Vilket reagens kan påvisa stärkelse

Stärkelse, (C₆H₁₀O₅), existerar enstaka polysackarid^[1][2] såsom existerar den vanligaste kolhydraten inom födan. detta finns bland annat inom rotfrukt, bakverk, pasta samt ris. Stärkelse består från molekylkedjor från glukos liksom är kapabel existera raka (amylos) alternativt grenade (amylopektin).

då vädret existerar gynnsamt producerar växterna mer energi än vad dem förbrukar; överskottet lagras då inom form eller gestalt från stärkelse. Stärkelse kunna brytas ned mot glukosenheter igen tillsammans med hjälp från enzymet amylas. Mellanprodukten inom den reaktionen existerar maltos.

Resultat visar för att enzymet α-amylas inom saliven bryter ner stärkelsen, vilket fullfölja för att vätskan tappade sin färg.

Glukosresterna existerar (liksom inom maltos) bundna tillsammans således kallad α-bindning, mot skillnad ifrån cellulosa (och cellobios) likt besitter β-bindning. Detta fullfölja för att polymerkedjorna inom cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga samt vilket nystan. Människan förmå ej avbryta ner cellulosa, då amylas endast bryter upp α-bindningar.

Betande varelse (kor, hästar etc) kunna ej heller avbryta ner cellulosa, dock dem bakterier såsom lever inom deras matsmältningssystem tillverkar olika former från cellulaser vilket hydrolyserar β-bindningarna inom cellulosan. Reaktionen går relativt långsamt samt detta existerar ett från anledningarna mot för att idisslande besitter flera avdelningar inom sina magar.

Stärkelse från olika ursprung förmå äga olika attribut vid bas från olika stora stärkelsemolekyler, dock från principiellt identisk struktur.

Förekomst från stärkelse är kapabel påvisas tillsammans med jodprovet.

För användning inom matlagning används inom stort sett ren pulverformig stärkelse inom form eller gestalt från exempelvis potatismjöl, majsstärkelse alternativt arrowrot, samt fyller år ofta rollen från förtjockningsmedel.

Den främsta användningen existerar dock ingenjörsmässig, på grund av tillverkning från lim samt etanol, såsom fyllnadsmedel inom medicin, vilket tillskott inom tryckfärger samt likt bindemedel nära tillverkning från material samt textiler. inom moderna engångsförpackningar används ofta stärkelse till för att öka naturens förmåga för att avbryta ned dem.^[3]

Stärkelse hör mot gruppen "snabba kolhydrater", dem bryts snabbt ner från kroppen samt är kapabel ge ett massiv höjning från blodsockernivån.^[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Stärkelsekorn inom struktur från mjöl besitter hittats vid mortelverktyg inom Europa ifrån 30 000 tid sedan^[5] samt även vid slipstenar ifrån grottor inom Mozambique ifrån 100 000 kalenderår sedan.

^[6] Man äger även funnit stärkelsegranuler inom tänderna hos människor likt levde beneath stenåldern.^[7]

Egyptierna använde lim gjort från stärkelse ifrån vete till för att fästa ihop bitar från papyrus tillsammans med varandra.^[8] Romarna använde detta inom kosmetiska salvor, till för att pudra sitt kalufs samt till för att utföra grövre såser, medan perserna samt indierna använde detta till för att utföra olika maträtter.

Utvinningen från stärkelse beskrevs ursprunglig inom The Natural History runt 77-79 e.Kr. ^[9] Risstärkelse besitter använts på grund av för att ytbehandla sidblad från araberna sedan 610 e.Kr.

Förekomst från stärkelse är kapabel påvisas tillsammans med jodprovet.

Lagring från energi hos plantor

[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans tillsammans cellulosa existerar stärkelse den maximalt förekommande kolhydraten inom naturen. inom dem flesta gröna plantor lagras energi inom form eller gestalt från stärkelse^[10]  såsom bildas inom olika plastider, vilket bland annat kloroplasterna, beneath dagen genom fotosyntesen angående borttransporten från kolhydrat ej håller jämna steg tillsammans med syntesen.^[11] Den försvinner ifrån plastiderna beneath natten efter för att den omvandlats mot andra kolhydrater likt förts försvunnen ifrån dem gröna växtdelarna.

detta bildas samt lagras även liksom upplagsnäring inom mot modell frön, jordstammar samt den mjuka näringsrika vävnaden som finns inuti ben viktig för produktion av blodceller var stärkelsemolekylerna ligger tätt packade inom granuler.^[10][11]

Under fotosyntesen bildas glukos inom kloroplasterna genom för att förena en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt koldioxid tillsammans med hjälp från solenergi.^[12] Glukosen används på grund av för att generera den kemiska energin liksom behövs på grund av generell metabolism, på grund av för att producera mot modell nukleinsyror, lipider samt proteiner tillsammans tillsammans med strukturella polysackarider likt cellulosa^[13].

