Vad använde amerikanska indianer som tvål
Amerikanska urfolk
Amerikanska urfolk, ursprungsamerikaner alternativt urfolksamerikaner existerar samlingsbenämningar vid en stort antal olika folkslag likt utgör ursprungsbefolkningen inom Nord- samt Sydamerika. dem arktiska urfolken inuiter, aleuter samt yupiker räknas ej in inom benämningen indianer[1] (från spanska: indios, 'indier'), vilken numera avråds ifrån.[2]
Etymologi samt terminologi
[redigera | redigera wikitext]Den vanligt förekommande termen "indian" uppstod ur Christofer Columbus missförstånd då han nådde dem karibiska öarna 1492 samt trodde för att han ägde nått Ostindien.
I månad 1890 dödades 300 lakotaindianer samt 25 amerikanska soldater vid ett ställe inom Syddakota, USA, vilket heter Wounded Knee.han kallade därför invånarna indios, spanska på grund av ”indier”. Trots hans misstag fortsatte den heterogena amerikanska urbefolkningen för att kallas ”indianer”. inom USA kallas ofta urfolken på grund av native americans (infödda amerikaner) efter ett samtal angående för att "indian" är kapabel uppfattas såsom stötande, då själva namnet uppstod från en missförstånd samt gavs mot dem från främlingar.
Samtidigt uppfattas ”native americans” från vissa ursprungsamerikaner såsom negativt, eftersom även denna begrepp påtvingats utifrån.[3] inom Kanada kallas dem på grund av ”first nations” vid engelska alternativt ”premières nations” vid franska (förstnationella), inom dem spansktalande länderna på grund av ”pueblos indigenas” samt inom Brasilien ”povos indígenas” (inhemska folk).
Även inom land äger termen ”indian” kritiserats, Sveriges Radio att föreslå eller råda något mot modell sina medarbetare för att existera sparsam tillsammans ordet.[4][5] Den vanligaste alternativa termen existerar istället urfolk, alternativt amerikanskt urfolk. Institutet till tungomål samt folkminnen påpekar för att termen ”indian” kunna upplevas stötande då den kommer ifrån kolonisatörer, samt för att man angående möjligt hellre bör nyttja termen ”ursprungsamerikaner” alternativt ”urfolksamerikaner”.
ifall man benämner ett bestämd lag existerar detta bästa för att t.ex. prata angående ”cherokeser”, ”mayafolket”, ”azteker”, m.fl.[2] Även detta finländska institutet på grund av dem inhemska språken att föreslå eller råda något för att man vid svenska byter ut termen ”indian” mot ”ursprungsamerikan” alternativt ”urfolksamerikan”.[6]
Nationalencyklopedin (NE) äger bedrivit en plan var man besitter uppdaterat språkbruket inom sina föremål eller textstycken ifall nord- samt sydamerikanska urfolk samt bytt ut mening såsom "indian", "rödskinn" samt andra mening vilket är kapabel upplevas stötande mot en mer neutralt språkbruk.[7]
På engelska äger dem amerikanska urfolken ofta kallats på grund av "Red Indians" till för att inom efterhand skilja dem ifrån dem verkliga indierna inom Indien.
troligen kommer sig detta namnet, samt tillika detta svenska termen "rödskinn", från sedvänjan hos ursprungsamerikaner inom nordöstlig skogsområdet för att färglägga sina kroppar röda.
USA började då nära ca 1830 ett tvångsförflyttning från indianerna, beneath denna period dog minimalt 20 000 indianer.Idag betraktas detta namn likt nedsättande, samt undviks.
På franska används ibland termen amérindien, enstaka benämning vilket även försvenskats mot "amerinder". inom svenska språket äger termen "indian" använts sedan 1680 samt detta sammansatta termen "indianhövding" sedan 1852.[8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tidig historia
[redigera | redigera wikitext]Fynd gjorda inom Brasilien visar för att ett ytterligare urbefolkning tillsammans med gemensamt genetisk ursprung tillsammans Australiens aboriginer redan fanns var på grund av 50 000 kalenderår sedan.
Denna urbefolkning verkar äga utrotats efter migrationen ovan Berings sund till omkring 17 000–11 000 tid sedan.[9] Mänskligt DNA liksom äger hittats inom Oregon äger daterats mot 14 300 tid sedan[10].
Arkeologiska fynd ifrån inom huvudsak Nord- samt Mellanamerika dock några även inom Sydamerika äger klassificerats såsom Cloviskulturen samt daterats mot på grund av 13 000 kalenderår sedan. Fynd likt ej är kapabel kategoriseras likt Clovis dock likt dateras mot äldre än 13 000 tid sedan kallas ofta på grund av Pre-Clovis fynd.
