densick.pages.dev









Hur vet man om en sida är trovärdig

Wikipedia:Trovärdiga källor

Traditionella uppslagsverks trovärdighet vilar vid för att deras författare existerar experter samt auktoriteter vid sina ämnesområden, medan Wikipedias trovärdighet vilar vid dess källor. tillsammans undantag till självklara fakta samt påståenden vilket rimligen ej förmå ifrågasättas måste därför innehållet inom Wikipedias föremål eller textstycken stödjas tillsammans tillförlitliga samt tillgängliga källor därför för att detta existerar möjligt på grund av läsaren för att granska uppgifterna inom artikeln mot källorna.

Källhänvisningar existerar särskilt viktiga på grund av för att styrka sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeomdömen, begrepps svenska benämning samt andra fakta liksom är kapabel anlända för att ifrågasättas, samt utför för att detta blir enkel för att kontrollera dem. Källor liksom existerar oberoende från artikelämnet behövs till för att påvisa för att artikelämnet existerar encyklopediskt betydelsefull, detta önskar yttra tillräckligt känt samt uppmärksammat på grund av för att passa inom Wikipedia.

Olika krav ställs beroende vid vilken typ från arbetsuppgift likt källan bör stödja. Även mindre något eller någon med hög trovärdighet eller myndighet källor kunna accepteras, nära icke-kontroversiella fakta, dock ej liksom enda källa inom enstaka nyhet. mot syvende samt senaste måste enstaka rimlighetsbedömning göras från ifall uppgiften existerar pålitlig, oomstridd samt verifierbar inom flera olika källor, snarare än för att värdera för att varenda enskild källa besitter högt anseende.

Källkritiskt förhållningssätt

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Källkritik

Det existerar inga helt pålitliga källor, utan varenda källor bör läsas tillsammans med visst mått från tvivel samt kontrolleras mot varandra.

Värdera information.

Hur pålitlig ett viss källa existerar beror vid flera saker i enlighet med källkritikens kriterier: vem liksom skrivit den, inom vilket avsikt, dess ålder, ifall källan existerar tendentiös, ifall dess fakta kunna verifieras från andra oberoende källor. Wikipedias källor skall dessutom bedömas utifrån vem liksom faktagranskat samt publicerat den, samt vilken typ från övning den används på grund av för att styrka.

Ett grundkrav existerar för att källan skall existera mer pålitlig än "någon okänd individ skrev detta vid Internet", vilket existerar den trovärdighet vilket ett källös Wikipedia-artikel besitter. från detta skäl godtas ej mot modell direkta hänvisningar mot andra språkversioner från Wikipedia, alternativt andra sajter tillsammans liknande arbetsmetoder.

Hoten vid nätet existerar idag flera, därför existerar detta viktigt för att behärska kolla angående ett bsida existerar trygg alternativt inte.

Försök istället hitta dem källor dessa använt samt nyttja dem.

Reklam, anonyma källor, egenpublicerade källor, källor författade från icke yrkesverksamma inom området, från personer tillsammans intressekonflikter samt såsom skriver vid uppgift på grund av enstaka intresseorganisation, debattinlägg samt åsiktsjournalistik besitter överlag nedsänkt trovärdighet.

Wikipedia förlitar sig vid oberoende källor (vars författare samt utgivare ej står inom direkt beroendeställning mot artikelämnet alternativt förstahandskällan). Wikipediaartikar bör domineras från faktauppgifter samt väl grundad teoretisk insikt, varför källorna även inom huvudsak bör existera faktakällor samt ej åsiktskällor.

Kom även minnas för att detta existerar möjligt för att nyttja en flertal källor likt kompletterar varandra.

ett äldre källa förmå artikel mer utfyllig än ett nyare liksom dock ger kompletterande perspektiv, ett tungläst vetenskaplig produkt vid främmande tungomål kunna kompletteras från enstaka mer populär skildring vid svenska, samt sålunda vidare.

Primär-, sekundär- samt tertiärkällor

[redigera | redigera wikitext]

Primärkällor existerar sådana var ett arbetsuppgift ursprunglig existerar angiven.

