Vad betyder uttrycket skogen behöver gallras

När ett gallring bör utföras pratar man ofta angående gallringsform. Gallringsformen beskriver hur uttaget ser ut inom förhållande mot trädens diameterfördelning. Idag finns tre primära gallringsformer: låggallring, likformig gallring samt höggallring.

Det finns också ett mängd andra benämningar på gallringsformerna, ibland tillsammans företagsnamnet, ibland tillsammans positiva mening såsom "kvalitet".

Oavsett namn bygger dem på någon från huvudprinciperna.

Låggallring

Den vanligaste gallringsformen är så kallad låggallring. detta betyder för att klenare träd plockas ut medan grövre träd lämnas kvar. Samtidigt försöker man gallra försvunnen skadade alternativt sjuka träd, samt grova träd tillsammans dålig standard (så kallade vargar).

Gallringen ger också möjlighet för att reglera trädslagsblandningen.

Rätt åtgärd nära riktig tidpunkt existerar enstaka grundpelare inom skogsskötseln.

titta mot för att ständigt lämna tillräckligt tillsammans med löv.

Vid låggallring gynnas dem grövre träden genom för att dem klenare tas försvunnen. detta betyder också för att ni tar ut många stammar. dem träd liksom står kvar får enstaka snabb diameterutveckling. Normalt behöver ni bara gallra två gånger angående beståndet är välröjt samt slutavverkningen kunna göras nära enstaka lägre ålder.

Låggallring ger lägre intäkter än andra gallringsformer nära förstagallringen, dock högre intäkter nära senare gallringar samt framför allt nära slutavverkning.

Låggallring är ett god samt väl beprövad gallringsmetod liksom fungerar inom all gallring.

De behöver solljus samt gynnas från gallring.

Den gynnar volymtillväxten samt motståndskraften mot snö- samt vindskador. Låggallring ger också handlingsfrihet för den fortsatta skötseln samt den bästa virkeskvaliteten inom slutavverkningsbeståndet. detta är nära låggallring likt man besitter möjlighet för att öka andelen felfria träd inom beståndet.

detta beror på för att uttaget blir hårdare inom dem klenare diameterklasserna där felen är vanligast. Trädgrovleken är inom sig enstaka betydelsefull kvalitetsfaktor.

Likformig gallring

Likformig gallring innebär för att uttaget inom stort sett är lika stort inom samtliga kronskikt.

IDAG Holmens egenutvecklade granbarkborrekarta visar för att angreppen minskar.

nära likformig gallring blir medelstammens diameter större än nära låggallring, vilket ger lägre kostnader samt högre intäkter nära förstagallringen. 

Ibland marknadsförs ett struktur från likformig gallring beneath namnet "kvalitetsgallring". Tanken är för att grövre träd tillsammans med grov kvist gallras ut mot förmån för träd inom mellanregistret, tillsammans bättre standard.

inom praktiken är detta dock svårt för att hitta träden tillsammans med fel samt skador nära maskinell gallring, samt ännu svårare för att bedöma vilka träd liksom äger grova kvistar. Därför är detta fara för att utmärkt huvudstammar gallras ut tillsammans med denna gallringsmetod. Försök tillsammans med "kvalitetsgallring" visar för att många klenare träd, tillsammans inom sig goda kvalitetsegenskaper, ej utvecklas särskilt bra.

Höggallring

Höggallring fanns inom princip förbjuden inom skogsvårdslagen fram mot 1994, då gallringsformen släpptes fri.

gallring.

Metoden innebär främst gallring bland dem grövre träden. Fördelen är enstaka lägre gallringskostnad, framför allt nära förstagallringen. Den förmå praktiseras inom väl röjda bestånd (mindre än 2000 stammar per hektar), medan stamrika bestånd måste låggallras.

Höggallring besitter enstaka rad nackdelar.

Uttaget görs inom dem diameterklasser där huvudstammarna finns. detta ger färre huvudstammar inom beståndet, framför allt nära upprepad höggallring. detta ökar också risken för snö- samt vindskador betydligt. Självgallringen från klenare samt förtryckta träd blir också högre efter höggallring jämfört tillsammans andra gallringsformer.

Risken för avverkningsskador är liksom högst nära höggallring.

Gallringsformen ger även lägre volymproduktion, ökar nödvändigheten från ytterligare gallringsingrepp samt leder mot längre omloppstider.

Gallringskvot

Gallringsformen förmå delvis beskrivas tillsammans den så kallade gallringskvoten. Den är förhållandet mellan dem utgallrade trädens medeldiameter samt medeldiametern hos dem kvarstående träden.

Det betyder för att klenare växt plockas ut medan grövre växt lämnas kvar.

detta finns olika sätt för att definiera gallringskvoten. Här följer Skogforsks definition:

I förstagallringsbestånden blir gallringsreaktionen ungefär lika oberoende från gallringskvot.

Gallringsstyrka

Gallringsstyrkan är en mått på hur massiv andel från beståndets grundyta, volym alternativt stamantal såsom tagits ut nära gallring.

Vanligast (och enklast för att mäta) är tillsammans hjälp från grundyta.

I enstaka förstagallring förmå man ta ut ungefär 30-35 andel från grundytan. detta motsvarar ungefär lika massiv andel från volymen.

I senare gallringar är gallringsuttaget något lägre (25-30 procent).