- Teorin angående Beringlandbryggan
Antropologiska samt genetiska spår tyder vid för att befolkningen ursprungligen migrerade mot dem numeriskt värde amerikanska kontinenterna ifrån Sibirien ovan Berings sund till omkring 17 000–11 000 kalenderår sedan.
detaljerad då samt hur denna inledande våg från invandring skedde, alternativt ifall kontinenten överhuvudtaget koloniserades vid detta sättet, existerar kvar omdiskuterat. Tidigare äger antropologer varit överens ifall för att dem inledande emigranterna korsade sundet på grund av omkring 12 000–10 000 kalenderår sedan via den landbrygga ovan Berings sund liksom existerade beneath den senaste istiden (26 000–11 000 kalenderår sedan).
Därifrån bör dem äga koloniserat kontinenterna via Alaskas samt Kanadas inland likt nyligen befriats ifrån sitt istäcke.
Flera sentida upptäckter antyder dock för att bosättningar funnits inom Brasilien samt Chile redan på grund av 11 500 tid sedan, alternativt mot samt tillsammans med tidigare[11]. Följaktligen finns flera alternativa teorier, liksom ej nödvändigtvis motsäger varandra:
- De inledande asiatiska migranterna är kapabel äga korsat landbryggan flera årtusenden tidigare samt undvikit isen inom norra Nordamerika genom för att följa dess västkust, antingen mot lands alternativt mot havs längs tillsammans landremsa vid havet.
Denna sista ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något motsägs från den uppenbara bristen vid spår efter sjöfarare beneath denna period. tillsammans tanke vid för att landremsa vid havet numera ligger vid havets botten efter höjningen från havsnivån efter istiden därför balanserar den förklaringen ej således tungt.
- Korsandet från Berings sund förmå besitter ägt boende före den senaste istiden, dvs på grund av omkring 37 000 kalenderår sedan, ett teori likt styrks från arkeologiska fynd inom Sydamerika såsom daterats mot före 12–14 000 kalenderår sedan.
- Invandringen ifrån Sibirien föregicks från människor ifrån Oceanien såsom antingen seglade ovan Stilla havet alternativt tog sig ovan Beringia långt före dem asiatiska folken.
Anhängarna från denna teori menar för att dem äldsta spåren från människan inom Sydamerika samt vid Baja California uppvisar tydliga icke-asiatiska drag såsom liknar aboriginerna inom Australien alternativt dem därför kallade negriterna inom Sydostasien samt vid Andamanerna. Dessa amerikanska stamfäder antas äga trängts undan från migranterna ifrån Sibirien dock äga kvarvarande ättlingar inom den för tillfället hotade ursprungsbefolkning likt kvar lever inom Eldslandet.[9]
De flesta antropologer samt arkeologer existerar emellertid överens ifall för att dem genetiska samt kulturella bevisen på grund av en sibiriskt ursprung på grund av ursprungsamerikanerna existerar dem maximalt tillförlitliga.
i enlighet med dessa teorier besitter, tillsammans med största sannolikhet, tre olika migrationer ifrån Sibirien mot Amerika ägt rum:
En följd från dem successiva migrationsvågorna blev för att stora grupper tillsammans med liknande tungomål samt, inom viss utsträckning liknande drag, bosatte sig inom olika områden från dem numeriskt värde kontinenterna.
dem flesta folkgrupperna besitter inom inledande grabb varit lojala mot sin huvuddel, dock etnologer brukar försöka gruppera den enorma mångfalden inom kontinenternas befolkning inom större kulturområden utifrån geografiskt ursprung, lingvistiska likheter samt levnadsmönster.
Många från dessa ursprungliga invånare inom Amerika levde en nomadiskt alternativt halvnomadiskt liv ända fram mot den europeiska koloniseringen från den Nya världen.
Stora jordbruksbaserade civilisationer tillsammans monumental arkitektur, städer samt avancerade styrelseskick uppstod dock kring Mississippifloden, inom Mexiko, Centralamerika samt Anderna.
Den europeiska kolonisationen
[redigera | redigera wikitext]Den europeiska koloniseringen från Amerika förändrade permanent samt inom grunden den amerikanska ursprungsbefolkningens livsvillkor samt kulturer.
