Vilken riktning tillhör jean paul sartre

Existentialism, beneath sin höjdpunkt oftast kallad existentialfilosofin, existerar ett filosofisk strömning beneath sent 1800-tal samt inledande halvan från 1900-talet.

Mellan dem filosofer liksom benämns existentialister finns väsentliga skillnader,^[1][2] dock dem delade tron för att filosofiskt tänkande börjar tillsammans med detta mänskliga subjektet – ej bara detta tänkande subjektet utan detta agerande samt kännande, den levande mänskligaindividen.^[3]

Inom existentialismen utmärks enstaka individs startpunkt efter vad likt besitter kallats på grund av "den existentiella inställningen", alternativt enstaka emotion från desorientering inför vilket vilket tycks artikel enstaka meningslös samt vansinne värld.^[4] flera existentialister äger även betraktat ordnad, akademisk tänkesätt, både mot form eller gestalt samt innehåll, likt alltför teoretisk samt främmande inför konkret mänsklig erfarenhet.^[5][6]

En begrepp såsom myntats inom koppling mot existentialismen existerar absurdism.

Den franske författaren samt filosofen Jean-Paul Sartre (1905-1980) existerar till evigt förknippad tillsammans med existentialismen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

Trots för att termen existentialism ej myntades förrän vid slutet från 1940-talet, besitter den rötter bakåt mot 1800-talet. termen 'existentialism' blev då en modeord, liksom användes angående flera vitt skilda domstol.

Den mer kompletta filosofiska inriktningen, liksom numera oftast kallas "existentialismen", fanns dock den riktning vilket Jean-Paul Sartre samt enstaka team runt honom utvecklade.

Existentialismen växte fram beneath 1900-talet liksom ett rörelse inom litteraturen samt filosofin. Den förebådades särskilt från 1800-talsfilosoferna Søren Kierkegaard samt Friedrich Nietzsche, även ifall detta ägde funnits föregångare beneath tidigare århundraden.

Fjodor Dostojevskij, Lev Sjestov samt Franz Kafka skildrade även existentiella teman inom sina litterära verk.

Det likt vid 1800-talet samt detta tidiga 1900-talet lade grunden till existentialismen kallades vid sin period vanligen på grund av existentialfilosofi. ett nödvändig existentialfilosof fanns Søren Kierkegaard, liksom levde inom land kring mitten från 1800-talet.

Kierkegaard plats troende kristen samt betonade den enskilda människans omröstning samt ansvar, grundade vid upplevelsen från sin personlig existens.

Introduktion: Jean-Paul Sartre, enstaka dominerande gestalt inom 1900-talets tänkesätt, existerar maximalt känd till sitt utforskande från existentialism, frihet samt mänskligt medvetande.

denne vände sig mot Hegel, vars tänkande plats förhärskande beneath den tiden, vilket såg människan liksom enstaka kollektiv varelse. Dessutom skilde Kierkegaard mellan Gud, människan samt naturen: Gud ägde skapat människan samt naturen, samt skillnaden mellan naturen samt människan nedsänkt inom för att naturen endast fanns till sig egen, medan människan förhöll sig mot naturen.

Naturen plats orsaksbestämd medan människan plats fri inom förhållandet mot sin existens inom tiden. Dessa funderingar återkommer senare hos Sartre.

En ytterligare förgrundsgestalt fanns Friedrich Nietzsche, likt myntade uttrycket "Gud existerar död" samt såsom främst plats enstaka väsentlig moralfilosof. denne skrev ifall övermänniskan, enstaka förhöjd varelse vilket vågade avbryta sig ur den kristna slavmoralen samt producera sig ett personlig moral. Delar från Nietzsches läror blev tagna sedan upp från nazisterna, dock då inom enstaka vulgär tolkning.

Nietzsche samt Kierkegaard gav främst impulser angående den etiska delen mot existentialismen samt vilket såsom plats viktigt för att analysera, detta önskar yttra människans existens inom världen.

Tyskland samt Sartre

[redigera | redigera wikitext]

Som filosofisk strömning inom den kontinentala filosofin, tog existentialismen uttrycklig struktur beneath 1930-talets Tyskland samt sedermera genom Jean-Paul Sartres samt Simone dem Beauvoirs arbeten, tillsammans tillsammans mer kritiska arbeten från Albert Camus (som han egen hävdade inom enstaka intervju) beneath 1940- samt 1950-talets land i västeuropa.

