densick.pages.dev






Alla sätt att uttalla skj ljudet

Sj-ljudet

Sj-ljudet (även sje-ljudet alternativt 7-ljudet[1]) existerar en tonlöstfrikativtfonem, alternativt ett kategori från konsonanter, såsom används inom svenska språket inom mening liksom sju, passion, hyssja alternativt dusch.

Sj-ljudet uppträder inom numeriskt värde huvudvarianter: enstaka bakre (eller ”mörkare”) variant, samt enstaka främre (eller ”ljusare”) variant, dock båda varianterna existerar objekt på grund av avsevärd variation.[2] Denna variation existerar bland annat dialektal samt sociolektal, samt flera dialekter varierar dessutom mellan båda huvudvarianterna beroende vid ljudets position inom ordet.[3] Den bakre varianten brukar betecknas tillsammans med IPA-symbolen [ɧ] samt den främre tillsammans med [ʂ][4][5][6], alternativt ibland tillsammans [ʃ][7][8].

Sj-ljudet är kapabel man stava vid olika sätt: dem vanligaste existerar SJ- samt SK-. Man skriver SK- framför mjuka vokaler: E, inom, Y, Ä, Ö. Ex: matbestick, tecken, skära, nedteckna samt skön.

Varianternas distribution

[redigera | redigera wikitext]

Sj-ljudet kunna uppträda inom samtliga positioner inom en mening, dock detta existerar vanligast inom start från mening (initialt), t.ex. inom mening liksom sju, skina alternativt skjorta. Något ovanligare existerar detta inom mitten från mening (medialt), t.ex.

inom hässja, duscha, samt inom slutet från mening (finalt), var detta främst förekommer inom lånord samt interjektioner, t.ex.

Sj-ljudet förmå uppträda inom varenda positioner inom en mening, dock detta existerar vanligast inom start från mening (initialt), t.ex.

inom brosch, garage alternativt usch.[7] inom dessa tre positioner fördelar sig dem båda huvudvarianterna från sj-ljudet olika inom olika dialekter. detta finns tre olika distributioner (fördelningar)[6]:

  1. enbart bakre sj-ljud [ɧ] inom varenda positioner förekommer inom södra samt sydvästra Sverige
  2. enbart främre sj-ljud [ʂ] inom samtliga positioner förekommer inom dialekter inom norra Norrland, inom land i norden, inom västliga dialekter nära norska gränsen[9] samt hos somliga talare inom Stockholm
  3. både bakre samt främre sj-ljud inom därför kallad komplementär leverans förekommer inom mellersta land, inklusive dem flesta talare inom Stockholm

I dem dialekter såsom enbart äger en sj-ljud uttalas alltså sju, duscha samt garage varenda tillsammans med identisk ljud, antingen [ɧ] (främst inom södra Sverige) alternativt [ʂ] (främst inom norra Sverige).

inom dem dialekter likt äger båda sj-ljuden fördelar dem sig sålunda, för att bakre sj-ljud används inom start från mening samt inuti mening före ett betonad vokal, t.ex. inom skiva[ˈɧiːva] alternativt passion[paˈɧuːn].

På svenska besitter oss 8–9 ljud likt ej direkt (eller ej endast) motsvaras från ett enda tecken, nämligen ”sju-ljudet” ([ɧ], alternativt [ʃ]), ”tjugo-ljudet” ([ɕ]), ”eng-ljudet” ([ŋ]), supradentalerna alternativt retroflexerna ([ʂ], [ʈ], [ɖ], [ɳ] samt [ɭ]), samt ”ji-ljudet” ([ʝ]).

inom övriga positioner, detta önskar yttra inuti mening före ett obetonad vokal alternativt inom slutet från mening, används inom stället främre sj-ljud, t.ex. inom hyssja[ˈhʏʂːa] alternativt dusch[dɵʂː].[10][11]

I dialekter tillsammans främre sj-ljud sammanträffar vanligtvis sj-ljudet tillsammans med detta retroflexa rs-ljudet inom mening liksom kors[kɔʂː].

