En svensk stad eller större ort

Stad (stor tätort^[1] vilket utgör självständigt administrativt centrum på grund av region^[2]) existerar inom landet en term vilket sedan kommunreformen 1971 saknar rättsstatus. land besitter således inga städer inom kommunalrättslig fras, samt termen används ej inom atlaser^[3] samt sällan inom aktuell statistik till landet.

Stad används idag inom landet inofficiellt dels ifall primärkommun vilket innefattar tidigare stadskommun, dels angående dem 133 större tätorter liksom äger haft stadsrättigheter, samt idag inom flera fall utgör centralort, innerstad alternativt stadskärna inom storkommuner liksom bildades vid 1950- samt 60-talen.^[2]Fjorton svenska kommuner, vars centralort tidigare varit stadskommun, använder idag stad likt sektion inom namnet på grund av bota kommunens ledning.

Ordets ursprungliga innebörd existerar "ställe, ställe, ort",^[4] dock kom inom detta svenska språket sålunda småningom för att åsyfta fornnordiskans köpstad. i enlighet med den stadslag liksom utarbetades 1349-1357 fanns ett tätort enstaka fast handelsplats liksom från kungen erhållit stadsprivilegier.

En svensk ort alternativt större ort tillsammans hjälp från nedanstående ledtrådar bör ni ett fåtal fram namn vid städer inom Sverige.

ifrån 1863 samt fram mot kommunreformen 1971 fanns särskilda kommunalrättsliga regler till dem kommuner likt fanns stadskommuner. Städer likt bildats före tidiga 1900-talet ägde stadshus samt således personlig domsaga samt jurisdiktion.

Vikingatiden

[redigera | redigera wikitext]

Vikingatida stadsliknande bebyggelse, tillsammans fast handelsplats, fanns inom Uppåkra (där bebyggelse funnits sedan innan vår tideräkning, samt liksom senare flyttades mot Lund).

detta fanns även inom Köping vid Öland, Birka samt Gamla Uppsala inom Svealand, samt Paviken vid Gotland. Städer grundades nära slutet från 900-talet inom skogsdunge (som då plats beneath dansk kung), Sigtuna samt Skara.

Medeltid fram mot 1863

[redigera | redigera wikitext]

Städerna försågs beneath medeltiden från statsmakten tillsammans med särskilda privilegier samt ägde enstaka ytterligare ordning i rättssystemet än den omgivande ruralt område i enlighet med monark Magnus Erikssons stadslag.^[5] dem stadsbor liksom åtnjöt dessa privilegier kallades borgare.

beneath medeltiden fattade borgarna beslut nära byamot, regelbundna sammankomster vilket hölls inom staden.^[6] Stadsmeninghetens beslutanderätt utövades senare nära allmän rådstuga, beneath ledning från borgmästare samt råd, valda personer med förtroendeposter vilket samtidigt utgjorde domstol samt högsta förvaltningsmyndighet.

En svensk tätort alternativt ort tillsammans med hjälp från nedanstående ledtrådar bör ni ett fåtal fram namn vid städer inom Sverige.

Privilegierna innebar för att köp samt köpenskap normalt ej fick bedrivas utanför städerna. Stadsnäringarna plats hårt justerade.

Städer delades vid 1500- samt 1600-talet in inom rotar, vilka tillsammans med tiden fick liknande funktion liksom våra dagars stadsdelar, samt ägde innebörd till brandväsende, ordningsförhållanden samt, inom Stockholms rotemanssystem, folkräkning.

Svenska städer liksom grundades vid 1600-talet samt senare fanns stadsplanerade.

Stadstull fanns inom land enstaka tullavgift likt mellan kalenderår 1622 samt 1810 erlades från den vilket förde in produkter mot salg genom stadens tullportar. Tullstaket byggdes kring städerna mellan tullportarna.

Stadsprivilegiesystemet kom beneath 1800-talet för att minska inom innebörd.

Skråväsendet avskaffades 1846.

1863-1970

[redigera | redigera wikitext]

Med 1862 års kommunalförordningar inrättades kommuner inom såväl socknar såsom städer.

En svensk ort alternativt ort – FACIT tillsammans hjälp från nedanstående ledtrådar bör ni ett fåtal fram namn vid städer inom Sverige.

dem då 88^[7] städerna lydde beneath "Förordning ifall kommunalstyrelse inom stad" (SFS 1862:14) vars inledande paragraf fick nästa lydelse:

• Hvarje ort, tillsammans derunder lydande sektor, utgör på grund av sig ett speciell samhälle, hvars medlemmar äga för att sjelfve, efter hvad denna förordning närmare bestämmer, vårda sina gemensamma ordnings- samt hushållnings-angelägenheter, därför vidt icke, i enlighet med gällande författningar, detta tillkommer offentlig embetsmyndighet för att dem handhafva."

Det vilket framför allt skilde städerna ifrån landskommunerna plats för att dessa ägde personlig jurisdiktion detta önskar yttra egna underrätter, kallade rådstuvurätter, senare rådhusrätter, mot skillnad ifrån landskommunerna vilka lydde beneath häradsrätter.

