Hur vanlig är postpartum depression

Depression samt ångest existerar dem vanligaste komplikationerna ­under graviditet samt postpartumperiod, samt konsekvenserna på grund av kvinnan samt barnet existerar väl dokumenterade. Särskilt allvarligt till barnets tillväxt existerar detta ifall mammans nedstämdhet blir långvarig alternativt fördjupas.

Nyligen publicerades ett skrivelse inom Lancet, likt visade för att psykologisk behandling tillsammans kognitiv beteendeterapi (KBT) inom primärvården förmå ge varaktiga positiva effekter till både mamman samt barnet [1].

Förekomsten från medelsvår mot svår egentlig nedstämdhet äger inom västvärlden uppskattats mot mellan 3,1 andel samt 4,9 andel beneath graviditeten samt mot 4,7 andel dem inledande 3 månaderna brev partum, tillsammans lindrig nedstämdhet inkluderad mot 11 andel respektive 13 andel [2], vilket även svenska studier demonstrerat [3, 4]. 

Knappt enstaka tredjedel från samtliga postpartumdepressioner startar före graviditeten, enstaka tredjedel beneath graviditeten samt drygt enstaka tredjedel efter förlossningen [5].

dem flesta kvinnor tillsammans lindrig mot måttlig nedstämdhet tillfrisknar inom några månader, dock knappt enstaka tredjedel existerar kvar deprimerade 1 kalenderår efter förlossningen [6]. 

Tidigare nedstämdhet kraftfull riskfaktor

De starkaste riskfaktorerna till för att drabbas från perinatal nedstämdhet existerar enstaka bakgrund tillsammans med tidigare nedstämdhet alternativt annat mentalt sjukdomstillstånd samt våld inom nära relationer.

Negativa livshändelser, bristande stöd, både ifrån partnern samt ifrån andra, nedsänkt socioekonomisk ställning eller tillstånd samt migrationsbakgrund existerar måttliga mot starka riskfaktorer [2].

Även nyblivna pappor förmå drabbas från nedstämdhet, bekymmer samt stress. ett svensk lärande visade för att 6,3 andel från nyblivna pappor ägde indikator vid nedstämdhet, medan bara 1,3 andel uppfyllde kriterier på grund av egentlig nedstämdhet.

inom stället kunde den psykiska ohälsan yttra sig inom form eller gestalt från bekymmer, ångest samt mer generella känslor från stress samt olycklighet [7].

Kan erhålla negativa effekter på grund av barnet

En nedstämdhet brev partum är kapabel ett fåtal negativa effekter på grund av barnets kognitiva, sociala samt emotionella tillväxt beneath dem förs­ta levnadsåren, bekymmer vilket förmå kvarstå längre upp inom åldrarna.

Såvida depressionen ej blir långvarig alternativt seriös samt ifall detta ej finns andra svårigheter existerar effektstorlekarna emellertid små mot måttliga. Modererande faktorer existerar förälderns resurser mot stöd samt socioekonomisk ställning eller tillstånd [8]. 

Hur mammans nedstämdhet påverkar barnet existerar komplext, samt såväl genetiska likt andra biologiska samt miljömässiga faktorer medierar alternativt modererar risken till negativa effekter.

Den viktigaste faktorn till hur ett nedstämdhet kunna påverka spädbarnets anknytning samt kognitiva tillväxt tycks existera föräldraförmågan samt dess standard, t ex  bristande lyhördhet [9]. 

Den s k ALSPAC-studien, vilket följde 4 500 föräldrar samt unge, visade för att angående föräldrar tillsammans med nedstämmande symtom brev partum även ägde nedsänkt utbildningsnivå, ökade risken till deras små människor för att drabbas från nedstämdhet nära 18 års ålder [10].

Å andra sidan äger socialt samt emotionellt stöd, inkluderande stöd ifrån partnern, demonstrerat sig minska sambandet mellan postpartumdepression samt barnets tidiga kognitiva tillväxt [11].

Bedömningsskala införd inom samtliga landsting

Det starkaste stödet till för att allomfattande scree­ning till nedstämdhet brev partum reducerar sjuklighet samt existerar kostnadseffektiv äger schema såsom kombinerar upptäckt samt utökat stöd [12].

inom land besitter allomfattande screening på grund av nedstämdhet brev partum tillsammans Edinburgh postnatal nedstämdhet ­scale (EPDS) successivt införts inom varenda landsting [13, 14]. Skalan, vilket existerar översatt mot en 60-tal tungomål, bör endast användas från hälsovårdspersonal såsom fått kurs, äger period avsatt till en diskussion tillsammans med mamman samt ingång mot konsultation/handledning.

andra viktiga förutsättningar existerar tillfälle mot snabb utvärdering, klara remissvägar samt stegvis vård [15].

När detta gäller nyblivna pappor förmå barnhälsovården, inom stället på grund av screening tillsammans fokus vid nedstämdhet, tillhandahålla enskilda konversation tillsammans fokus vid en bredare spekt­rum från psykisk ohälsa, föräldraskap, den aktuella livssituationen samt ej minimalt par­relationen såsom besitter en klart samband tillsammans med den psykiska hälsan [15]. 

Än sålunda länge saknas evidens till för att depressionsscreening beneath graviditeten existerar kliniskt produktiv samt kostnadseffektiv, samt därför rekommenderas ett bredare psykosocial evaluering liksom inkluderar ämnen angående kvinnans tidigare samt nuvarande psykiska välbefinnande [2, 16]. 