på grund av dessa talare rimmar således kurs[kɵʂː] tillsammans dusch[dɵʂː]. inom sydsvenska dialekter tillsammans bakre r-ljud [ʁ] samt bakre sj-ljud förekommer inga retroflexer, vilket fullfölja för att motsvarande mening ej rimmar: [kɵʁs] respektive [dɵɧː].[6] Fördelningen förmå sammanfattas således:

Region skivapassionhyssjaduschkurs
södra landet bakre [ʁs], [sː]
mellersta land bakre främre
norra Norrland,
nära norska gränsen 		främre
Finland främre [rs]

Uttal från sj-ljudet

[redigera | redigera wikitext]

Bakre sj-ljud

[redigera | redigera wikitext]

Det bakre sj-ljudet [ɧ] existerar dorsovelart, detta önskar yttra uttalas tillsammans tungryggen (dorsum) höjd mot gomtaket (velum), vanligtvis tillsammans medföljande labiodental friktion [ɧᶠ] samt läpprundning [ɧᶠʷ].[6] Graden från läpprundning varierar dialektalt; sydsvenska dialekter sägs äga mera framträdande läpprundning, medan tungryggsartikulationen överväger inom götamålsdialekter, vilket fullfölja för att detta bakre sj-ljudet inom dessa dialekter förmå låta mera ”raspigt” (närmare tyskans ach-ljud).[15] Viss läpprundning förekommer dock hos samtliga talare, samt till dem såsom äger detta blir ofta den labiodentala förträngningen den huvudsakliga artikulationen, vilket utför för att sj-ljudet ibland uppfattas såsom en sorts f-ljud (labiodental frikativa) från andraspråksinlärare.[6] Olika dialekter samt olika talare varierar alltså inom vilken från den velara artikulationen samt den labiala (labiodentala) såsom existerar övervägande.

inom centralsvenska existerar båda artikulationerna lika viktiga samt ljudet förmå därför var klassificeras vilket labial-velart.[15]

Främre sj-ljud

[redigera | redigera wikitext]

Den främre varianten existerar inom landet allmänt ett tonlös retroflex frikativa[ʂ] vilken inom retroflekterande dialekter således sammanträffar tillsammans detta retroflexa ljudet inom mening såsom kurs.

Den uttalas tillsammans med tungbladet alternativt tungspetsen höjd mot bakre delen från tandvallen (postalveolart) samt ibland tillsammans med bakåtböjd retroflex artikulation. Ljudet liknar detta icke-retroflexa ljud [ʃ] vilket finns inom t.ex. engelskan samt tyskan inom mening vilket ship respektive Schiff.[16] Vissa talare bör i enlighet med arbetsuppgift äga både [ʂ] samt [ʃ] inom sitt anförande, samt i enlighet med Bertil Malmberg bör [ʃ] äga varit vanligare inom uppsvenskt talspråk inom start från mening, medan [ʂ] fanns vanligare inom mitten samt inom slutet från mening, vid bas från sammanfall tillsammans /rs/.[17] i enlighet med Tomas Riad besitter detta ej undersökts angående ett sådan systematicitet existerar samt om detta finns dialekter vilket skiljer mellan [ʂ] samt [ʃ] efter vokal.[6]

Finlandssvenska

[redigera | redigera wikitext]

Det råder oenighet ifall detta finlandssvenska främre sj-ljudet.

i enlighet med somliga bör detta finlandssvenska ljudet existera alveolopalatalt [ɕ], detta önskar yttra identiskt tillsammans detta sverigesvenska tj-ljudet, medan andra hävdar för att detta existerar en icke-retroflext [ʃ], detta önskar yttra likt detta inom engelskan, tyskan samt franskan.[18] i enlighet med Kari Leinonen existerar detta finlandssvenska sj-ljudet korrekt likt detta svenska tj-ljudet, dock för att detta hos finlandssvenskar förekommer korrekt massiv variation inom uttalet från detta ljud mellan [ɕ], [ʃ] samt [ʂ].[19] eftersom detta finlandssvenska tj-ljudet inom regel existerar ett affrikata[tɕ] sker inget sammanfall tillsammans detta fonem ifall sj-ljudet uttalas alveolopalatalt.

Sociolektal variation

[redigera | redigera wikitext]

Det bakre samt detta främre sj-ljudet små frukter från växter ej vid identisk sociala prestige, utan detta främre sj-ljudet äger ansetts ”finare” än detta bakre.

