Vilket är mitt modersmåls ursprung

Ordet modersmål framkallar enstaka varm emotion hos flera. en tungomål likt ligger nära.

– Modersmål existerar enstaka spännande glosa, säger Linus Salö, vetenskapsman nära Centrum till tvåspråkighetsforskning, Stockholms högskola. Den äger enstaka romantisk kärna. Man ser framför sig hur barnet ligger nära sin moders barm samt hör hur denna småpratar samt nynnar.

dem får ögonkontakt samt någonting viktigt, närapå gudomligt, överförs.

Faktum existerar för att redan då ni nedsänkt samt skvalpade inom buk kunde ni lyssna din mammas röst, filtrerad genom lager från vävnad. liksom enstaka dov rytm, framför allt prosodin – betoningar samt satsmelodi, dock möjligen även enskilda språkljud.

Begreppet modersmål får på det sättet ett given tyngd.

En uppsjö studier bekräftar även för att detta existerar denna röst – samt detta tungomål – liksom nyfödda knyter närmast mot sig: dem lystrar maximalt vaksamt mot språket direkt efter födelsen samt gråter mot samt tillsammans med inom enlighet tillsammans med dem prosodiska dragen, dem drag liksom utgör ”skelettet” mot språket såsom dem små därför småningom börjar tala.

– detta på denna plats ger förstås mammornas tungomål en ledning inom barnets tidiga språkutveckling.

Särskilt ifall man lägger mot för att kvinnorna inom århundraden besitter varit barnens huvudsakliga vårdnadshavare, säger Tove Gerholm, vetenskapsman inom lingvistik nära Stockholms universitet.

Nästan varenda människor besitter ett intuitiv emotion på grund av begreppet modersmål, samt kunna direkt yttra ”det på denna plats existerar mitt modersmål”.

termen återfinns även inom den språklag likt instiftades inom landet 2009, var detta står för att varenda bör ”ges chans för att förbättra samt nyttja sitt modersmål”.

Men tittar man närmare vid termen, existerar detta svårt för att hitta enstaka enhetlig definition. detta existerar långt ifrån ständigt såsom detta står till just ’moderns språk’.

Ofta ligger detta öppet på grund av tolkning, möjligen just till för att dem flesta uppfattar modersmålet liksom därför primär, intuitivt samt oproblematiskt.

Linus Salö existerar bland annat inriktad vid språkideologi, samt ett från dem vilket besitter försökt erhålla fatt inom modersmålet.

– inom flera forskningstraditioner, vilket inlärningsforskning, används begreppet till för att sätta fingret vid tidig språkligsocialisation, säger han.

Med detta menas för att man önskar ta reda vid sådant vilket hur oss ledsagas in inom språkliga mönster, normer samt värderingar inom en samhälle, samt hur detta formar oss vilket människor.

Syftet tillsammans med denna enhet existerar för att ni såsom modersmålslärare bör äga en ämne för att utgå ifrån nära diskussion tillsammans dina kollegor angående vad liksom är kapabel hjälpa mot för att främja elevers tillväxt inom modersmål.

Modersmål står då bland annat för:

1. Språket man lärde sig först
2. språket man använder mest
3. språket man kontrollerar eller är skicklig i bäst

Idel superlativer alltså, inom fråga ifall modersmålet.

– till flera människor sammanträffar även dem på denna plats tre kriterierna, säger Linus Salö.

dock långt ifrån till varenda. Man är kapabel äga en tungomål såsom man bara använder hemma. detta är kapabel skilja sig ifrån detta tungomål man existerar bäst vid samt använder maximalt, mot modell inom skolan samt tillsammans med kompisar.

”Mest samt bäst”-språken är kapabel variera beneath existensen, således i enlighet med dessa kriterier existerar detta alltså möjligt för att byta modersmål – samt egen inom någon mån att fatta beslut eller bestämma något vilket tungomål detta är.

Niclas Abrahamsson, vilket existerar professor vid Centrum på grund av tvåspråkighetsforskning, använder ej termen modersmål inom sin forskning.

– till oss, såsom sysslar tillsammans med för att undersöka ålderseffekter nära språkinlärning, existerar modersmålsbegreppet på grund av luddigt.

därför oss brukar välja förstaspråk såsom begrepp.

Språk inom allmänhet samt våra modersmål inom synnerhet existerar viktiga – oss behöver dem till för att dem existerar ett sektion från vår identitet samt traditioner samt dem stödjer vår kognitiva utveckling.

Detta till för att den termen existerar väldigt nära besläktad tillsammans med en typ från definition från modersmål, nämligen detta tungomål vilket man ursprunglig blev ”exponerad” för: detta tungomål liksom kom först.

Förstaspråket brukar från språkforskare kallas L1, ett förkortning från detta engelska language one alternativt first language.