Senare tillkom även användningen från dem således kallade stadsstadgorna. beneath inledande hälften från 1900-talet inrättades en stort antal nya städer. Antalet ökade ifrån 92 kalenderår 1901 mot 133 kalenderår 1951. Samtliga dessa (med undantag från Lysekils tätort 1903-37) kom emellertid för att sakna rådhusrätt, samt blev tätort beneath landsrätt.

Detta existerar enstaka register ovan dem städer inom land vilket fanns stadskommuner beneath perioden 1863–1971 samt ytterligare några innan dess såsom ägde stadsprivilegier dock förlorade dessa innan 1862 års kommunalförordningar trädde inom kraft (dessa existerar markerade tillsammans med skarlakansröd bakgrund).

från dem mindre städerna förlorade flera sin personlig jurisdiktion, samt då dem kvarvarande rådhusrätterna förstatligades 1965 återstod endast cirka 30. 1930 kom nya kommunallagar, ännu numeriskt värde separata på grund av landsbygd respektive ort. 1953 avskaffades magistratens ställning vilket stadsstyrelse då enstaka fräsch gemensam kommunallag infördes.

Därefter inrättades heller inga fler städer.

Kommunreformen 1971

[redigera | redigera wikitext]

Fram mot kommunreformen 1971 plats stad ett borgerligprimärkommun. dem övriga fanns köping samt landskommun. tillsammans reformen infördes en enhetligt kommunbegrepp. Detta berodde vid för att dem flesta kommuner numera omfattar såväl landsbygd vilket tätbebyggelse, samt för att inga juridiska skillnader längre finns mellan kommunerna.

Stadsprivilegierna ägde successivt urholkats ända sedan näringsfriheten infördes inom mitten från 1800-talet.

dem städer, vilket nybildats beneath 1900-talet ägde ej heller fått personlig jurisdiktion utan lydde beneath häradsrätt. beneath framför allt 1960-talet genomfördes vidare ett mängd reformer likt bidrog mot för att ytterligare minska dem administrativa skillnaderna mellan tätort samt landsbygd. 1967 infördes ett på grund av all riket enhetlig fögderiindelning beneath statligt huvudmannaskap; tidigare ägde vissa städer haft egna uppbördsverk.

Polisväsendet förstatligades 1965 samtidigt såsom magistraterna avvecklades samt 1971 avskaffades städernas rådhusrätter samt ersattes från tingsrätter.

En svensk ort alternativt större ort - facit.

1971 avskaffades slutligen även dem sista små skillnaderna mellan städer samt andra kommuner, bland annat olika namn vid fullmäktige samt styrelse.

Efter 1971

[redigera | redigera wikitext]

Efter 1971 används termen stad inom flera inofficiella betydelser. vid liknande sätt såsom Sveriges indelning inom landskap samt socknar äger frysts, åsyftar tätort ofta dem 133 tätorter liksom fanns centralorter inom kommuner tillsammans med ställning eller tillstånd vilket tätort före 1960-talets stora kommunsammanslagningar, inom synnerhet stadsbebyggelsen inom tätorternas stadskärna alternativt innerstad, exempelvis inom formulering såsom "på stan" samt "stadsbo".

inom kommunaladministrativa formulering såsom stadsarkitekt, stadsarkiv samt stadshus, åsyftar "stads-" vanligen dagens storkommun, dock ibland den stadskommun varur kommunen bildats.

Här existerar Sveriges 50 största städer (eller tätorter liksom existerar detta riktiga namnet) noterade efter storlek inom hektar samt efter hur flera invånare dem har.

Kommuner liksom kallar sig städer

[redigera | redigera wikitext]

14 svenska kommuner benämner sig sedan mitten från 1980-talet själva "stad" inom dem kontext detta existerar kommunalrättsligt möjligt. detta innebär för att även kommunernas landsbygdsområden innefattas. inom andra kommuner reserverar man benämningen till centralorten alternativt ytterligare bebott område tillsammans gamla stadstraditioner.^[8][9]

Olika organisationers användning från ordet

[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Kommuner samt Regioner använder termen storstad angående samhälle tillsammans med mer än 200 000 invånare, samt lade 2017 mot kriteriet för att kommunens största bebott område måste äga minimalt 200 000 invånare.^[10] tid 2010 uppfyllde huvudstaden, götet samt malm kriteriet, samt Uppsala samhälle passerade den inledande gränsen 2011.

Kriteriet ändrades eftersom Uppsala ej äger karaktär från storstadsbebyggelse samt Uppsala samhälle ej besitter valt för att förklara staden likt ett storstad. Vidare använder man större stad ifall samhälle tillsammans med 50 000-200 000 invånare samt enstaka tätortsgrad överstigande 70 andel, samt liksom således ej existerar storstad, förortskommun alternativt pendlingskommun.

31 kommuner uppfyllde kriteriet tid 2010.^[11] inom dagligt anförande förekommer även formulering såsom mellanstor ort, mindre tätort samt småstad.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]