Undersökningar ifrån bland annat huvudstaden samt Eskilstuna äger demonstrerat för att sj-ljud framför betonad vokal (som inom skiva) oftare uttalas liksom främre sj-ljud inom högre sociala skikt än inom lägre. enstaka rapport ifrån 1967 från skolbarns sj-ljud visade t.ex. för att [ʂ] fanns vanligare hos barnen inom ett lärcentrum inom Djursholm än hos barnen inom enstaka utbildning vid Södermalm.

Dessutom besitter undersökningar demonstrerat för att vissa talare föredrar en främre sj-ljud nära uppläsningar samt högtidligt anförande, dock använder bakre sj-ljud nära ledigt samtalsspråk.[20][11]

På flera håll inom land äger även främre sj-ljud varit vanligare hos kvinnor än hos män, vilket äger visats inom studier från talare ifrån bland annat Eskilstuna, Luleå samt Malmberget, dock besitter även beskrivits till götet.

65 tänkbara samt omöjliga sätt för att stava sje-ljudet.

detta uttal bör även äga varit detta påbjudna inom flickskolor, samt främre sj-ljud inom andra positioner än efter betonad vokal äger därför förr gått beneath namnet fruntimmers-sje.[21][22]

I äldre handböcker inom talvård samt uttalsundervisning samt inom vissa läroböcker inom fonetik äger bakre sj-ljud ej ansetts ”riksspråkliga” utan sydsvenskt dialektala.

Främre sj-ljud äger även åtminstone före 1970-talet gynnats nära t.ex.


  • alla sätt för att uttalla skj ljudet

    • Statens scenskola samt Sveriges Radio nära åtminstone upplästa alternativt högtidliga texter.[23]

    Stavning

    [redigera | redigera wikitext]

    Sj-ljudet existerar detta fonem inom svenska språket tillsammans flest stavningsvarianter.[24] Radioprogrammet Språket inom P1 genomförde 2010 enstaka utredning var dem efterlyste tänkbara stavningar från sj-ljudet samt kom upp inom 65 varianter, likt dock inkluderade stavningar var källan mot ljudet existerar retroflektering (t.ex.

    ⟨rz⟩ inom Tarzan) samt flera stavningar tillsammans bara något enstaka modell (t.ex. ⟨xky⟩ inom ortnamnet Spraxkya).[25] dem flera stavningarna från sj-ljudet beror framför allt vid historiska ljudförändringar samt flera lån ifrån franskan.[24] Några vanligare stavningar ges inom tabellen nedan, dock flera fler stavningar förekommer inom enstaka mening.

    Stavning Exempel Centralsvenskt uttal
    ⟨sj⟩ sjö [ɧøː]
    ⟨sk⟩ skön [ɧøːn]
    ⟨stj⟩ stjärna [ˈɧæːɳa]
    ⟨skj⟩ skjorta [ˈɧʊʈːa]
    ⟨sch⟩ schack [ɧakː]
    ⟨sh⟩ shah [ɧɑː]
    ⟨j⟩ jour [ɧuːr]
    ⟨ch⟩ chef [ɧeːf], [ɧɛːf]
    ⟨g⟩ giraff [ɧɪˈrafː]
    ⟨ti⟩ station [staˈɧuːn]
    ⟨(t)i⟩ [tɧ]nation [natˈɧuːn]
    ⟨ssi⟩ passion [paˈɧuːn]
    ⟨si⟩ division [dɪvɪˈɧuːn]

    Närliggande fonem

    [redigera | redigera wikitext]

    Tj-ljudet

    [redigera | redigera wikitext]

    Det främre sj-ljudet äger viss likhet tillsammans med detta således kallade tj-ljudet[ɕ] inom mening likt tjata samt kök.

    detta främre sj-ljudet artikuleras dock tillsammans tungspetsen mot alternativt på baksidan tandvallen, medan tj-ljudet artikuleras tillsammans främre delen tungryggen, samt tillsammans med tungspetsen vilande på baksidan undertänderna.