Mellan kalenderår 1500 samt 1900 undanträngdes dem, samt deras antal decimerades kraftigt från olika umbäranden såsom sjukdomar, konflikt samt förslavning. dem inledande ursprungsamerikaner likt stötte vid Columbus fanns arawakerna vid Hispaniola. dem blev tagna vilket slavar, samt tid 1550 återstod bara 500 individer. en sekel senare plats dem helt utrotade.
På 1500-talet förde spanjorer samt andra européer tillsammans sig hästar mot Amerika. Några från hästarna lyckades smita samt sprida sig inom vilt status. Hästen, liksom ursprungligen kom ifrån Amerika (hästdjur likt Equus complicatus), dog ut vid kontinenten inom slutet från den senaste istiden. detta europeiska återintroducerandet från hästen fick intensiv konsekvenser på grund av dem nordamerikanska urfolken vid dem Stora slätterna.
• 1830: USA antog Indian Removal Act såsom tvångsförflyttade sydöstra indianer (inklusive Cherokee Nation) mot reservat väster angående Mississippifloden, känd liksom "Trail of Tears".Genom hästen kunde dem enklare fånga sina byten, expandera kraftigt samt öka handeln tillsammans omgivande stammar.
Européerna förde även sjukdomar mot Amerika. Européerna fanns immuna mot sjukdomar vilket vattkoppor samt barnsjukdom, dock detta fanns ej ursprungsbefolkningen samt dessa sjukdomar, inom synnerhet sjukdom, visade sig många ödesdigra.
Den europeiska utforskningen från Amerika åtföljdes från epidemier liksom utplånade all samhällen. Hur flera ursprungsamerikaner såsom dog från smittorna existerar svårt för att uppskatta, dock i enlighet med somliga bedömningar kunna vissa befolkningsgrupper äga decimerats tillsammans upp mot 80 %.
Nordamerika
[redigera | redigera wikitext]USA
[redigera | redigera wikitext]I USA kallades ursprungsbefolkningen, förutom den likt finns inom Alaska, vid Hawaii samt vid andra Stillahavsöar, förut till "amerikanska indianer" (American Indians).
vid senare tidsperiod används mer samt mer benämningen "Inhemska amerikaner" (Native Americans). Ända ifrån koloniseringens introduktion uppstod strider mellan européer samt ursprungsamerikaner. inom start kunde grymheten artikel ömsesidig, dock tillsammans med Indian Removal Act 1830 började den stegvisa fördrivningen från urfolken, ofta dikterad direkt ifrån Washington samt ofta tillsammans med tusentals dödade ursprungsamerikaner likt resultat.
beneath senare hälften från 1800-talet förvisades mot slut dem återstående urfolkskulturerna mot reservat samtidigt liksom bisonoxen, präriefolkens traditionell jaktbyte, inom princip utrotades.
I USA kallades ursprungsbefolkningen, utom dem inom Alaska, vid Hawaii samt andra Stillahavsöar, tidigare populärt även till "amerikanska indianer" (American Indians) dock numera används allt oftare begreppet "infödda amerikaner" (Native Americans).Deras tungomål, tro samt tradition undertrycktes sedan genom förbud samt försök för att påtvinga dem kristendom. beneath senare period besitter dock en successiv erkännande från ursprungsbefolkningens rättigheter allt mer hamnat vid den politiska dagordningen samt inom några fall äger skadestånd utbetalats på grund av grymheter vilket tidigare begåtts – en viktigt erkännande till flera ursprungsamerikaner.
Innan européernas arrival uppvisade urfolkens tradition ett enorm diversitet. Några särskilt framträdande hantverk plats sömnadsarbete, textilkonst, föremål gjorda av lera och brända i en ugn samt en formaliserat bildspråk inom struktur från stiliserade skulpturer samt fetischer samt sandmåleri. många från konsten plats intimt förknippad tillsammans förfäderskult samt sagor.
Idag tillhör flera ursprungsamerikaner enstaka synkretistisk, kristen rörelse såsom kombinerar den kristna liturgin tillsammans med sedvänja dans- samt sångritualer mot trummor. Diabetes, hjärtsjukdomar, cancer, självmord samt drogmissbruk existerar många högre bland ursprungsamerikaner än bland USA:s befolkning inom allmänhet. Ursprungsamerikaner liksom omfattande team är kapabel sägas tillhöra USA:s underklass, då dem existerar några från landets fattigaste.[12]
Ursprungsamerikaner 1916, Kalifornien.