Den mer kompletta filosofiska inriktningen, vilket numera oftast kallas "existentialismen", plats dock den riktning liksom Jean-Paul Sartre samt enstaka samling runt honom utvecklade.

Deras arbeten fokuserade vid teman såsom tristess, alienation, detta vansinnet, frihet, hängivenhet samt tomhet såsom primär inom den mänskliga tillvaron.

Edmund Husserl, tysk tänkare samt matematiker nära sekelskiftet 1900, grundade den moderna fenomenologin. Existentialismen grundar sig vid ett fenomenologisk undersökning, detta önskar yttra för att undersöka förhållandet mellan människan samt tingen.

Fenomenologin tar sin utgångspunkt inom människans kännedom till för att erhålla insikt angående studieobjektet.

Jean-Paul Sartre fanns ett från dem maximalt kända representanterna på grund av existentialism samt den humanistiska marxismen.

Husserl menade bland annat för att medvetandet ständigt riktas mot någonting, detta önskar yttra detta existerar omöjligt för att tänka vid ingenting. enstaka person som följer efter någon annan mot Husserl plats Martin Heidegger, såsom vid 20-talet tillsammans enstaka fenomenologisk undersökning formulerade sin högst egna existentialfilosofi, bland annat inom sitt magnum opus Sein und Zeit (sv: Varat samt tiden).

På mitten från 1900-talet framträdde dem franska "existensfilosoferna", likt sedermera kom för att kalla sig existentialister. Sartre existerar den till eftervärlden maximalt kände existentialisten, dock detta fanns många fler, mot modell Maurice Merleau-Ponty samt Simone dem Beauvoir, vilket bland annat tillsammans med boken Det andra könet lade grunden till andra vågens feministiska tänkare.

Jean-Paul Sartre 1967.

Sartres Varat samt intet kom ut 1943 samt fanns en försök mot en filosofiskt struktur, likt tog sin utgångspunkt inom människan samt hennes relation mot omvärlden samt andra människor. Verket plats, samt existerar, svårtillgängligt på grund av ett lekman, samt tre kalenderår senare populariserade denne sina idéer, samtidigt såsom denne bemötte vissa angrepp vid existentialismen inom boken Existentialismen existerar ett humanism, likt ursprungligen byggde vid ett tal han höll 1945.

inom Varat samt intet utlovade Sartre enstaka volym angående etik vilket byggde vid idéerna inom Varat samt intet. Någon sådan blev inte någonsin publicerad, dock efter hans död hittades manuskriptet mot denna tänkta läsning, en manuskript grundlig 600 sidor.

År 1945 startade Sartre tidskriften Les Temps Modernes tillsammans tillsammans några andra existentialister – enstaka tidskrift liksom blev en viktigt forum till den existentialistiska debatten.

Definition samt debatt

[redigera | redigera wikitext]

"Existensen föregår essensen". "Människan existerar vad denna egen fullfölja sig till". inom boken Existentialismen existerar enstaka humanism (1946) redogör Jean-Paul Sartre på grund av existentialismens bärande tankegångar.

Jean-Paul Charles Aymard Sartre (/ ˈ s ɑːr t r ə /, US also / ˈ s ɑːr t /; [5] French:; 21 June 1905 – 15 April 1980) was a French philosopher, playwright, novelist, screenwriter, political activist, biographer, and literary critic, considered a leading figure in 20th-century French philosophy and Marxism.

inom enkla drag: människan definierar sig egen genom sina handlingar, samt består inom inget annat än papper. Genom personliga omröstning väljer denna egen sin personlig samt andras moral, dock detta får innebörd ursprunglig efter papper (eller icke-handling).

Även ifall detta finns några gemensamma tendenser bland existentialisterna, därför finns detta även stora skillnader samt meningsskiljaktigheter.

Framförallt finns detta enstaka uppdelning mellan ateistiska existentialister såsom Sartre samt teistiska existentialister såsom Tillich. varenda accepterar heller ej termen existentialism.^[7]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]