Vanligen används begreppet angående historiska samt biografiska texter; exempelvis existerar gamla skattelängder primärkällor mot data angående Sveriges befolkningsutveckling. Sekundärkällor existerar liknande vilket utgår ifrån primärkällor samt värderar innehållet inom dem, ibland inom ljuset från teorier såsom andra sekundärkällor fört fram.

Tertiärkällor existerar sådana likt utgår ifrån främst sekundärkällor på grund av för att nedteckna översikter, t.ex. uppslagsverk.

Wikipedia bör främst utgå ifrån sekundärkällor (vars författare existerar experter likt besitter värderat vilket vilket existerar trovärdigt, sakligt samt betydelsefull inom primärkällors uppgifter). till ett kontroversiell övning förmå man tillsammans med fördel att ange eller meddela något flera från varandra oberoende sekundärkällor (se vidare Wikipedia:Neutral utgångspunkt).

Ställ problem att diskutera ifall källan till för att titta angående den existerar trovärdig.

för att även att ange eller meddela något källa till enstaka arbetsuppgift underlättar till läsaren för att granska samt bedöma sekundärkällan, medan tertiärkällor kunna användas till för att påvisa för att enstaka övning existerar välkänd alternativt enstaka teori existerar etablerad.

Primärkällor bör ej användas utan sällskap. för att citera ett källa bör endast göras ifall sekundärkällor påvisar för att primärkällan existerar betydelsefull inom sammanhanget.

Åsikter samt ideologi

[redigera | redigera wikitext]

I allmänhet existerar detta acceptabelt för att ange vad personer samt organisationer själva anger existerar sin åsikt alternativt tankesystem. på grund av sådana utsagor förmå källkravet allmänt sänkas: man är kapabel t.ex. leda mot en politiskt partis hemsida till för att redogöra till deras nuvarande ståndpunkt inom enstaka fråga, även ifall man ej förmå nyttja dem motiveringar dem anger såsom neutrala faktauppgifter.

Till syvende samt senaste måste enstaka rimlighetsbedömning göras från angående uppgiften existerar pålitlig, oomstridd samt verifierbar inom flera olika källor, snarare än för att värdera för att varenda enskild källa äger högt anseende.

Man bör dock ännu iaktta viss försiktighet: åsikter är kapabel ändras ovan period, samt detta någon tidigare motsatte sig är kapabel idag omfamnas helt. inom vissa fall finns även ett motsättning mellan vilket någon anger sig stå på grund av, samt hur dem faktiskt agerar. Hittar man fristående samt trovärdiga källor vilket motsäger egenutsagorna bör man därför artikel exakt samt ej automatiskt välja den en ovan den andra.

Källornas ålder

[redigera | redigera wikitext]

Källorna bör inom allmänhet artikel "moderna" – dem bör redovisa dem föreställningar vilket idag existerar förhärskande. Äldre litteratur, mot modell skandinavisk familjebok (Ugglan) alternativt Svensk uppslagsbok, existerar mindre lämplig vilket grundkälla inom ämnen såsom genomgått en alternativt flera paradigmskiften (historieskrivning, folkbeskrivning, hbtq-studier et cetera) alternativt var forskningen gjort stora framsteg från andra skäl (naturvetenskap).

dem förmå dock ännu användas vilket källa, speciellt mot äldre uppfattningar samt begrepps innebörd samt på grund av specifikation angående föråldrad teknik likt beskrivs mer ytligt inom sentida verk.

Hur äldre litteratur såsom existerar föråldrad varierar väldigt många ifrån material mot kurs. Inom vissa områden fungerar hundra tid gamla källor, även ifall sentida givetvis ofta existerar för att föredra, dock inom andra områden existerar 10–20 kalenderår gamla data redan utan hopp antika.

För för att behärska värdera angående enstaka källa existerar pålitlig behöver ni anlägga en källkritiskt förhållningssätt mot den.

Ett vanligt bekymmer existerar för att vissa typer från data endast står för att återfinna inom äldre källor. Då bör enstaka existera extra försiktig, samt fråga sig ifall detta förmå bero vid för att dessa information existerar därför grundligt motbevisade för att sentida författare ej finner dem mödan värt för att behandla. granska tillsammans med översiktsverk.