För Niclas Abrahamsson existerar detta viktigt för att betona turordningen mellan språken då man studera språkinlärning, på grund av för att behärska anknyta människors språkfärdigheter tillsammans inom vilket skede inom existensen dem exponerades till språket.

denne försöker besvara ämnen liksom varför oss uppnår således olika nivåer inom vår språkliga kompetens. Vilka faktorer agerar egentligen in till för att oss bör lära oss ”tala likt ett infödd”?

Det existerar väl känt för att åldern besitter enstaka kritisk innebörd, dock Niclas Abrahamsson samt hans kolleger önskar ta reda vid mer detaljerad hur.

Han poängterar för att vetenskapsman besitter krav vid sig för att existera petiga tillsammans med definitioner.

– dock liknande krav varken är kapabel alternativt bör man ställa vid människor inom allmänhet.

Oavsett angående språket kallas modersmål alternativt förstaspråk, således är kapabel moderns språkliga ledning relativt kvickt knapras in.

detta nyfödda knytets språkliga känselspröt börjar ganska omedelbart pejla in andra sätt för att prata.

Nästan varenda människor äger enstaka intuitiv emotion på grund av begreppet modersmål, samt är kapabel direkt yttra ”det på denna plats existerar mitt modersmål”.

detta förmå artikel pappans tungomål alternativt en tungomål vilket talas från någon helt ytterligare vårdnadshavare.

Niclas Abrahamsson hanterar detta tillsammans hjälp från numeriskt värde begrepp.

– oss talar angående unge såsom existerar simultant tvåspråkiga, då barnet efter födelsen exponeras på grund av mer än en tungomål, säger Niclas Abrahamsson.

Typexemplet existerar för att mor talar en tungomål samt far en annat.

Då skulle man behärska uttrycka detta likt för att barnet äger ”två förstaspråk” alternativt ”två modersmål” ifall man därför vill.

Andra ungar blir inom stället sålunda kallat successivt alternativt sekventiellt tvåspråkiga. tillsammans detta menas för att barnen äger påbörjat inlärningen från en tungomål då nästa tungomål – andraspråket alternativt L2 – introduceras.

– Man brukar lite slentrianmässigt yttra för att unge upp mot tre års ålder likt exponeras på grund av numeriskt värde tungomål samtidigt blir simultant tvåspråkiga.

dem ungar liksom inom stället ursprunglig efter den åldern möter en andra tungomål, lär in dem numeriskt värde språken sekventiellt. dock detta existerar ett åldersgräns såsom existerar svår för att pricka in precist. Jag skulle nog snarare föreslå för att den simultana tvåspråkigheten kräver för att dem numeriskt värde språken inom princip existerar närvarande direkt efter födelsen, säger Niclas Abrahamsson.

Man kunna även räkna tillsammans med för att detta uppstår ett ojämn kamp mellan dem numeriskt värde språken, var en från dem kommer för att ett fåtal enstaka mer begränsad användning, särskilt angående detta en befinner sig inom minoritetsställning inom samhället.

Ofta blir minoritetsspråket främst associerat tillsammans med hemmet.

Niclas Abrahamsson betonar även för att förstaspråket ej alls behöver artikel detta tungomål liksom man blir ”bäst” vid inom slutändan.

– Ofta existerar detta ju tvärtom. unge mot föräldrar liksom invandrat mot landet kontrollerar eller är skicklig i ju tillsammans tiden ofta svenska förbättrad än detta tungomål dem inledningsvis kom inom förbindelse tillsammans.

möjligen börjar dem även kalla svenska på grund av sitt modersmål.

Vuxna personer liksom adopterats ifrån exempelvis Kina mot land skulle nog även yttra för att svenska existerar deras modersmål, trots för att kinesiska, i enlighet med Niclas Abrahamssons strikta ordningskriterium, existerar deras förstaspråk.

Tove Gerholm besitter lett flera plan ifall barns språkutveckling.

Inom hennes forskningsfält äger man inom solens tid frångått termen modersmål.

– Jag är kapabel ej minnas då jag läste någon vetenskaplig produkt likt nämnde modersmål, säger hon.

När Tove Gerholm samt hennes kolleger värvar deltagare mot sina studier angående barns tungomål, använder dem sig ofta från enkäter.

inom dessa frågar dem ej föräldrarna vilket modersmål barnen äger, trots för att flera från dem ungar vilket deltar existerar flerspråkiga.

– inom stället frågar oss sådant vilket ”vilket/vilka tungomål använder ni hemma?” då oss ställer ämnen ifall barnens ordkunskap bryr oss oss heller ej ifall ifall barnen mot modell kunna en mening på grund av ’bord’ vid svenska, bosniska alternativt hindi.

detta existerar den konceptuella ordförståelsen såsom oss existerar ute efter – detta önskar yttra ifall barnen besitter en term angående ordens innebörd. detta försöker oss även förmedla mot föräldrarna. oss riktar alltså in oss mer vid barnets språkliga kompetens.

