Nya kaledonien fåglar som inte kan flyga
Nya Kaledonien
Nya Kaledonien (franskaNouvelle-Calédonie) existerar ett ögrupp inom Melanesien samt utgör en franskt zon tillsammans speciell ställning eller tillstånd (i praktiken en utomeuropeiskt territorium). FN anser området existera en icke-självstyrande område.[1]
Nya Kaledonien består från huvudön Grande Terre samt en antal mindre småöar.
Den totala landytan existerar 18 576 kvadratkilometer samt antalet invånare plats 240 400 den 1 januari 2007.[2] Huvudstad samt enda större ort existerar Nouméa.
Ögruppen står på grund av ungefär 25 andel från världens nickelfyndigheter. Utvinningen sker mestadels inom dagbrott.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien ligger inom sydvästra Stilla havet, omkring 1 200 kilometer öster angående Australien samt 1 500 kilometer nordväst angående Nya Zeeland.
riktning angående ögruppen ligger Vanuatu.
Området omfattar
Grande Terre existerar betydligt större än dem övriga öarna samt existerar även den enda bergiga ön. Den existerar 16 372 kvadratkilometer samt avlång tillsammans nordvästlig-sydostlig sträckning, 350 kilometer utdragen samt 50 mot 70 kilometer bred.
ett fjäll löper ovan all längden, tillsammans med fem bergstoppar vid ovan 1 500 meter. Den högsta punkten existerar Mont Panié vid 1 628 meter. Nya Kaledoniens totala yta existerar 19 060 kvadratkilometer, från vilka 18 575 kvadratkilometer existerar nation.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien ligger ovan Stenbockens vändkrets, mellan 19° samt 23° sydlig bredd.
Öarnas klimat existerar tropiskt samt regnet existerar starkt årstidsbundet, drivet från passadvindar såsom vanligen kommer ifrån öster. inom medelvärde faller omkring 1 500 millimeter nederbörd årligen vid Loyautéöarna, 2 000 millimeter nära nedsänkt höjd vid Grande Terre samt 2 000–4 000 millimeter nära höga höjder vid Grande Terre.
Den västra sidan från Grande Terre ligger inom dem centrala bergens regnskugga, samt nederbörden var existerar inom medelvärde 1 200 millimeter per tid.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]I motsats mot flera småöar inom Stilla havet liksom existerar från vulkaniskt ursprung existerar Nya Kaledonien en gammalt fragment från superkontinenten Gondwana.
Nya Kaledonien samt Nya Zeeland skildes ifrån Australien till omkring 85 miljoner tid sedan, samt ifrån varandra på grund av omkring 55 miljoner tid sedan. Nya Kaledonien äger ännu flera unika samt endemiska växt samt djurarter tillsammans ursprung inom Gondwana. Den maximalt kända existerar enstaka bevingat djur från hönstorlek, kagun, likt ej kunna flyga, besitter massiv tofs samt en lustigt läte.
Dess låt samt foto fungerar liksom Nya Kaledoniens märke.
Innan européerna anlände fanns, utöver urbefolkningen, inga andra landlevande däggdjur än fladdermöss, däribland fyra flyghundar.[3]
Öarna utgör numeriskt värde ekologiska regioner: regnskogsområdet vid Loyautéöarna, Île des Pins samt östra sidan från Grande Terre respektive dem torra skogarna inom regnskuggan vid västra sidan från Grande Terre.
eftersom européerna bosatte sig vid den torra västkusten samt lämnade östern åt urbefolkningen motsvaras den naturliga uppdelningen från den politiska.
Nya Kaledoniens sötvattensekologi utvecklades även beneath långvarig isolering samt ögruppens vattendrag äger flera endemiska arter.
Nya Kaledoniens barriärrev, liksom omger Grande Terre samt Île des Pins, existerar detta näst största korallrevet inom världen efter Stora barriärrevet inom Australien.
detta existerar 1 500 kilometer långt samt besitter ett massiv diversitet arter.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Den västra delen från Stilla havet befolkades inledande gången till omkring 50 000 kalenderår sedan.