Kanada
[redigera | redigera wikitext]Ursprungsbefolkningen inom Kanada kallas "ursprungliga folk" (Aboriginal Peoples) samt ursprungsbefolkningen förutom inuiter samt métis, kallas First Nations.
dem utgör omkring 3 % från landets befolkning dock, inom detta glest befolkade Kanada, upptar dem en betydligt större territorium än ursprungsfolken inom USA. Liksom inom USA besitter flera First Nations kraftigt decimerats liksom resultat från den officiella politiken. Stora vattenkraftsprojekt äger tvingat försvunnen tusentals ursprungsamerikaner (och inuiter) ifrån deras traditionell territorium.
Flera från Kanadas ursprungskulturer håller vid för att dö ut sedan den europeiska expansionen reducerat talare från olika tungomål mot några ett fåtal hundra. Engelska samt franska besitter alltmer börjat ersätta ursprungsspråken. Unika existerar kvar dem maritima ursprungskulturerna inom Kanada liksom några från dem inhemska skriftspråken.
Mexiko
[redigera | redigera wikitext]I detta likt idag existerar Mexiko fanns innan conquistadorernas tillträde enstaka utdragen rad inhemska civilisationer: Olmekerna vars tradition blomstrade 1 200–800 f.Kr. nära landremsa vid havet mot Mexikanska golfen, Zapotekerna samt mixtekerna såsom levde inom bergen inom Oaxaca samt inom Tehuantepecnäset, mayakulturen vid Yucatánhalvön samt ned mot Centralamerika, samt aztekerna liksom ifrån sin huvudstad Tenochtitlán behärskade större delen från dagens Mexiko samt samtliga människor såsom levde var då Hernán Cortés landsteg inom Veracruz.
I kontrast mot övriga Nordamerika blandades inom Nya Spanien ursprungsbefolkningen tillsammans med europeiska invandrare samt sålunda kallade mestiser, personer tillsammans enstaka spansk mamma/pappa samt enstaka ursprungsamerikansk, utgjorde snart majoriteten från kolonins befolkning.
Systemet till enstaka viss typ från odling, känt liksom ” Three Sisters ” (De tre systrarna), plats enstaka traditionell samt hållbar jordbruksmetod liksom användes från flera ursprungsbefolkade samhällen inom Nordamerika, inklusive indianer.avgörande isolerade grupper från indigenas, såsom ursprungsbefolkningen kallas idag, finns dock kvar kvar. Uppskattningsvis existerar omkring 60 % från dagens befolkning mestiser mot mellan 10 samt 30 % från mer homogent ursprung, detta önskar yttra mot fullkomligt ifrån ursprungsbefolkningen. inom Chiapas, Oaxaca samt inom Yucatáns inland utgör ursprungsbefolkningen ett majoritet.
inom centrala Mexiko utgör nahua (azteker), purépechas (Tarascan) samt mixteker enstaka avgörande sektion från befolkningen. inom norr finns bara små minoritetsgrupper: mot Stilla havet finns knappt några ursprungsamerikaner alls, dock mot västkusten samt gränsen mot USA lever tarahumara inom Chihuahua samt yaqui samt seri inom Sonora.
Amerikanska urfolk, ursprungsamerikaner alternativt urfolksamerikaner existerar samlingsbenämningar vid en stort antal olika folkslag vilket utgör ursprungsbefolkningen inom Nord- samt Sydamerika.Mexikaner existerar ofta mer stolta ovan sitt inhemska ursprung än sin spanska bakgrund vilket ej hindrar för att landets ursprungsbefolkning utsätts till diskriminering samt mot samt tillsammans öppen rasism. inom vissa delar från landet – likt Chiapas, Oaxaca, Puebla, Guerrero samt andra bergsregioner – äger ursprungsbefolkningen lämnats utanför den sociala tillväxt samt modernisering likt landet genomgått beneath dem senaste 500 år.
Ursprungsbefolkningen åtnjuter ej, såsom inom USA samt Kanada, några förmåner liksom ett officiell ställning eller tillstånd ger. Exempelvis förföljs huichol inom västra Mexiko samt trakasseras från polisen då dem försöker leva efter sina sedvänja, religiösa seder samt ceremonier.
Enligt den inhemska forskaren Eva Marie Garroutte inom sin läsning "Real Indians: Identity and the Survival of Native America" förlitar sig ungefär numeriskt värde tredjedelar från stammarna vid blodkvantsystemet, liksom bestämmer tillhörighet utifrån begreppet ras genom för att mäta hur nära ett existerar mot enstaka "fullblods" inhemsk förfader.Mesoamerika
[redigera | redigera wikitext]Belize
[redigera | redigera wikitext]I Belize utgör 45 % från befolkningen mestiser samt omkring 10 % ifrån mayafolket.
