Ton i slutet av skalan
Första tonen i en skala, vilket bestämmer namnet på skalan (c, fiss, ass etc.) Grundtonen i en tonart, till exempel c för tonarten C-dur.Symboler inom notskrift
Denna blad existerar avsedd liksom ett grafisk sammanställning ovan dem symboler samt tecken vilket används inom modern, europeisk notskrift.
- För enstaka mer uttömmande översyn från modern notskrift, titta notskrift.
- För ett sammanställning ovan äldre samt vid annat sätt alternativa sätt för att nedteckna toner, titta musiknotation.
Rader samt taktstreck
[redigera | redigera wikitext]Not- samt pausvärden
[redigera | redigera wikitext]Observera för att noter samt pauser ej äger något helt längdvärde, utan en taktvärde liksom existerar relativt mot pulsen.
Pulsens taktvärde definieras från taktarten.
Som synes beror notens alternativt pausens rytmvärde från saker likt fyllningsfärg samt antalet flaggor. dem stjärnmärka (*) noterna longa samt brevis existerar idag ovanliga, samt används främst inom nyteckningar från äldre toner. Noter tillsammans med mindre värde än sextondelar existerar även ovanligt, samt används bara nära behov.
Klaver
[redigera | redigera wikitext]Klaver utgör ett referens på grund av vilka toner dem notlinjerna representerar.
Klaver (utom neutral klav) förmå även modifieras från en oktavnummer. för att nedteckna "8" alternativt "16" ovanför ett klav ökar dess tonvärde ett alternativt numeriskt värde oktaver respektive.
Enligt den anglosaxiska läggs termen ¨sharp¨ mot efter tonnamnet.Skriver man siffrorna beneath klaven är kapabel den vid identisk sätt sänkas enstaka alternativt numeriskt värde oktaver.
I sångnoter klingar enstaka g-klav till mansröster ständigt enstaka oktav lägre. Ibland förtydligas detta genom för att siffran åtta skrivs ut beneath, dock klaven klingar kvar bara ett oktav lägre.
Förtecken
[redigera | redigera wikitext]Förtecken förmå tecknas vid start från enstaka notrad på grund av för att definiera tonart samt gäller då varenda toner vid raden.
dem är kapabel även tecknas direkt framför ett ton, samt gäller då den tonen, samt varenda efterföljande toner inom takten.
Taktarter
[redigera | redigera wikitext]Taktart skrivs såsom en vanligt bråk inom start vid varenda stycke alternativt taktändring.
En ton existerar en ljud liksom vårt hörselorgan kunna uppfatta samt liksom besitter identisk basfrekvens all tiden den ljuder.Den övre siffran anger antalet stöt per takt, samt den beneath slagens taktvärde.
| Vanlig taktutskrivning ser ut därför denna plats. Detta markerar alltså enstaka trefjärdedelstakt. inom text kunna den tecknas vilket 3/4. |
Det finns även numeriskt värde alternativa sätt för att nedteckna taktart:
| Betecknar fyra fjärdedelstakt (4/4). | |
| Betecknar samtliga breve (2/2). |
Dynamik
[redigera | redigera wikitext]Dynamik existerar förhållandet mellan olika grader från ljudstyrka inom en musikstycke.
Den genomsnittsliga ljudstyrkan inom enstaka med känsla för musik del brukar indikeras tillsammans förkortningar. Dessa skrivs inom fet lutande stil, därför här:
Gradvisa volymändringar förmå tecknas med:
| Crescendo, successiv ökande ljudstyrka. Långa crescendon skrivs inom stället tillsammans förkortningen cresc. | |
| Diminuendo alternativt Decrescendo, successiv avtagande ljudstyrka.Börja tillsammans för att lära dig dem olika namnen vid tonerna samt intervallerna samt hur dem existerar kopplade mot enstaka notskala. Långa diminuendon skrivs tillsammans förkortningen dim. |
Dessa angivelser existerar långt ifrån absoluta, utan påverkas tvärtom inom upphöjd grad från saker liksom tempo, akustiska förhållanden samt musikerns egna preferenser. Ljudstyrkan påverkas även från balanskonventioner, liksom för att ett ton ständigt spelas starkare än sitt ackompanjemang.
Mer specifika styrkeangivelser är:
- , fortepiano, enstaka snabb resultat från starkt samt sedan svagt.
- , forzato, ett kraftigare samt något långsammare styrkeökning samt minskning.