Tankarna ifall en L1, detta tungomål liksom ”kommer först”, finns alltjämt tillsammans med inom Tove Gerholms studier samt artiklar.

Hon framhåller dock för att dem små barnen själva ej nödvändigtvis besitter någon perception angående vilket en språk existerar, samt hur en tungomål skiljs ifrån en annat.

– en litet unge likt hamnar inom ett flerspråkig miljö lär sig språkliga formulering inom en särskilt kontext, utan för att tänka ovan vilket tungomål uttrycket ”tillhör”.

Ingen översättningsprocess äger boende inom barnens skalle då dem rör sig mellan språken.

dem hämtar en mening på denna plats samt en annat var, samt förknippar dem tillsammans med olika fenomen inom omvärlden. Den åtgärda relationen mellan en mening samt detta liksom termen står på grund av blir ytterligare uppenbar då man iakttar flerspråkiga barn.

– Barnet förmå prata typ engelska tillsammans far samt svenska tillsammans med mor, samt detta existerar påfallande skickligt vid för att ej blanda ihop språken samt personerna.

ifall far plötsligt säger ”lägg tallriken vid bordet”, vid svenska mot barnet, således kunna detta bli ett aning förvirrat. till då går ju språket ej ihop tillsammans med personen.

Däremot förmå barnen inom vissa fall blanda språken då dem talar själva. detta sker mot modell för att dem använder en engelskt substantiv inom ett på grund av övrigt sammanhållen svensk fras, såsom inom Kom, sålunda leker oss pirates!

 Efter grabb kunna man ändå märka för att barnen existerar mer ”hemma” inom en från språken, medan en annat existerar enstaka aning svajigare.

– Ibland talar oss därför angående starkare språk samt svagare språk, säger Tove Gerholm.

I detta svenska skolsystemet finns därför modersmålsundervisning, vilket existerar språkundervisning vid en tungomål (annat än svenska) vilket eleven talar hemma.

dock barnens starkare tungomål behöver ingalunda existera identisk sak vilket deras L1.

Runt fyra fem års ålder sker stora förändringar inom barnets tänkande, berättar Tove Gerholm.

– en modell existerar för att dem verkar bli mer medvetna ifall vilket tungomål existerar samt prata angående dem mer teoretisk. dem förmå sortera in uttrycken inom ”rätt” tungomål, samt skilja dem ifrån varandra.

Kanske existerar detta även inom detta skede liksom barnen får någon sorts perception ifall vilket vilket existerar deras ”modersmål”.

Modersmålsbegreppet besitter enstaka kraftfull koppling mot identiteten.

Förutom dem nämnda ”först, maximalt samt bäst”-kriterierna, kunna begreppet definieras såsom språket jag fick inom arv alternativt språket likt ligger mig närmastom hjärtat. en ”identitetskriterium”.

– detta denna plats existerar intuitivt rimligt på grund av flera människor, samt möjligen just därför besitter begreppet genom historien använts till för att nå enstaka rad olika syften, säger Linus Salö.

Om vetenskapsman samt andra inflytelserika personer underlåter för att definiera vilket dem menar tillsammans med termen modersmål, kunna detta leda mot den felaktiga, dock ändå riktig vanliga, föreställningen för att man bara är kapabel äga ett enda modersmål.

detta äger mot modell hänt vid vissa från landets barnavårdscentraler för att föräldrarna måste ange barnets modersmål, utan tillfälle för att ange numeriskt värde alternativt flera.

Detta antagande kommer ifrån ett enspråkig idévärld, liksom Linus Salö ser ett fara med.

– Termen modersmål existerar historiskt förenad tillsammans idén ifall en land–ett tungomål.

Modersmålet besitter massiv innebörd till barns tungomål, identitets-, personlighets- samt tankeutveckling.

Fäderneslandet landet skulle behållas samman från en gemensamt modersmål, en nationalspråk vilket kunde en ett föreställd gemenskap, baserad vid den ledande gruppens språk.

Länge genomdrevs hård försvenskningspolitik tillsammans med denna tanke likt bas, vilket bland annat den samiska befolkningen äger fått erfara.

Idén angående enstaka nationalstat äger funnits inom land åtminstone sedan 1500-talet, samt inom detta sammanhanget blir termen modersmål fylld med energi eller spänning tillsammans med tankesystem – samt därför problematiskt samt kontroversiellt.

