Hur många länsstyrelser har vi
Länsstyrelse
En länsstyrelse existerar inom Sverigeregeringens företrädare inom en län. Fram mot 2009 fanns motsvarande organisation inom land i norden samt dess län.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Axel Oxenstierna reformerade tid 1634statsförvaltningen inom landet (inklusive nuvarande Finland) samt länsstyrelserna inrättades.
enstaka landshövding tillsattes vilket ledare inom varenda län samt vilket blev konungens befallningshavare inom länet. Länsstyrelsens främsta data blev för att artikel länets högsta polismyndighet, övervaka för att team samt riktig skipades från domstolarna, mota bekymmer samt uppror, söka undersåtarnas bästa, samt för att granska fogdarna således för att skatterna drevs in vid riktig sätt, vilket skatteförvaltningen övertog 1909.
ifrån 1687 fick landshövdingen, vilket tidigare biträtts från enstaka landsskrivare mot biträde enstaka landssekreterare, enstaka landsbokhållare (titeln ändrades senare mot landskamrerare) samt enstaka lanträntmästare. tillsammans med landshövdingeinstruktionen 1855 infördes ett uppdelning från länsstyrelsen inom landskansli samt landskontor.
I varenda län finns ett länsstyrelse såsom ansvarar till den statliga förvaltningen inom länet, inom den utsträckning ej någon ytterligare myndighet äger detta ansvaret.Landshövdingen benämndes nära denna period samt fram mot 1918 Konungens befallningshavare samt länet kallades "Hövdingadömet".[1]
Länsstyrelsen beneath 1600-talet
[redigera | redigera wikitext]Länsstyrelsens närmaste föregångare kom för att kallas lantregering. Benämningen lantregering användes även efter 1634 samt ännu vid 1700-talet liksom synonymt tillsammans med länsstyrelse.
Lantregeringen växte successivt fram mot resultat från den kungaförsäkran Gustaf II Adolf lämnade kalenderår 1611.[2]. tid 1616 utfärdades nya instruktioner på grund av ståthållarna likt justerade förhållandet mellan ståthållarna samt fogdarna (se kronofogde).[3] dem nästa år fram mot 1634 tillkom flera nya förordningar vilket medförde smärre förändringar.
De 21 länsstyrelserna besitter sammanlagt cirka 6 800 anställda.Från slutet från 1610-talet mot start från 1630-talet arrenderades skatterätten ut på grund av en alternativt flera fögderier samt ståthållaren skulle äga uppsikt även ovan dessa arrendatorer.[4], [5], [6]
Grev- samt friherreskapen före 1680 nedsänkt utanför länsstyrelsernas förvaltning.[7] till dem forna danska landskapen samt västra Götaland kom vissa andra regler för att gälla mot 1719 innebärande bland annat enstaka generalguvernör tillsammans med vissa militära befogenheter plats överordnade landshövdingarna.
titta Svenska generalguvernörer.
Landsstaten plats samlingsbeteckningen till all anställda underordnad landshövdingen. Landshövdingarna biträddes från enstaka handsekreterare samt enstaka bokhållare. inom fögderierna fanns kronofogdar, häradsskrivare samt kronolänsmän. Innan 1600-talets slut fanns vid samtliga läns stater även enstaka lantmätare, enstaka alternativt flera landsgevaldiger alternativt landsprofosser (en sorts rättsbetjänter).
ifrån senast 1687 fanns även ett lanträntmästare[8]. inom vissa län fanns även proviantmästare alternativt proviantskrivare (föreståndare på grund av kronomagasin), skarprättare samt mot århundrades slut även doktor samt skrivare vilket biträden åt bokhållaren samt landssekreteraren.
Ibland påträffas även postmästare samt fjärdingsmän tillsammans med flera vid landsstaten.[9].
Länsstyrelsen beneath 1700-talet
[redigera | redigera wikitext]Länsstyrelsen plats ett därför kallad enpersonsmyndighet. Landshövdingeinstruktion 1734 § 44 fastställde dock för att landssekreteraren respektive landskamreraren skulle kontrasignera samtliga utgående handlingar inom deras respektive område.[10].
kalenderår 1752 fastställde K. Maj:t ett uppdelning mellan dem numeriskt värde tjänstemännen.[11][12] Detta påverkade hur handlingar kom för att arkiveras – inom praktiken ägde numeriskt värde avdelningar skapats, en landskansli samt en landskontor.
I land finns 21 län.Denna uppdelning bekräftades genom reformen 1855[12] samtidigt vilket länsstyrelsen blev enstaka kollegial myndighet.[13]
Det infördes nya yrkesbeteckningar. Landssekreterarens biträden kom för att kallas kansliskrivare alternativt landskanslist medan landskamrerarens medarbetare kallades landskontorsskrivare alternativt landskontorist.
ett länsbokhållare anställdes för att biträda landskamreraren samt inom slutet från 1700-talet ett länsnotarie för att biträda landssekreteraren, något dock den senare egen fick avlöna. inledningsvis 1853 något som har transporterats eller flyttats länsnotarierna upp vid landsstaten.[14]
Efter 1853
[redigera | redigera wikitext]1855 års instruktion vilket kom för att gälla mot 1918 skilde sig många lite ifrån den tidigare.
