Hur får man fram järn
Järn- samt stålproduktion
Järnproduktion existerar konsten för att framställa järn- samt stålprodukter ifrån järnmalm.
Denna process äger flera steg, såsom besitter förändrats genom historien.
Gruvdrift
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Gruvdrift.
Järnmalm existerar mineral likt innehåller grundämnet järn inom sådan halt samt kemisk sammansättning för att den förmå användas tillsammans ekonomiskt utbyte mot beskrivning från järn samt stål.
ett vanlig struktur från järnmalm existerar limonit (järnockra), såsom återfinnes inom naturen likt myrmalm (i myrar samt vid sjöbottnar), rödjord samt brun järnsten. andra vanliga former existerar magnetit - svartmalm, samt hematit - blodstensmalm. Magnetit samt hematit bryts inom gruvor.
Tackjärn alternativt råjärn existerar järn tillsammans enstaka kolhalt vid ovan 4 %, framställt inom masugn alternativt ytterligare smältugn ur malm samt traditionellt gjutet mot tackor.Malmen existerar oftast blandad tillsammans gråberg, samt behöver därför anrikas inom anrikningsverk till för att minska kvantiteten slagg senare inom processen. Anrikad malm inom form eller gestalt från slig förmå sintras inom en pelletsverk, mot pellets såsom existerar anpassade till nästa steg - reduktionen. Man är kapabel även rosta malmen på grund av för att avlägsna svavel.
Reduktion
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från Masugn.
De flesta järnmalmer existerar oxider, var järnet existerar förenat tillsammans med syre. på grund av för att avlägsna syret samt minska järnmalmen används ofta enstaka masugn.
I Gästrikland äger man framställt järn åtminstone sedan tid 0, detta önskar yttra äldre järnålder.inom masugnen tillsätts kol inom struktur från koks alternativt träkol, dock detta finns även masugnar vilket använder elektricitet på grund av för att minska malmen. Masugnen producerar råjärn - järn vilket innehåller ovan 4 % kol. Råjärn liksom stelnat inom tackor kallas tackjärn.
Förr användes blästerugnar på grund av reduktion.
Temperaturen plats lägre än inom masugnen, dock man undvek upphöjd kolhalt. Efter för att färskningsmetoder utvecklats, tog masugnsreduktionerna ovan.
En ytterligare reduktionsmetod existerar direktreduktion. Då får man järnsvamp.
Järn existerar en kurs liksom kunna användas mot flera olika saker såsom mot modell verktyg samt vapen.Ytterligare enstaka teknik, såsom förekom inom medeltidens Kina samt beneath fabriksrelaterade revolutionen, existerar puddelprocessen.
Färskning
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Färskning.
Processen för att minska järnets kolhalt kallas färskning. Resultatet blir stål, såsom äger mellan 0,15 % samt 2 % kolhalt.
Järn tillsammans mindre än 0,15 % kol räknas liksom smidesjärn, samt järn tillsammans med mer än 2 % kol räknas såsom gjutjärn.
Bearbetning
[redigera | redigera wikitext]Det färdiga järnet alternativt stålet kunna bearbetas genom mot modell smide alternativt valsning. Gjutjärn bearbetas genom gjutning.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Järnåldern inleddes då människan började nyttja järn.
Järn förmå enkelt återvinnas genom för att detta tillsätts tillsammans tillsammans råjärnet.Stål plats kostsamt innan bessemerprocessen samt andra färskningsprocesser uppfanns beneath 1800-talet. Stålet besitter vidareutvecklats beneath 1900-talet, samt besitter mot största delen konkurrerat ut smidesjärnet samt gjutjärnet. Stålproduktionen inom västvärlden ökade exponentiellt ifrån 1800-talet mot 1960-talet, dock vid 1970-talet kom stålkrisen då efterfrågan minskade samt därefter stagnerade produktionen.
Järnproduktion inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från Bergsbruk, Lista ovan järnbruk inom Sverige, Gruvdrift inom landet (historisk) och Gruvor inom land (lista).
Järnåldern
[redigera | redigera wikitext]I landet började järnåldern kring 1000 f.Kr., samt innebar inhemsk metallproduktion.
Den allra första järnframställningen inom landet skedde dels inom röda jorden inom Bergslagen ifrån 400-/500-talet före Kristus fram mot vår tideräknings början[1], dels nära ungefär identisk period inom Norra Norrland tillsammans med samisk asbestkeramik, baserad vid asbest ifrån norra land i norden.
Lämningar efter blästerugnar, slagghögar, kolningsgropar samt depåer från smidbart ämnesjärn återfinnes ifrån folkvandringstid bland annat inom Mellannorrlands inland, vid boplatser inom närheten från myrar samt järnrika sjöbottnar, från vilket ställe myrmalm kunde insamlas.
Framställningsmetoder samt användning.Järnhandel skedde längs älven Ljungan samt nära landremsa vid havet, nära orter liksom utmärks tillsammans med storgravar, myntskatter samt andra elitbetonade fynd. Huvudavnämare till denna affär plats Mälardalen. ifrån Vendeltid kom istället Bergslagen för att erhålla enstaka framträdande roll inom järnproduktionen.
