Hur mång adagar är påsken hos judomen
Judiska kalendern
Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) existerar enstaka lunisolarkalender samt besitter sin form eller gestalt ifrån den Babyloniska kalendern dock äger likt utgångspunkt på grund av årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket i enlighet med den mosaiskaskapelseberättelsen existerar den 1 Tishri (7 oktober) tid 3761 f.Kr.[1] Den bestämmer tiden till dem judiska helgdagarna, vilken sektion från Torah liksom bör läsas nära relaterat till lördag gudstjänst, yahrzeits (årsdagen till dem bortgångna).
Innevarande dygn överlappar tillsammans med den 8 Tishrei 5785, dock detta judiska dygnet börjar kvällstid innan klockan 18.00.
Judar (och staten Israel) beräknar numera start från varenda nytt kalenderår i enlighet med Livryat haOlam (Anno Mundi) tillsammans månmånaden Tishri (Rosh Hashana, infaller 5 september-5 oktober nära nymåne, då gud skapade världen kl 18 (solens nedgång) den 1 Tishri (7 oktober) kalenderår 3761 f.Kr samt beräknar år sedan dess).[2] Dock existerar Nisan likt infaller vanligen inom april den inledande månaden inom den judiska kalendern då man tidigare ägde Anno Graecorum-årsräkning istället till liksom numera Anno Mundi, därför nyår infaller numera inom start från 7:e månaden, dvs 1 Tishri.
Många traditioner existerar förknippade tillsammans med den judiska påsken.Detta då den judiska kalendern fastställdes beneath den tidigare kontraktens era, dvs den babylonska varianten från Anno Graecorum tillsammans med nyår 1 Nisan (i april) såsom inledande kalendermånad, medan man numera sedan ca 1500 tid beräknar tid sedan världens skapande.
Bakgrund samt beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Kalendern föregicks från samt besitter avgörande likheter tillsammans med Anno Graecorum innan övergången mot den nuvarande Anno Mundi-tidräkningen vid medeltiden.
Kalendern byggde ursprungligen vid direkt insamling från månens fas till för att besluta kalendermånad samt insamling från mognaden från korn till för att besluta eventuellt skottår. Denna kalender används ännu idag från karaiter.
Shavuot firas sju veckor (49 dagar) efter Pesach samt varar inom numeriskt värde dagar.inledningsvis efter Jerusalems förstörelse tid 70 började kalendern standardiseras tillsammans med aritmetisk bas, tillsammans målet för att efterlikna den gamla observationsbaserade kalendern.[1] dem principer till kalendern vilket gäller idag nedtecknades 1178 från Maimonides inom Mishneh Torah.
Den judiska kalendern existerar enstaka lunisolarkalender, liknande den kinesiska kalendern, såsom mäter månader inom månkretslopp samt tid inom solkretslopp.
Detta mot skillnad mot den nästan helt samt hållet månkretsloppskopplade islamska kalendern samt den nästan helt solkretsloppkopplade gregorianska kalendern.
Ett normalt tid inom den judiska kalendern besitter tolv månader, samt eftersom tiden på grund av en månkretslopp existerar ungefär 29,54 dagar äger normalt hälften från månaderna 29 dagar samt den andra hälften 30, totalt 354 dagar.
Pesach inleds nära inledande månsken efter vårdagjämningen, oftast inom april, samt firas beneath sju dagar inom Israel samt inom åtta dagar från judarna inom diasporan.en solår besitter knappt 365,25 dygn, sålunda ifall inget gjordes skulle årstiderna ganska snabbt förskjutas därför för att årets högtider inföll beneath fel årstid. Man kompenserar till detta inom den moderna kalendern, dels genom för att lägga in enstaka ytterligare kalendermånad beneath sju från dem tid liksom infaller beneath ett period vid nitton kalenderår samt dels genom för att låta längden vid numeriskt värde från årets månader variera mellan 29 samt 30 dagar.
Speciellt till den judiska kalendern existerar för att dygnet börjar nära aftonen inom enlighet tillsammans skapelseberättelsens formulering: ”Och detta vart afton samt detta vart morgon den inledande dagen”. Denna egenhet lever kvar inom ecklesiastiskt bruk inom landet, bland annat inom struktur från helgmålsringning likt äger utrymme klockan 18.00 vid lördagar.
Påskfesten pågår inom sju dagar.vid identisk sätt börjar juldagen tillsammans med julafton kl 18 den 24 månad.
Månadernas namn samt längd
[redigera | redigera wikitext]| Nummer | Hebreiskt namn | Längd | Babylonsk motsvarighet | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| 1 | Nisan / Nissan | 30 dagar | Nisannu | Kallas aviv (våren) inom bibeln |
| 2 | Ijar | 29 dagar | Airu | Kallad ziv inom bibeln |
| 3 | Sivan | 30 dagar | Sivannu | |
| 4 | Tammuz | 29 dagar | Dûzu | |
| 5 | Ab | 30 dagar | Abu | |
| 6 | Elul | 29 dagar | Ululu | |
| 7 | Tischri | 30 dagar | Tasrîtu | |
| 8 | Cheschvan | 29 alternativt 30 dagar | Arah-samna | Skrivs även heschvan alternativt marcheschvan |
| 9 | Kislev | 30 alternativt 29 dagar | Kisilivu | Skrivs även schislev |
| 10 | Tebet | 29 dagar | Dhabitu | |
| 11 | Schebat | 30 dagar | Sabadhu | |
| 12 | Adar | 30 alternativt 29 dagar | Addaru | 30 dagar beneath skottår |
| 13 | Veadar | 29 dagar | Endast inom skottår |
Under skottår existerar adar den extra månaden.
Veadar (eller adar beit – andra adar) existerar då den egentliga adar, samt besitter liksom vanligt 29 dagar. mot modell firas högtiden purim inom skottår inom veadar samt ej inom adar.
Hur firas judisk påsk?Noggrannhet
[redigera | redigera wikitext]Den andra judiska kalendern existerar baserad vid för att en månkretslopp motsvarar 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter samt 3 1/3 sekunder (man beräknar egentligen ej tillsammans med minuter samt sekunder, utan tillsammans med 1080-delar från ett 60 minuter, därav den tredjedels sekunden), medan den astronomiska månaden till närvarande existerar 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter samt 2,841 sekunder.
Detta betyder för att den andra judiska kalendern inom långsam takt kommer för att förskjutas gentemot den astronomiska kalendern.
Detta kommer möjligen tillsammans med tiden för att bli alltmer problematiskt, eftersom flera från dem judiska helgdagarna existerar säsongsknutna. mot modell kallas judiska högtidlig vecka före påsk (pesach) ”vårens högtid”.
Pesach inleds nära inledande månsken efter vårdagjämningen, oftast inom april, samt firas beneath sju dagar inom Israel samt inom åtta dagar från judarna inom diasporan.detta existerar dock problematiskt för att justera kalendern, då den existerar sektion från den judiska lagen, samt vilket sådan är kapabel den bara ändras från ett sålunda kallad sanhedrin, enstaka judisk domstol liksom bara förmå samlas angående detta tredjeplats judiska templet börjar byggas. dock skillnaden lär ej motsvara mer än ett solens tid vid 216 kalenderår, därför detta torde ej artikel någon större brådska tillsammans med för att åtgärda problemet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lodén, Lars Olof: Tid, Bonniers (1968), sidorna 88–95.