Den största nyheten plats föredragande tjänstemans riktig för att reservera sig mot en beslut samt för att denna reservation kunde bifogas mot avsända handlingar.[15]
Den moderna länsstyrelsen efter 1918
[redigera | redigera wikitext]Fram mot bildandet från länsrätterna 1979 organiserade även länsskatterätten beneath länsstyrelsen.[16]
1 juni 1991 genomfördes ett omorganisation från länsstyrelsen inom avsikt för att stärka länsstyrelsens roll.
inom samband tillsammans detta överfördes en flertal data ifrån statliga länsorgan mot länsstyrelsen.[16]
Länsstyrelserna inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Länsstyrelsen existerar regeringens företrädare inom länen. Den viktigaste uppgiften existerar för att titta mot för att dem syfte likt riksdagen samt regeringen slagit fast inom enstaka rad olika politikområden uppnås samtidigt vilket hänsyn tas mot länets förutsättningar.
Länsstyrelserna existerar alltså statliga myndigheter mot skillnad ifrån regionerna, likt existerar enstaka form eller gestalt från samhälle, tillsammans med fullmäktige likt väljs från invånarna.
De 21 länsstyrelserna besitter sammanlagt cirka 6 800 anställda.
Sverige äger 21 län samt inom varenda län finns ett länsstyrelse vilket ansvarar på grund av den statliga förvaltningen inom länet.Länsstyrelsen leds från ett landshövding liksom regeringen utser. Även landshövdingens närmaste medarbetare, länsrådet alternativt länsöverdirektören, utses från regeringen. Personalen inom övrigt anställs från länsstyrelsen.
Länsstyrelsens ansvar samt uppgifter
[redigera | redigera wikitext]| ” | 1 § inom varenda län finns enstaka länsstyrelse vilket svarar till den statliga förvaltningen inom länet, inom den utsträckning ej någon ytterligare myndighet äger ansvaret till särskilda förvaltningsuppgifter. Länsstyrelsen besitter massiv frihet för att utforma sin personlig organisation.2 § Länsstyrelsen bör verka på grund av för att nationella uppgift får genomslag inom länet samtidigt såsom hänsyn bör tas mot regionala förhållanden samt förutsättningar. Länsstyrelsen bör utifrån en statligt helhetsperspektiv jobba sektorsövergripande samt inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen samt statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen bör främja länets tillväxt samt noga följa tillståndet inom länet samt underrätta regeringen ifall dels detta såsom existerar särskilt viktigt till regeringen för att äga vetskap angående, dels händelser såsom skett inom länet. Länsstyrelsen bör vidare ansvara på grund av dem tillsynsuppgifter liksom riksdagen alternativt regeringen besitter ålagt den. 3 § Länsstyrelsen äger bland annat information inom fråga ifall
4 § Länsstyrelsens information omfattar även
7 § ärvdabalk. I länen äger oss ett länsstyrelse tillsammans med ett landshövding inom spetsen. | „ |
| – Svensk författningssamlingFörordningen (2007:825) tillsammans länsstyrelseinstruktion | ||
Sveriges länsstyrelser
[redigera | redigera wikitext]Historiska länsstyrelser inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Länsstyrelserna inom Finland
[redigera | redigera wikitext]Innan länsstyrelserna samt länen inom land i norden avskaffades nära utgången från 2009 fanns dem gemensamma regionala myndigheter till sju olika ministerier.
Deras arbetsuppgift fanns för att genomföra riksomfattande samt regionala målsättningar liksom centralförvaltningen uppställt. inom princip fungerade länsstyrelserna vid identisk sätt likt beneath Axel Oxenstiernas dagar, dock detta fanns inledningsvis inom start från 1800-talet vilket landsregeringen blev länsstyrelse.
Länsstyrelsen leddes från enstaka landshövding, liksom utnämndes från presidenten.
Drygt tusen personer arbetade nära dem sex länsstyrelserna då dem avskaffades. Fem från dessa ersattes 1 januari 2010 från sex regionförvaltningsverk samt femton närings-, trafik- samt miljöcentraler.
Till varenda län finns ett länsstyrelse.dem nya regionförvaltningsverken motsvarar inom massiv utsträckning dem dåvarande länen, utom tidigare Västra Finlands län, såsom delades inom numeriskt värde regionförvaltningsverk. Den sjätte Åland finns kvar liksom en självstyrt landskap.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Svensk uppslagsbok, malm 1931
- ^Sörndal, Olof, Den svenska länsstyrelsen, Uppkomst, organisation samt allmänna maktställning, skogsdunge 1937 s.21
- ^Sörndal s.22f
- ^Sörndal s.25
- ^J.A Almqvist Den civila lokalförvaltningen inom landet 1523-1630 tillsammans speciell hänsyn mot den kamerala indelningen
- ^Mats Hallenberg, Statsmakt mot salu ISBN 9789188168108
- ^Robert Svedlund, Grev samt friherreskapen inom landet samt land i norden.
Donationerna samt reduktionerna före 1980
- ^1687 års landshövdingeinstruktion § 28
- ^Sörndal s.69
- ^Sörndal s.84
- ^K. skrivelse 1752 23 april. katalog från instructioner till landt-regeringen s. 472 ff.
- ^ [ab] Sörndal s.88
- ^Sörndal s.123
- ^Sörndal s.91
- ^Sörndal s.106
- ^ [ab] Nationalencyklopedin, Multimedia plus 2000