En vanlig missförstånd existerar för att gamla källor ifrån personens levnad skulle existera trovärdigare än mer sentida källor. Missuppfattningen bygger vid för att då enstaka söker originalkällor inom inledande grabb bör hitta handling vilket ligger således nära händelsen inom period vilket möjligt, även ifall andra faktorer även påverkar källornas trovärdighet.

vid Wikipedia var källorna existerar tryckta arbeten existerar detta istället källornas standard samt vilket ämne dem bygger vid liksom existerar detta intressanta samt ej deras ålder.

Begreppen standard samt ålder innebär dock ej för att dessa står inom ett axiomatisk motsatsställning.

Om medier såsom källor

[redigera | redigera wikitext]

Grundprincipen existerar för att dem medier vilket följer professionella journalistiska rutiner inom sin produktion allmänt sett äger enstaka högre tillförlitlighet än medier såsom ej tillämpar sådana elementär publicistiska rutiner.

När skribenten fullfölja sin utvärdering från mediets allmänna tillförlitlighet finns detta därför anledning för att titta inom vilken mån såsom detta strävar efter enstaka klar uppdelning mellan å en sidan åsikter samt värderingar (normalt framföra vid ledarsidor, krönikor samt ytterligare subjektivt präglad journalistik) samt, å andra sidan, sakligt beskrivande samt åsiktsneutral nyhetsförmedling.

andra attribut såsom är kapabel guida existerar inom vilken mån vilket detta finns ett journalistiskt utbildad alternativt kunnig redaktion, samt hur mediet uppfattas samt värderas från andra seriösa samhällsaktörer.


  • hur vet man  angående  ett  blad  existerar trovärdig

  • Även relativt nyetablerade webbpublikationer kunna inom vissa kontext tillmätas ett relativt upphöjd tillförlitlighet, beneath förutsättning för att dem följer dem elementär principer vilket även råder till sedvänja tryckta medier, etermedier samt andra publicistiskt seriösa publikationer.

    Varje arbetsuppgift likt publiceras måste dock källvärderas individuellt.

    Hur hittade ni dit?

    Nyheter angående pågående skeenden äger ej granskats grundligt ens från den maximalt ambitiösa källa. fakta likt ej handlar angående enstaka boks alternativt artikels egentliga tema äger inom allmänhet ej granskats särskilt noga, inom synnerhet angående dem ej ingår inom skribentens expertisområde. föremål eller textstycken angående till skribenten något främmande teman kunna enkel ge enstaka ensidig alternativt skev foto.

    detta finns flera liknande bekymmer.

    Mediekällor vid till wikipedianen främmande tungomål, alternativt ifrån på grund av wikipedianen främmande områden är kapabel artikel något som är viktigt eller nödvändigt svårare för att värdera, då källan kunna existera svårare för att sätta inom en kontext. detta förmå existera svårare för att uppleva mot samt att fatta beslut eller bestämma något mediets standard, synen vid publiceringsetiska normer samt rutiner kunna skilja sig mellan olika medietraditioner, samt wikipedianen möjligen ej existerar medveten angående för att ämnet existerar kontroversiellt samt för att författaren förfäktar enstaka viss ståndpunkt.

    Om vetenskapliga publikationer liksom källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Vetenskapliga föremål eller textstycken, avhandlingar samt rapporter likt existerar granskade från fristående experter existerar ofta tillförlitliga liksom källor dock kunna artikel svåra för att nyttja till den liksom ej existerar specialinsatt. på grund av den wikipedian såsom ej existerar kunnig vid ämnet förmå detta existera svårt för att bedöma vilka källor vilket alls existerar relevanta för att nyttja, samt då man läser dem är kapabel detta existera svårt för att förstå varenda term samt resonemang, tolka sammanhanget samt bedöma dem referenser såsom presenteras.

    Det gäller även för att våra uppmärksam vid plats publiceringen sker. detta finns enstaka mängd ”vetenskapliga” publikationer liksom behandlar en många brett fält samt var varken redaktion alternativt inspektör behöver artikel experter inom forskarens/författarens specialområde.

    För områden var man ej egen existerar väl insatt existerar detta därför ofta förbättrad för att nyttja behöriga populärvetenskapliga alternativt vetenskapsjournalistiska källor.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]