Att flera fåglar vilket ej förmå flyga finns vid just Nya Zeeland besitter för att utföra tillsammans för att detta ej finns några naturliga predator mot fåglarna.Austroneserna flyttade in inom området senare. Den mångfaldiga lag människor såsom koloniserade den melanesiska övärlden kallas Lapita. dem anlände mot dem småöar likt för tillfället utgör Nya Kaledonien omkring 1500 f.Kr. Lapita plats kompetenta sjöfarare samt jordbrukare tillsammans påverkan ovan ett massiv sektion från Stilla havet.
Från omkring 1000-talet e.Kr.
anlände även polynesier samt beblandade sig tillsammans ögruppens invånare.
1500- mot 1700-talet
[redigera | redigera wikitext]Spanska sjöfarare nådde ögruppen vid 1500- samt 1600-talen.[källa behövs] Den brittiske upptäcktsresanden James Cook upptäckte Grande Terre 1774 samt kallade ön Nya Kaledonien (New Caledonia), efter detta latinska namnet på grund av Skottland, Caledonia.
Brittiska samt nordamerikanska val fångare samt sandelträhandlare intresserade sig till Nya Kaledonien samt spänningen utlöstes från deras beteende mot invånarna. Européerna använde bland annat alkohol samt tobak likt bytesvaror samt medförde sjukdomar likt sjukdom, barnsjukdom samt syfilis.
Efter för att handeln tillsammans med sandelträ ägde minskat kom ett fräsch sorts affär, tillsammans människor ifrån Nya Kaledonien samt öarna runt omkring, liksom användes likt arbetskraft vid sockerplantager vid Fiji samt inom Queensland.
Denna köp tog slut inom start från 1900-talet.
1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Katolska samt protestantiska missionärer anlände beneath 1800-talet, samt fick enstaka intensiv resultat vid den inhemska kulturen.
Nya Kaledonien blev franskt 1853, då Napoleon III försökte konkurrera tillsammans med dem brittiska kolonierna inom Australien samt Nya Zeeland.
Mellan 1854 samt 1922 skickade land i västeuropa totalt 22 000 dömda brottslingar mot straffkolonier vid Grande Terres sydvästkust. Mot slutet från straffkoloniperioden ägde fria europeiska kolonister samt asiatiska kontraktsarbetare blivit långt fler än den tvångsarbetande befolkningen. Den inhemska befolkningen minskade drastiskt beneath identisk period vid bas från sjukdomar.
dem utsattes till en struktur såsom kallades Code dem l'Indigénat, vilket begränsade deras rörelsefrihet samt passage mot mark kraftigt.
I slutet från 1800-talet ägdes ovan 90 % från markarealen från franska kolonisatörer.[källa behövs]
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien besitter funnits vid FN:s inventering ovan icke-självstyrande territorier sedan 1986.
ifrån 1985 äger Front dem Libération Nationale Kanak Socialiste (FLNKS) propagerat till enstaka självständig stat, 'Kanaky'. beneath slutet från 1980-talet skedde politiska oroligheter. Avtal ifall ökat självstyre på grund av Nya Kaledonien slöts 1988 samt 1998.
Kagu [2] (Rhynochetos jubatus) existerar ett unik långbent, gråaktig bevingat djur likt existerar isolerad för tillfället levande medlem inom familjen Rhynochetidae.detta senare gav mandat mot enstaka folkomröstning angående självständighet 2014 alternativt senare.
2000-talet
[redigera | redigera wikitext]Ögruppens invånare fick den 4 november 2018 folkomrösta angående om området skulle gå vidare för att tillhöra land i västeuropa alternativt bli ett självständig stat. Resultatet blev 56,7 andel på grund av för att behålla detta nuvarande systemet, tillsammans med en valdeltagande vid 81 procent.[4] Ytterligare ett folkomröstning angående identisk sak hölls den 4 oktober 2020 då 53,3 andel från väljarna röstade mot självständighet.
enstaka tredjeplats folkomröstning angående självständighet hölls 2021.[5] Resultatet blev klart, för att ögruppen förblir fransk. Dock bojkottade självständighetssidan omröstningen.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Styre
[redigera | redigera wikitext]Liksom dem andra Stilla havsområdena Franska Polynesien samt Wallis samt Futuna existerar Nya Kaledonien ett sektion från Republiken land i västeuropa.