Medeltid
[redigera | redigera wikitext]Brytning från bergmalm började troligen ej förrän vid 1100-talet.
detta tidiga bergsbruket sköttes från sålunda kallade bergslag bestående från bergsmän samt kolare. Gruvdrift samt malmexport existerar sedan denna tidsperiod ett betydande sektion från Sveriges vetenskapen om resurserhandel och finans.
Stål får man genom för att utföra järn mindre mjukt.Den allra första kända masugnen existerar ifrån omkring 1150 e.Kr. inom Lapphyttan inom Norberg. Masugnen ersatte den tidigare blästerugnen. inom landet plats enstaka hytta förr en mindre järnbruk, alternativt ett sektion från en större.
Tidigmodern tid
[redigera | redigera wikitext]Det saknades kunskaper inom land för att förädla tackjärnet, varför Gustav Vasa lät inkalla ämbetsmän samt smeder ifrån utlandet vilka bildade egna korporationer. Smideskunniga tyskar började invandra mot landet vid 1500-talet, samt utförde tysksmide. Uppmuntrade från Gustav II Adolf började belgiska valloner för att etablerade sig inom svenskt järnbruk sedan 1600-talet samt utförde vallonsmide.
Järnbruk äger fått bergsprivilegium sedan 1500- samt inom en fall 1400-talet, i enlighet med Harmens lista ovan bruk, upprättat vid 1730-talet.[2] Personer vilket härstammar ifrån detta bergsfrälse såsom således uppstod kallas bergsadel. Hammarsmed plats ett yrkesbeteckning vid dem smeder såsom arbetade nära vattendrivna stångjärnshammare, samt bearbetade tackjärn mot stångjärn.
I källor ifrån 1500- samt 1600-talet används begreppet rote angående arbetslag nära gruva alternativt hytta, samt dem gruvandelar liksom ägdes samt brukades från sådan rote. detta kunde även åsyfta enstaka underavdelning mot hyttelag.[3] Gruvdriven kom för att kontrolleras från Bergskollegium.
De flera masugnarna gjorde för att detta blev bristande vid täckt område inom Bergslagen, samt en stort antal järnbruk lokaliserades beneath 1600-talets stormaktstid mot orter ovan läka landet, långt ifrån gruvor dock nära sjöfart, ej minimalt inom Norrland var resurser mot täckt område existerar massiv.
Brukssamhällen uppstod kring bruken.
Järnproduktion existerar konsten för att framställa järn- samt stålprodukter ifrån järnmalm.Brukspatroner samt förvaltare byggde stora gårdar samt slott.
Tidiga järnbruk inom land fanns ofta statliga kronobruk medan dem flesta beneath Gustav II Adolfs tidsperiod samt senare blev privatägda, ofta från utländska entreprenörer. beneath Sveriges stormaktstid gick tidvis cirka 40 andel från världens järnexport via handelsplatsen Järngraven inom huvudstaden.
Senmodern tid
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar ett beskrivning från Gruvdrift inom landet (pågående).
Viktiga svenska gruvdistrikt äger beneath historien varit Klackbergs gruvfält (känt ifrån 1303 likt Stålberget, verksamt mot 1967), Grängesbergs gruvor (verksamt ifrån 1500-talet mot 1989) samt dem lappländska malmfälten.
Malmbrytningen inom Malmberget inom Gällivare samhälle inleddes 1741, dock kom igång vid allvar inom samband tillsammans med för att järnvägen Malmbanan tid 1902 satte hamnarna inom Narvik samt Luleå inom förbindelse tillsammans med malmfälten inom Malmberget såväl såsom Kiirunavaara inom Kiruna samhälle, båda inom landskap. enstaka massiv andel från Europas järnbrytning äger sedan dess skett inom landskap från den statliga gruvkoncernen LKAB, grundad 1890.
Under 1830-talet infördes Lancashireprocessen inom land, likt ett härdfärskningsmetod på grund av skildring från smidesjärn (välljärn) genom uppvärmning samt färskning från tackjärn vid ett härd.
Bruksdöden ägde plats beneath detta sena 1800-talet samt detta tidiga 1900-talet, då enstaka mängd mindre bruk lades ned samt större järnverk istället grundades.
detta ägde blivit mer lönsamt för att nyttja skogen på grund av skogsindustri. Bruksdöden drabbade främst Bergslagen dock även andra bruksorter inom landet. Några kända järnverk existerar Sandvikens järnverk grundat 1862, Domnarvets Jernverk 1878, Oxelösunds järnverk 1913 samt Norrbottens järnverk 1940.
Stålkrisen vid 1970-talet drabbades Bergslagen hårt, samt innebar en stopp på grund av detta ambitiösa projektet Stålverk 80 inom Luleå.
Stålkoncernen SSAB bildades beneath stålkrisen.