Stödsamtal ett inledande behandlingsinsats

Personcentrerade samtal för stöd rekommenderas såsom enstaka inledande bidrag mot mammor tillsammans lindrig nedstämdhet [17].

inom land erbjuder barnavårdscentralens sjuksköters­kor inom varenda regioner samt landsting samtal för stöd mot mammor tillsammans med lindrig depression.  inom distrikt Skåne t ex, var 87,5 andel från varenda nyblivna mammor deltog inom screening tillsammans med EPDS, plats andelen mammor såsom fick uppföljning efter screening 10 andel, varav hälften hänvisades mot mentalvårdare alternativt doktor samt den andra hälften startade tillsammans med samtal för stöd hos barnavårdcentralens vårdpersonal [18]. 

Vilken behandlingsinsats liksom rekommenderas – psykologisk behandling (KBT, interpersonell behandling, psykodynamisk korttidsterapi) alternativt behandling tillsammans antidepressiva medicin – blir bestämt bl a från depressionens svårighetsgrad [13]. 

Hittills äger psykologisk behandling vanligtvis erbjudits beneath dem inledande månaderna efter förlossningen.

en bekymmer existerar för att detta besitter varit svårt för att visa positiva effekter såsom varar beneath ett längre tidsperiod [8]. detta besitter diskuterats ifall man även bör tillhandahålla samspelsbehandling på grund av för att minska risken på grund av negativa effekter hos barnet.

Depressionsbehandling möjligen ej räcker

I den randomiserade kontrollerade lärande såsom nyligen redovisades inom Lancet [1] erbjöds nyblivna mammor tillsammans medelsvår mot svår nedstämdhet KBT tillsammans med beteende­aktivering från erfarna psykologer inom primärvården beneath minimalt 3 månader brev partum.

Behandlingen, såsom fanns skräddarsydd till perinatalområdet, omfattade elva tillfällen beneath barnets inledande levnadsår samt numeriskt värde »påfyllnads«-tillfällen beneath barnets and­ra levnadsår, nära hembesök alternativt mottagning vid hälsocentralen.  

Hälften från mammorna fick dessutom intervention tillsammans med videofeedback, likt plats inriktad vid samspelet mellan mor samt unge, medan den andra hälften fick muskelavspänning likt ytterligare intervention. 

Vid uppföljning 1 tid efter barnets barnafödande ägde drygt 80 andel från mammorna inom re­spektive assemblage tillfrisknat ifrån sin nedstämdhet, något liksom höll inom sig nära 2-årsuppföljning.

Barnens tillväxt fanns inom båda grupperna inom den normala variationen till kognitiv samt språklig tillväxt, beteendeproblem samt trygg anknytning. Man fann således ej någon ytterligare inverkan hos barnet ifall KBT ägde kombinerats tillsammans samspelsbehandling. 

Författarna påpekar för att dem kvinnor såsom deltog inom studien ej plats representativa till den generella populationen kvinnor tillsammans långvarig nedstämdhet brev partum, eftersom dem ägde upphöjd socioekonomisk ställning eller tillstånd samt hälften fanns universitetsutbildade. 

En fråga likt kvarstår existerar angående detta finns särskilda grupper likt, förutom depressionsbehandling, skulle behöva intervention till för att stärka föräldraförmågan alternativt föräldra–barnrelationen.

en modell existerar postpartumdepression hos kvinnor tillsammans med social samt finansiell utsatthet, en annat existerar dem kvinnor liksom även besitter allmänt ­ångestsyndrom alternativt posttraumatisk stress. 

Fungerande samverkan krävs

Undersökningen [1] existerar intressant ur flera perspektiv.

på grund av detta inledande besitter land goda förutsättningar för att tillhandahålla deprimerade spädbarnsföräldrar psykologisk behandling. Psykologer inom barnhälsovård, vilket ofta även arbetar inom mödrahälsovård, finns sedan länge inom därför gott likt samtliga regioner samt landsting samt existerar, självklart en rimligt upptagningsområde, enstaka lättillgänglig tillgång till evaluering, behandling samt stöd inom föräldraskapet.

till föräldrar tillsammans med långvariga alternativt återkommande depressioner existerar enstaka bredare granskning från deras livssituation samt relation mot barnet särskilt viktig. 

För detta andra väcker artikeln frågan hur man inom barnhälsovården vid en mer systematiskt sätt skulle behärska uppmärksamma mammor tillsammans depressivt tillstånd vilket riskerar för att bli långvariga alternativt fördjupas.

enstaka tillfälle vore möjligen för att följa upp mammor tillsammans med höga poäng nära depressionsscreening 6–8 veckor brev partum tillsammans med enstaka färsk screening nära reguljära mottagning vid barnavårdscentralen då barnet existerar 6 samt 12 månader. enstaka ytterligare tillfälle vore för att klart fråga föräldrarna hur dem mår nära samtliga mottagning vid barnavårdscentralen beneath detta inledande spädbarnsåret. 

Screening tillsammans EPDS fungerar såsom en grovmaskigt nät samt fångar, förutom nedstämdhet, även andra psykiatriska tillåtelse såsom bipolär sjukdom, posttraumatiskt stressyndrom, ätstörningar samt tvångssyndrom [2].

inom USA ägde t ex enstaka fjärdedel från samtliga kvinnor liksom screenats tillsammans med positivt resultat vid EPDS ett bipolär sjukdom [5]. 

Detta kräver klara remissvägar samt enstaka operativ samverkan mellan barnhälsovård, primärvård samt psykiatri till snabb analys samt behandling.

Slutligen behöver man känna igen den assemblage föräldrar vilket förutom psykisk ohälsa alternativt sjukdom även besitter avgörande svårigheter inom relationen mot sina späda samt små unge samt tillhandahålla dessa föräldrar evidensbaserad samspelsbehandling. Olyckligt nog kunna detta endast erbjudas vid några ett fåtal platser inom land.

Risken till ojämlik vård existerar på denna plats uppenbar.

Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.