Dess officiella ställning existerar unik, alternativt tillsammans ett latinsk begrepp sui generis, eftersom Nya Kaledonien existerar detta enda franska enhet vilket ej existerar en collectivité territoriale. Nya Kaledonien fanns enstaka fransk koloni mot 1946 samt därefter en utomeuropeiskt territorium (territoire d'outre-mer, TOM) ifrån 1946 mot 1999.
Nya Kaledonien äger enstaka unik ställning liksom en mellanting mellan ett självständig stat samt en normalt franskt utomeuropeiskt departement.
Å en sidan besitter ett kongress (Congrès ni territoire) samt ett statsmakt upprättats till territoriet, samt distribution från auktoritet organiseras från Nouméafördraget ifrån 1998. Viktiga områden liksom beskattning, arbetsmarknadslagstiftning, medicinsk hjälp samt hygien samt utrikeshandel ligger redan hos territoriets kongress.
Fler befogenheter väntas överföras mot territoriekongressen inom den nära framtiden. Slutligen skulle den franska staten bara ansvara till utrikespolitik, rättsväsendet, försvar, ordning samt finanser.
Ett nykaledonskt "medborgarskap" äger även införts: endast nykaledonska "medborgare" besitter rösträtt inom lokala omröstning. Denna åtgärd besitter blivit kritiserad, eftersom den skapar ett andraklasställning till franska medborgare liksom bor inom Nya Kaledonien dock ej äger "medborgarskap" därför för att dem bosatte sig inom territoriet nyligen.
Nya Kaledonien tillåts även existera verksamt inom internationellt samarbete tillsammans med självständiga stater inom Stilla havsområdet. Territoriekongressen äger även korrekt för att anta stadgar såsom åsidosätter fransk team vid vissa områden.
Å andra sidan kvarstår Nya Kaledonien liksom ett integrerad sektion från Republiken land i västeuropa.
Invånarna existerar franska medborgare tillsammans franska resehandling. dem deltar inom franska parlaments- samt presidentval.
Kagu (Rhynochetos jubatus) existerar ett unik långbent, gråaktig bevingat djur såsom existerar isolerad idag levande medlem inom familjen Rhynochetidae.Nya Kaledonien existerar representerat från numeriskt värde ledamöter inom Frankrikes nationalförsamling samt ett ledamot inom senaten.
Den franska statens representant inom Nya Kaledonien existerar "republikens högkommissionär" (Haut-Commissaire dem la République), såsom existerar ledare på grund av förvaltningen.
Det beslöts inom Nouméafördraget för att territoriekongressen kommer för att äga korrekt för att utlysa enstaka folkomröstning angående självständighet efter 2014, nära enstaka tidpunkt liksom detta egen bestämmer.[6]
Politik
[redigera | redigera wikitext]I Nya Kaledonien existerar den sedvänja politiska uppdelningen mellan dem vilket förespråkar självständighet samt dem såsom förespråkar fortsatt anknytning mot land i västeuropa.
Den traditionellt största rörelsen bland självständighetsförespråkarna existerar Front dem libération nationale kanak et socialiste (FLNKS), likt bildades 1984 liksom enstaka möte från olika självständighetsgrupper. Bland självständighetsmotståndarna existerar detta traditionellt största grupp Rassemblement Pour la Calédonie dans la République (RPCR), likt bildades 1977 från Jacques Lafleur.
RPCR brukar styra inom provinsen Sud, innehar borgmästarposten inom Nouméa samt existerar största område inom Nya Kaledoniens kongress. RPCR äger anslutit sig mot Union pour un Mouvement Populaire samt heter sedan 2002 Le Rassemblement-UMP.[7]
Nuvarande regeringschef, vald från territoriekongressen, existerar Marie-Noëlle Thémereau ifrån detta lojalistiska (det önskar yttra självständighetsfientliga) grupp Avenir Ensemble ("Framtid tillsammans").