    Listan beräknar förvisso tillsammans med dialektala samt slarviga uttal, dock poängen kvarstår: detta existerar ohemult flera sätt för att stava en ljud på.

    detta auditiva intrycket blir för att tj-ljudet upplevs ”ljusare”. Hos talare från centralsvenska samt sydsvenska vållar inom regel ej likheten mellan ljuden något bekymmer, eftersom främre sj-ljud enbart förekommer efter vokal (i mening vilket hyssja samt dusch), medan tj-ljudet enbart förekommer före vokal.

    Hos talare tillsammans främre sj-ljud inom start från mening görs kontrasten ibland tydligare genom för att uttala sj-ljudet tillsammans med läpprundning [ʂʷ].[26] inom vissa mening finns dock tendenser mot sammanfall mellan sj-ljudet samt tj-ljudet. detta gäller dels individuella mening liksom chans, choke alternativt match likt är kapabel uttalas tillsammans med antingen sj-ljud alternativt tj-ljud, samt vissa mening vid för- såsom försöka.

    inom flera norska dialekter sammanträffar även motsvarigheterna mot dessa ljud.[27]Minimala par mellan sj- samt tj-ljudet existerar mot modell skälla—källa alternativt sköld—köld, tillsammans flera.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Rosenquist 2007, s. 10.
    2. ^Bruce 2010, s. 160.
    3. ^Elert 1995, s. 76.
    4. ^Bruce 2010, s. 161–162.
    5. ^Elert 1995, s. 76–77.
    6. ^ [abcdef] Riad 2014, s. 61.
    7. ^ [ab] Malmberg 1968, s. 94.
    8. ^Lindblad 1980, s. 125.
    9. ^Bruce 2010, s. 165.
    10. ^Riad 2014, s. 62.
    11. ^ [ab] Elert 1995, s. 77.
    12. ^Elert 1995, s. 78.
    13. ^Lindblad 1980, s. 141.
    14. ^Bruce 2010, s. 164–165.
    15. ^ [ab] Bruce 2010, s. 161.
    16. ^Bruce 2010, s. 162.
    17. ^Malmberg 1968, s. 96–97.
    18. ^Lindblad 1980.
    19. ^Leinonen 2004, s. 226.
    20. ^Lindblad 1980, s. 154.
    21. ^Lindblad 1980, s. 148–149.
    22. ^Bruce 2010, s. 166.
    23. ^Lindblad 1980, s. 156–157.
    24. ^ [abc] Riad 2014, s. 63–64.
    25. ^”65 tänkbara samt omöjliga sätt för att stava sje-ljudet”. Sveriges Radio.

      Spela samt träna Stavning samt Sj-ljudet inom Svenska gratis.

      30 augusti 2010. https://sverigesradio.se/artikel/3963073. Läst 5 oktober 2022. 

    26. ^Bruce 2010, s. 163.
    27. ^Riad 2014, s. 66.

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Bruce, Gösta (2010). Vår fonetiska geografi: angående svenskans accenter, ton samt uttal (första upplagan).

      Lund: Studentlitteratur 

    • Elert, Claes-Christian (1995). Allmän samt svensk fonetik (7., omarb. uppl.). Stockholm: Norstedt 
    • Leinonen, Kari (2004). Finlandssvenskt sje-, tje- samt s-ljud inom kontrastiv belysning. Jyväskylä Studies in Humanities 17. Jyväskyläs högskola.

      Man får beneath inga omständigheter uttala dusch vilket [dɵɧː] inom Mälardalen, utan förväntas uttala detta tillsammans bakåtböjd tungspets, ett retroflex, vilket existerar identisk ljud liksom återfinns inom mening var /r/ samt /s/ smälter ihop; dusch samt Mars heter alltså inom Stockholmstrakten [dɵʂː] respektive [maʂː].

      https://jyx.jyu.fi/bitstream/handle/123456789/13466/9513918289.pdf?sequence=1 

    • Lindblad, Per (1980). Svenskans sje- samt tje-ljud inom en allmänfonetiskt perspektiv. Lund: LiberLäromedel/Gleerup 
    • Malmberg, Bertil (1968). Svensk fonetik (4., omarb. uppl.). Lund: Gleerup 
    • Noreen, Adolf (1966). Ljudlära.

      Lund: Gleerup 

    • Riad, Tomas (2014). The phonology of Swedish. The phonology of the world's languages (1st. ed.). Oxford: Oxford University Press