Guatemala
[redigera | redigera wikitext]I Guatemala utgörs ursprungsbefolkningen huvudsakligen från maya, såsom uppskattningsvis representerar 45 % från befolkningen.
Emellertid talar omkring 40 % från befolkningen något från dem ovan 20 inhemska tungomål likt ej besitter någon officiell ställning eller tillstånd, varför andelen ursprungsbefolkning kunna artikel således upphöjd vilket 60 %.
Sydamerika
[redigera | redigera wikitext]Brasilien
[redigera | redigera wikitext]Av befolkningen inom Brasilien utgör ursprungsbefolkningen ovan 300 000 (1995) samt omkring 150 000 (1985) talade något från dem 188 kvarvarande inhemska språken.
Arkeologiska fynd inom Sydamerika besitter nyligen uppskattats artikel 20 000 kalenderår gamla samtidigt liksom genotypen hos dessa fynd uppvisar mer likhet tillsammans afrikanska samt australiensiska fynd än tillsammans med dem asiatiska ifrån Nord- samt Mellanamerika. Detta antyder för att området ursprungligen varit bebott från människor liksom sedan absorberats från ättlingar mot emigranterna ifrån Sibirien.
Det existerar svårt för att hitta spår efter dem inledande människorna inom området eftersom klimatet inom Amazonas utför för att inom princip samtliga spår från människan utplånas vid omkring 1 500 kalenderår. dock man äger funnit högar tillsammans skaldjur vilket man tror existerar lämningar efter bosättningar likt varit bebodda inom mer än 5 000 kalenderår samt avlagringar från svartjord (terra preta) inom landets inre liksom ger enstaka foto från samhällen vid upp mot 10 000 hushåll, en indikator vid ett stratifierad samt ekonomiskt utvecklad tradition.
Argentina
[redigera | redigera wikitext]Hur massiv andel från Argentinas sammanlagda befolkning liksom utgörs från ursprungsbefolkningen existerar omdiskuterat. dem lägsta uppskattningarna anger omkring 300 000 (0,7 % från befolkningen) samt dem maximalt generösa 2 miljoner (5,6 %).
Bland ursprungsfolken finns bland andra toba, wichí, mocoví, pilagá, chulupí, diaguita Calchaquí, kolla, guaraní, chorote, chané, tapieté, mapuche, tehuelche, abiponer samt selk'nam (ona).
Övriga länder
[redigera | redigera wikitext]Ursprungsbefolkningen utgör enstaka majoritet från befolkningen inom Bolivia samt Peru samt ett avgörande sektion från befolkningen inom dem flesta till detta spanska kolonierna.
Undantag ifrån denna regel existerar revben Rica, Kuba, Argentina, Dominikanska republiken samt Uruguay. Tre urfolksspråk äger ställning eller tillstånd såsom officiella tungomål nära sidan från spanska: Quechua (Peru samt Bolivia), Aymara (Bolivia) samt Guaraní (Paraguay).
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Trots för att mångfalden bland dem inhemska amerikanska kulturerna – tungomål, plagg samt ceremonier – existerar enorm finns även enstaka sektion gemensamma inslag liksom man ofta hittar ovan all Amerika.
Konst samt musik
[redigera | redigera wikitext]Den amerikanska ursprungsmusiken inom Nordamerika existerar nästan uteslutande monofonisk. Traditionellt består musiken från trumma vilket enda instrument även ifall flöjt ibland förekommer. Flöjternas stämning existerar ej detaljerad utan beror vid längden vid den träbit vilket instrumentet tillverkats från samt vid musikantens sker.
Vanligen befinner sig dock hålen en helt tonsteg ifrån varandra samt flöjter tillsammans på grund av avvikande tonintervall används vanligen ej.
Musiken hos ursprungsbefolkningen inom Mexiko samt Centralamerika existerar ofta pentatonisk. Innan spanjorernas arrival plats den intimt förknippad tillsammans religiösa högtidligheter. en brett spektrum från instrument användes: trummor, flöjter, snäckor (som användes likt trumpeter) tillsammans fler.
Inga stränginstrument användes dock.
Konsten utgör enstaka nödvändig personlig kategori inom världens konsthistoria tillsammans helt egna formulering samt förutsättningar. avgörande konstformer plats bland annat: föremål gjorda av lera och brända i en ugn, måleri, prydnader, vävning, staty samt korgflätning.