Detta område besegrade detta långvariga regeringspartiet RPCR inom femte månaden i året 2004. "Avenir Ensemble" existerar en område vilket består från mestadels nykaledonier från europeiskt samt polynesiskt ursprung, likt motsätter sig självständighet dock vilket plats missnöjda tillsammans med detta ledande samt korruptionsanklagade RPCR.[6]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Ögruppen existerar indelad inom tre provinser: Province des Îles (Loyautéöarna), Province Nord (norra delen från huvudön) samt Province Sud (södra delen från huvudön).
Den existerar vidare indelad inom 33 kommuner.
Dessutom finns ett parallell ledning till kanakiska stamangelägenheter. Dessa kallas aires coutumières ("traditionella sfärer") samt existerar åtta stycken. Deras jurisdiktion omfattar ej icke-kanaker liksom lever inom dessa zoner. dem motsvarar mer alternativt mindre dem inhemska språkområdena och/eller områden på grund av stamallianser före den franska kolonisationen.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledoniens främsta resurs existerar nickel. Förutom nickel existerar ekonomiskt stöd ifrån land i västeuropa (motsvarande ovan 25% från BNP) samt turism viktiga på grund av ekonomin.[8]
Valuta
[redigera | redigera wikitext]Den lokala valutan existerar (Franc pacifique (Stillahavsfranc, CFP inom vardagstal alternativt XPF inom bankvärlden), såsom besitter fast klass mot euron mot kursen XPF 1 000 = EUR 8,38.
Tidigare ägde den motsvarande fasta klass mot den franska francen. Stillahavsfranc ges ut från Institut d'émission d'outre-mer (IEOM), enstaka lokalavdelning från Banque dem France tillsammans med säte inom Nouméa.
Nya Kaledonien äger kvar flera unika samt endemiska växt samt djurarter tillsammans ursprung inom Gondwana.Valutan används även inom dem andra franska områdena inom Stilla havet (Franska Polynesien samt Wallis samt Futuna).
De tre collectivités d'outre-mer äger dragit slutsatsen för att detta vore önskvärt för att införa euro liksom valuta till för att underlätta affär samt stödja regionens ekonomiska tillväxt. Självständighetsivrare fruktar för att detta blir en sätt för att omväg knyta regionens kommande mot Frankrikes Europapolitik, samt frågar sig vilka konsekvenserna skulle bli (framför allt till turistnäringens tillväxt samt nickelexporten) angående stillahavsfrancen devalverades.
Nya Kaledonien existerar den primära ekonomiska aktören inom zonen, samt dess ekonomiska tillväxt existerar starkt knut mot priset vid nickel. Detta utför för att CFP-francen befinner sig inom ett potentiellt känslig situation.[9] Denna situation skulle märkas ännu mer angående Nya Kaledonien blev självständigt vid bas från för att man då skulle förlora avsevärda subventioner ifrån land i västeuropa, något liksom inom gengäld skulle möjliggöra ett rum ekonomipolitik, fri ifrån dem krav euro-kopplingen ger upphov mot.
Sysselsättning
[redigera | redigera wikitext]Enligt ett uppskattning ifrån 1999 sysselsätter
- jordbruk 20 %
- industri 20 % och
- tjänstesektorn 60 % från arbetskraften.[8]
Arbetslösheten beräknas mot 17,1 % kalenderår 2004.[8]
Industri
[redigera | redigera wikitext]Nya Kaledonien äger 30% från världens reserver samt 6% från världsproduktionen från nickel.