– inom enstaka sådan tankevärld existerar mångspråkighet en störande inslag vilket behöver motverkas, säger Linus Salö.

samt senare, långt in vid 1900-talet, då företrädare till minoritetsspråken diskuterar till sin sak, blir detta ofta således för att dem drar lite vid identisk tankestoff såsom dem tidigare förtryckts tillsammans – alltså den logik liksom skapade minoritetsspråk ifrån start. även denna plats beskrivs ofta modersmålet såsom oumbärligt på grund av individen samt liksom länk mellan individer inom ett grupp.

Detta existerar ett särdeles känslig fråga, speciellt då man önskar kämpa till varenda människors språkliga rättigheter.

”Att ett fåtal tillfälle för att förbättra sitt modersmål existerar en elementär behov på grund av varenda människa.

Den vilket berövas sitt modersmål får en svårare liv”, hävdar mot modell Sveriges språkmyndighet Institutet till tungomål samt folkminnen vid sin webbplats.

Men vilket såsom egentligen avses tillsammans med modersmål existerar även denna plats ganska oklart. Även inom grundskoleförordningen existerar detta riktig svårtolkat inom fråga ifall vem liksom äger korrekt mot modersmålsundervisning.

var står:

”Om ett alternativt båda från elevens vårdnadshavare besitter en annat tungomål än svenska liksom modersmål samt språket utgör dagligt umgängesspråk till eleven, bör eleven ett fåtal utbildning inom detta tungomål vilket en material (modersmålsundervisning), om

1. eleven besitter elementär kunskaper inom språket, och
2. eleven önskar erhålla sådan undervisning.”

Så långt existerar detta ändå ganska lättfattligt.

dock sålunda kommer tillägget:

”Modersmålsundervisning inom samiska, finska, meänkieli, romani chib alternativt jiddisch bör erbjudas även ifall språket ej existerar elevens dagliga umgängesspråk inom hemmet. Detsamma gäller enstaka student liksom existerar adoptivbarn samt likt besitter en annat modersmål än svenska.”

Här lyser identitetskriteriet starkt, samt till detta finns även ett relativt fräsch term: arvspråk.

Den 21 månad existerar detta internationella modersmålsdagen.

Den existerar inlånad ifrån engelskans heritage language. Arvspråket existerar en tungomål vilket ingår inom en ärvt från tidigare generation kulturellt sammanhang.

– Den termen besitter ifall möjligt enstaka ännu diffusare definition än modersmål, säger Niclas Abrahamsson. Den är kapabel innebära för att man ej ens behöver prata språket inom fråga.

dock detta förmå även innebära för att man existerar aktivt tvåspråkig, sålunda skalan existerar flytande. på denna plats förmå en avsikt tillsammans med modersmålsundervisningen existera för att man önskar stötta språket sålunda för att detta får enstaka karaktär från modersmål till individen.

– Fram mot inom start från 1960-talet fanns modersmålet inom skolsammanhang detta kurs vilket oss inom ljus kallar svenska, säger Linus Salö.

Därefter äger modersmål alltmer kommit för att beteckna varenda andra tungomål vilket talas inom landet – utom just svenska.

Detta synsätt noteras även vid språkmyndighetens webbplats, var man konstaterar för att ”framtiden på grund av modersmålen inom land existerar enstaka politisk fråga”.

 – Modersmålsundervisning avser språkliga minoriteters träning inom samt ifall sina modersmål – medan erhålla tänker vid svenska likt modersmålsundervisning på grund av majoritetsbefolkningen, framhåller Linus Salö.

Att majoritetsbefolkningen behöver utbildning inom samt angående sitt tungomål existerar detta ingen såsom ifrågasätter, däremot debatterar enstaka sektion mot för att oss bör bekosta kurs inom minoriteternas modersmål.

– detta man egen tar till självklart, önskar man ej ge andra.

detta existerar tvetungat.

Som motargument påpekar flera för att modersmålsundervisningen leder mot för att barnen faktiskt förbättrad förmå tillägna sig majoritetsspråket – samt även andra kunskaper.

– dem likt får stöd inom sitt modersmål klarar sig allmänt förbättrad inom skolan, säger Niclas Abrahamsson.

Men detta finns även ett ytterligare falang såsom nyttjar modersmålsbegreppets laddning, i enlighet med Linus Salö:

– Den kunna tjäna vilket en sätt för att framställa engelska liksom en hot mot den nationella identiteten – till för att hävda för att svenska vetenskapsman borde nedteckna vid svenska, eftersom man kunna sitt eget modersmål bäst.

detta ligger troligtvis någonting inom detta, dock detta existerar ändå problematiskt. Människor äger ju typiskt olika kompetens inom olika kontext, samt ”det akademiska språket existerar ingens modersmål”, liksom sociologen Pierre Bourdieu besitter sagt.

Maria Arnstad existerar skribent vid Språktidningen.