- , rinforzato, enstaka plötslig passage ifrån svagt mot starkt.
- , sforzando, ett många starkt betoning vid den närmaste tonen (övriga toner blir något svagare, mot ifrån tillsammans med ett accent).
Dessa påverkar alltså balansen mellan tonerna inom enstaka uttryck, samt gränsar därför mot fraseringen.
Lyssna vid melodin (Personal) den börjar vid skalsteg 3 (ciss) samt slutar vid skalsteg 6 (fiss).Frasering
[redigera | redigera wikitext]Frasering existerar principen för att dela upp en musikflöde tillsammans med inom punkter från något som är kortvarigt eller inte permanent avspänning, vilket även hjälper lyssnaren för att uppleva ett struktur inom vilket vilket hörs. Den står vid således sätt inom en motsattförhållande mot rytmen.
Frasering antecknas främst vid numeriskt värde sätt, dels tillsammans med hjälp från olika former från bågar, samt dels tillsammans med exakta angivelser vid specifika toner, ofta inom slutet från ett båge. Frasering besitter även något olika noteringssätt på grund av olika typer från instrument.
Hoppa ovan dem båda halva tonstegen således får ni bara fem toner inom skalan - 12356.- Inom låt existerar fraseringen främst kontrollerad från metern inom texten, dock påverkas förstås från andningen.
- För blåsinstrument (utom säckpipor) existerar all frasering inriktad vid andningen.
- Stråkinstrument äger tillfälle för att spela många mer varierad frasering än andra typer från instrument, samt äger därför en mer detaljerat fraseringssystem.
- Klaverinstrument, knäppinstrument samt liknande äger inget behov från andning, dock är kapabel ej heller spela särskilt varierad frasering.
- Slagverk äger därför spetsigt ljud för att detta ej finns någon frasering.
Grundläggande tecken
[redigera | redigera wikitext]| En legatobåge markerar toner liksom bör spelas legato, detta önskar yttra bundet, utan uppehåll alternativt kraftfull ansats emellan. |
Bågar används även till för att märka fraser, samt kallas då ligaturer alternativt frasbågar. detta kunna existera svårt för att skilja vid ett frasbåge samt enstaka legatobåge, dock frasbågen existerar inom regel längre, samt spänner ovan flera takter. Legatobågen förmå även förväxlas tillsammans med ett överbindning.
ett sådan "bindebåge" används på grund av för att summera notvärden samt leda till inom ett enda utdragen ton (ex. numeriskt värde helnoter ihopbundna tillsammans med ett bindebåge resulterar alltså inom ett 8 stöt utdragen ton, eftersom 4 + 4 = 8).
Här presenteras ett snabbkurs inom musikteori liksom går igenom grunderna.Skillnaden mellan legatobågar samt bindebågar existerar således för att medan detta existerar tillåtet för att stöta toner såsom existerar påverkade från legatobågar, existerar detta ej tillåtet för att utföra detta då detta rör sig ifall toner vilket existerar ihopbundna tillsammans bindebågar. Bindebågs-toner bör leda till inom enstaka enda utdragen ton, samt legatobågar bör leda till inom en mjukt flöde från toner.
| Staccato existerar motsatsen mot legato, samt markerar för att tonen bör spelas kreditkort, obundet samt spetsig. | |
| En accent betecknar för att tonen bör framhävas, alltså spelas något starkare samt tillsammans med häftigare ansats. | |
| Tenutostreck markerar däremot enstaka små dragning inom rytmen, sålunda för att den markerade tonen blir något längre.Varje linje samt mellanrum motsvarar ett ton inom den diatoniska skalan, vars placering definieras från enstaka klav. Ibland spelas tenutotoner även något starkare. |
Ett tenuto- samt stacattotecken skrivna ovanför varandra betecknar portato, toner såsom spelas avgränsat dock ej betalkort samt spetsigt.
| Spicatto existerar ett ännu mindre variant från stacatto, samt en marcatissimo (bild saknas) existerar enstaka starkare variant från accenten. | |
| Ett fermat markerar för att tonen bör behållas ut länge, vanligen ca 3–4 gånger sitt normala rytmvärde, således för att all pulskänsla inom musiken stoppas. |
Andningstecken
[redigera | redigera wikitext]Inom sång- samt träblåsnoter används vanligen frasbågar på grund av för att märka andningen, dock man kunna även infoga
kommatecken alternativt cesur.