsegrunder. Bland vanliga fobier finns fruktan på grund av spindlar, ormar, åska, mörker, blod, fruktan på grund av öppna platser, smala utrymmen, höjder, djupt vätska, sociala situationer.

dem flesta människor äger åtminstone enstaka från dessa rädslor samt fobier existerar normalt ej för att betrakta vilket ett psykisk störning.

Hur fobier kunna förklaras

Fobier hör troligtvis ihop tillsammans med för att rädslor enstaka gång inom tiden varit viktiga till vår överlevnad. oss äger haft mer nytta än onytta från för att skrämmas från vissa saker.

för att nyttan övergått mot plåga på grund av dagens människor existerar enstaka ytterligare sak.

Ibland finns detta ett genetisk förklaring mot för att man äger ett fobi, medan detta inom andra fall förmå bero vid något oss varit tillsammans angående alternativt lärt oss för att artikel skrämd till, mot modell ifrån våra föräldrar.

Anledningen mot för att rädslor såsom dessa kvar är kapabel yttra sig starkt äger för att utföra tillsammans för att dem levt kvar inom enstaka äldre sektion från hjärnan (rädslan till exempelvis ormar ligger latent samt synintryck från enstaka orm, alternativt ormliknande objekt, sätter igång reaktioner inom den sektion från hjärnan likt kallas amygdala).

Reaktionen inom sig fullfölja ingen skillnad vid farliga samt ofarliga ormar frånsett för att oss tenderar bli mindre skrämda inför riktigt små ormar. detta fanns heller ingen anledning till våra förfäder för att uppleva skräck inför ofarliga ormar. dock inom dessa fall besitter den mer primitiva hjärnans reaktioner fått prioritet, vilket kunna existera ett generell fördel eftersom detta ej ständigt finns tidsperiod för att ”analysera” ifall enstaka orm existerar farlig alternativt ej.

Rädslan besitter alltså varit ett fördel inom situationer var detta varit förbättrad för att undvika samtliga ormar än värdera fall mot fall. för att tveka tar tidsperiod samt är kapabel existera skillnaden liksom avgör angående oss undviker hotet alternativt drabbas från det.

Flera vanligaste fobier förmå tillskrivas de latenta rädslorna, vilket existerar en term vilket utgår ifrån för att oss besitter nedärvda tendenser för att förbättra rädslor på grund av somliga saker inom högre grad än andra.

liknande rädslor gäller spindlar, ormar samt höga höjder på grund av vilka detta varit ett överlevnadsfördel till den tidiga människan för att existera skrämd till.

Vi fick in några problem att diskutera kring fobier samt behandling från dessa samt passar vid för att publicera svaren även här.

detta äger lagts fram alternativa förklaringar mot den evolutionära, bland annat psykoanalytiska såsom hävdat för att rädslor från dessa stöt beror vid former från bortträngd sexualitet. Dessa förklaringar står dock idag ej inom särskilt upphöjd lektion inom psykologin samt detta evolutionsbiologiska perspektivet ifall beteendet vilket ärvt från tidigare generation sedan utdragen period från överlevnadsorsaker anses artikel den maximalt troliga förklaringen mot flera former från fobier.

Även fruktan till spindlar samt andra ”obehagliga” småkryp är kapabel förklaras evolutionärt.

Dessa kunde artikel farliga till en småbarn då giftspindlars bett alternativt småkryp kunde föra tillsammans sig sjukdom.

Torgskräck, alternativt agorafobi, förmå likaså förklaras utifrån evolutionära aspekter.

Psykologen: således förmå 90 andel från samtliga fobier botas.

Öppna platser kunde artikel farliga för att vistas vid då dem erbjöd dåliga chanser för att undfly attackerande köttätare. Agorafobi innefattar även fruktan till för att existera inom ett folksamling alternativt situationer var man omges tillsammans flera människor inom begränsade utrymmen, vilket inom fordon för kollektivtrafik samt flygplan.

Undersökningar besitter demonstrerat för att personer likt lider från skräck på grund av öppna platser dessutom ofta känner obehag inom smala utrymmen (klaustrofobi).

vad såsom existerar mot synes konträra omständigheter handlar angående likartade rädslor, nämligen för att existera exponerad till risken för att ej behärska anlända undan nära en angrepp. för att krypa in inom ett smal grotta vore alltså enstaka många sämre koncept än för att vandra in inom enstaka grotta inom vilken detta fanns gott angående rörelseutrymme likt ger långt mer flexibilitet nära påträffandet från mot modell ett orm.

identisk förklaringsmönster går igen inom betraktandet från mörkrädsla (nyktofobi): inom mörkret kunde oss existera betydligt mer utsatta till angrepp ifrån varelse tillsammans mörkerseende överlägset vårt eget.

detta fanns även fler risker överlag för att undvika, såsom för att falla utför en stup.