Glukosen såsom skapats lagras sedan liksom stärkelse inom bladen. Hur växterna lagrar stärkelsen varierar. rotfrukt lagrar sin stärkelse inom rotknölarna medan vete lagrar den inom sina frön.^[12]

Biosyntes

[redigera | redigera wikitext]

Biosyntesen från stärkelse sker endast inom växtceller eftersom enzymerna på grund av stärkelsesyntesen ej finns inom djurceller.

Denna process sker inom kloroplasten inom växtcellerna.^[14] Den kräver koordinerade aktiviteter hos flera enzymer, vilket ADP-glukos pyrophosphorylas (AGPase), stärkelse syntas (SS), stärkelseförgrenande enzym (SBE) samt stärkelseavgrenande enzym (DBE).^[15]

Första steget inom biosyntesen från stärkelse existerar syntesen från ADP-glukos.

Denna agerar liksom ett föregångare mot varenda glukosenheter vilket finns inom stärkelse. Syntesen från ADP-glukos existerar kopplad mot Calvincykeln inom fotosyntesen.[16] AGPase fungerar likt enstaka katalysator på grund av för att omvandla glukos-6-fosfaten likt bildas beneath calvincykeln mot glukos-1-fosfat ^[15].

Glukos-1-fosfat samt ATP omvandlas sedan mot ADP-glukos från glukos-1-fosfat adenylyl transferas då pyrofosfat frigörs. Hydrolysen från pyrofosfat mot fosfatgrupper fullfölja för att detta steg bara är kapabel vandra inom enstaka riktning.

Syntesen från ADP-glukos anses existera detta hastighetsbegränsande steget hos stärkelsebiosyntesen. då ADP-glukos äger producerats använder stärkelsesyntasenzymet detta vilket enstaka föregångare samt överför glukosresterna mot amylos- alternativt amulopektinkedjan.

Reagens vid stärkelse.

Stärkelsesyntasenzymet förmå bara tillsätta glukos mot den icke-reducerande änden från enstaka redan befintlig glukoskedja, vilket skapar alfa 1-4 glykosbindningar samt förlänger kedjan.

Det sista steget från stärkelsesyntesen inkluderar införandet från grenar till för att forma amylopektin. Denna process utförs från en stärkelseförgrenande enzym vilket liknar detta glykogenförgrenande enzymet hos varelse.

detta stärkelseförgrenade enzymet äger numeriskt värde aktiviteter: Alfa 1-4 glukosidas handling såsom bryter den terminala alfa 1-4 glykos bindningen inom amyloskedjan samt frigör enstaka fri glukosrest, samt alfa 1-6 glukosid handling, vilket fäster den frigjorda glukosmolekylen mot enstaka icke-reducerande glukosylrest genom för att forma enstaka alfa 1-6 glykosidbindning.^[14]

Nedbrytning

[redigera | redigera wikitext]

Stärkelse syntetiseras inom växternas växtdel beneath dagen samt lagras likt granuler vilket används mot energi beneath natten då detta bryts ner mot mestadels glukos samt maltos, såsom transporteras ifrån kloroplasten mot cytosolen.^[16]

Nedbrytningen från stärkelse inleds tillsammans för att tillsätta fosfatgrupper mot individuella glukosylrester nära C6- samt C3-positionerna, vilket stör strukturen från glukaner inom granulen.

numeriskt värde enzymer, glukan vätska dikinas (GWD) samt fosfoglukan dricksvatten dikinas (PWD) katalyserar tillsatsen från fosfatgrupper. Enzymer vilket fosfogulkanfosfataser (SEX4/LSF2), beta-amylaser (BAM1/BAM3), avgrenade enzymer (DBE;ISA3/LDA), alfa amylas (AMY3), afla-glukanfosforykas samt oproportionerligt enzym 1 (D-enzym 1) existerar involverade inom hydrolysen likt efterföljer från dem modifierade glukan- samt fosfoglukankedjorna.

Glukosen samt maltosen vilket producerats transporteras ifrån kloroplasten mot cytosolen genom specifika transportörer vilket glukostransportören (pGIcT) samt maltostransportören (MEX1). Vilken mekanism såsom används till för att transportera glukos-1-fosfat existerar ännu okänt. inom cytosolen förmå maltosen samt glukosen omvandlas mot substrat till sackaros syntes, glykolys, alternativt den oxidativa pentos fosfat vägen.

Olika enzymer, liksom disproportionerande enzym 2 (D-enzym 2), alfa-glukan-fosforylas, hexokinas samt fosfoglukomutas, existerar inblandade inom dessa omvandlingar. ^[17]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]