Många utdöda fåglar likt ej kunnat flyga förekommer inom fossilregistret, samt några såsom äger dött ut mot resultat från mänskliga aktiviteter existerar välkända.Nickel utgör 90 % från Nya Kaledoniens export. detta finns även mindre kvantiteter krom, kobolt, järn, koppar samt guld.[9]
Jordbruk samt fiske
[redigera | redigera wikitext]Bara enstaka små sektion från ytan existerar lämpad till odling, samt ungefär 20 % från importen existerar livsmedel.[8]Jordbruk samt fiske existerar svagt utvecklade.
dem utgör 6 % från territoriets interna produktion dock sysselsätter 30 % från arbetskraften, samt medverkar mot för att minska utvandringen ifrån ruralt område mot provinsen Sud.[9]
De viktigaste exportvarorna existerar kräftor samt hjort.[9]
Tjänster
[redigera | redigera wikitext]Turismen besitter utvecklats vid senare tidsperiod.
dem flera stränderna, detta trevliga klimatet samt korallrevet lockar turister. Turisterna kommer framför allt ifrån Japan, Australien samt Nya Zeeland.[9]
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Fastän dem kvar existerar den största befolkningsgruppen utgör ursprungsbefolkningen, dem melanesiskakanakerna, för tillfället 44,6 % från befolkningen (vid folkräkningen 1996).
Deras andel från befolkningen äger minskat vid bas från invandring samt andra faktorer. Den övriga befolkningen består från etniska grupper likt besitter kommit mot Nya Kaledonien beneath dem senaste 150 åren: européer (34,5 %) (majoriteten fransmän, tillsammans tyska, brittiska samt italienska minoriteter), polynesier (från Wallis samt Futuna samt Tahiti) (11,8 %), indoneser (2,6 %), vietnameser (1,4 %), Vanuatu (1,2 %), samt diverse andra grupper (3,9 %), såsom malabarier samt tamiler, indier (hinduer samt muslimer), lankeser, bengaler, berber, japaner, kineser, fijianer, araber, västindier (mestadels ifrån andra franska territorier) samt en litet antal etniska afrikaner.
enstaka sektion från denna invandring plats enstaka direkt resultat från konflikter inom olika delar från världen, dock framför allt besitter den berott vid Frankrikes avkolonisering.
Kanakerna benämns officiellt melanesier.
Det finns mer än 20 000 regionala checklistor inom Avibase, såsom erbjuds inom 9 olika taxonomier, inklusive synonymer ovan 175 språk.dem invånare såsom besitter sitt ursprung inom Franska Polynesien kallas antingen tahitier (vilket utesluter personer ifrån andra ögrupper inom Franska Polynesien) alternativt bara likt polynesier. Vita liksom äger bott inom Nya Kaledonien inom flera generationer kallas inom området till kaldocher (caldoches), medan nykomlingar liksom äger invandrat ifrån europeiska land i västeuropa brukar kallas Métros alternativt Métropolitains.
inom den officiella statistikkategorin "européer" görs ingen åtskillnad mellan dem liksom existerar födda inom Nya Kaledonien samt dem likt existerar födda inom land i västeuropa, dock detta uppskattas för att ungefär numeriskt värde tredjedelar identifierar sig tillsammans med kaldocherna samt resten ser sig inom inledande grabb likt franska invandrare.
detta finns ett avgörande andel människor liksom kommer ifrån land i västeuropa till för att jobba beneath några tid samt andra vilket äger kommit till för att dra sig åter. Tills nyligen ägde dem melanesiska befolkningen enstaka ekonomiskt missgynnad ställning inom samhället, medan rika fransmän inom exil bildade toppen från den socioekonomiska hierarkin.
dem asiatiska samt polynesiska invånarna dominerar vissa parti från den lokala ekonomin.
Enligt folkräkningen ifrån 2004 ägde Nya Kaledonien 230 789 invånare inom september 2004. Detta innebär enstaka årlig folkökning vid 1,9% sedan 1996, vilket existerar mindre än vad liksom ägde förutsetts. Invandringen fanns ej sålunda massiv såsom förväntat, dock ändå ägde omkring 1 000 personer angående året invandrat mot Nya Kaledonien mellan 1996 samt 2004.[10]
Språk
[redigera | redigera wikitext]Till resultat från dem flera etniska grupperna talas även en antal minoritetsspråk vid dem olika öarna.
en från dem existerar numee (språk-kod KDK), likt ej bör förväxlas tillsammans nume (språk-kod TGS), såsom existerar en annat tungomål, såsom talas inom Vanuatu.