Rädsla på grund av främlingar (xenofobi) existerar ännu ett fobi tillsammans med spår igen mot den tidiga människan. Då risken på grund av fientligt inställda incidenter fanns massiv nära möten tillsammans med andra grupper inom identisk art fanns en överlevnadsvärde för att ty sig mot den egna grupper samt anta enstaka reserverad inställning mot okända.

Denna fruktan är kapabel vid en djupt program även äga en samband tillsammans med den vanliga fruktan för att prata inför andra medan oss uppfattar dessa såsom främlingar, vilket uppväcker vår rädsla.

Fobier samt beteenden

Flera från dem vanliga fobierna förmå betraktas såsom irrationella kvarlevor från rationellt beteende. för att vända sig försvunnen inom kraftfull motvilja ifall oss ser ett orm vid foto existerar enstaka irrationell reaktion, dock däremot ej drivkraften mot för att undvika enstaka orm vars bett är kapabel existera farligt.

När oss väl lärt oss för att reagera tillsammans med fruktan inför något förmå detta spridas vidare mot liknande intryck, vilket kallas stimulusgeneralisering.

Detta förmå ett fåtal formulering inom för att ett individ tillsammans ormfobi kunna rycka mot samt uppleva obehag inför ett trädgårdsslang alternativt ett trädgren vid marken då föremålen associeras samt misstas på grund av enstaka orm.

Skillnaden mellan fobier samt andra former från fruktan samt oro

Fobier räknas likt ångestsyndrom samt kunna definieras såsom situationsbundna rädslor.

En fobi existerar enstaka överväldigande samt orimligt massiv fruktan på grund av en objekt, särskilda situationer alternativt specifika aktiviteter liksom normalt sett existerar ofarliga.

dem existerar därför relativt lindriga då vardagslivet normalt ej behöver bli lidande. för att söka hjälp till besvär tillsammans med fobier existerar därför oftast ej nödvändigt. detta existerar upp den mot enskilde beroende vid hur många denne påverkas.

detta såsom ibland benämns generaliserat ångestsyndrom (GAD) existerar däremot ett fruktan alternativt bekymmer likt existerar ständigt närvarande.

Den form eller gestalt från ångest liksom kallas panikattack samt uppstår likt ett reaktion från fruktan skiljer sig ifrån fobier genom för att ej existera vid identisk sätt situationsbunden. panikattack uppstår betydligt mer slumpmässigt inom jämförbart odefinierade tillstånd.

för att uppleva olust inför enstaka situation existerar ej nödvändigtvis för att betrakta vilket ett fobi.

detta existerar mot modell fullt naturligt för att uppleva fruktan då man bör prata inför enstaka assemblage personer samt ej för att räkna vilket social fobi.

Behandling från fobier inkluderar vanligtvis psykoterapi, särskilt exponeringsterapi var man successiv utsätter sig till detta man fruktar.

Social fobi däremot existerar då alldagliga sociala situationer medför olust.

Att bota fobier

Fobier besitter demonstrerat sig tänkbara för att bota. Detta sker vanligtvis genom för att fobikern utsätts till rädsloobjektet successiv ökande. detta finns flera typer från metoder såsom kunna användas på grund av för att bota fobier:

• Kognitiv behandling – idén existerar för att ett fåtal den likt lider från fobier för att betrakta situationer ifrån enstaka mer rationell synpunkt.

  Metoden lyckas sällan eftersom fobier ej uppstår inom den delen från hjärnan liksom utvärderar utan inom den mer primitiva delen liksom reagerar impulsivt.

• Beteendeterapi – fobikern får succesivt konfrontera sina rädslor, vilket är kapabel förändra reaktionen hos hjärnan inför detta likt utlöser rädslan.
  
  
• 



Metoden lyckas ofta eftersom situationerna berörs från reaktioner ifrån detta primitiva alarmsystemet inom hjärnan. detta förmå dock ta utdragen period eftersom rädslan ofta existerar djupt förankrad.

• Biologisk behandling – medicin samt eventuellt kirurgiska ingrepp inom hjärnan används. Denna teknik används huvudsakligen inom svåra fall var enstaka fobi inom upphöjd grad försämrar patientens livstillvaro.

En botande resultat kunna alltså uppstå genom för att utsätta sig på grund av detta man fruktar.

detta existerar viktigt för att detta sker beneath frivilliga former.

Första steget existerar för att förstå för att ni äger ett fobi samt för att detta existerar okej för att söka hjälp till det.

ifall oss frivilligt närmar oss ”faran” tycks hjärnan anta för att detta ej existerar något farligt samt därför reducerar risken för att detta framkallar stress hos oss. detta såsom tidigare skapade en ”alarm” inom vår hjärna samt utlöste stress är kapabel genom frivillig exponering avskrivas vilket fara.

Källor

• Dozier, Rush W.

  (2000), Rädsla: känslan liksom genomsyrar samt präglar våra liv samt vår värld (övers. Gun Zetterström)

• Ramnerö, Jonas (2016), Psykiatri (red. Herlofson, Jörgen)

Artikel publicerad: 2021.10.24, uppdaterad version: 2024.03.28
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka mot toppen från sidan | samtliga artiklar