Vad är batteriet gjord av
Batteri
- För andra betydelser, titta energikälla (olika betydelser).
Ett batteri existerar ett komponent bestående från enstaka alternativt flera celler vilket innehåller lagrad energi såsom görs tillgänglig inom elektrisk form eller gestalt till andra komponenter såsom existerar anslutna mot den.[1]
Den vanligast förekommande typen från energikälla lagrar energin elektrokemiskt (galvaniska celler).
detta förekommer även elektrostatisk lagring (kondensator), samt bränsleceller. Ytterligare tekniker förmå komma för att användas inom framtiden.[2] Vissa typer från batterier får ett viss mängd energi nära produktionen. då denna energi förbrukats existerar även batteriet förbrukat samt bör avfallssorteras i enlighet med kommunens bestämmelser.
Batteriet existerar uppbyggt från en antal battericeller.andra batterityper förmå återuppladdas genom för att anslutas mot ett ytterligare elektrisk spänningskälla.[3] en energikälla alternativt enstaka fängelse, såsom existerar avsedd på grund av återladdning, kallas ackumulator.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]| År | Framsteg |
|---|---|
| 1780 | Luigi Galvani utför grodexperimentet såsom visar för att enstaka elektromotorisk kraft uppstår då metaller står inom förbindelse tillsammans enstaka elektrolyt[5] |
| 1800 | Alessandro Volta skapar detta inledande elektriska batteriet inom modern period, Voltas stapel.[6] |
| 1836 | John Frederic Daniell konstruerar Daniells element såsom äger elektroder från koppar samt zink.
Spänning ca 1,1 volt. |
| 1843 | Robert Bunsen konstruearar Bunsen's fängelse tillsammans med pluspol från kol inom blandad med vätska salpetersyra samt minuspol från zink inom blandad med vätska svavelsyra skilda från ett porös skiljevägg. Denna fängelse plats ett förbättring från Grove's fängelse vilket ägde platina likt pluspol. |
| 1859 | Gaston Planté konstruerar blycellen, den inledande laddbara cellen.[7] |
| 1866 | Georges Leclanché får patent vid enstaka primitiv torrcell. ANSI använder alltjämt LeClanché liksom generisk beteckning vid brunstensbatterier från samtliga slag. [8] |
| 1881 | Fransmännen Felix dem Lalande samt Georges Chaperon får patent vid den inledande alkaliska cellen.
Den gav 0,85 V. Anoden plats från zink, katoden från kopparoxid tillsammans natriumoxid såsom elektrolyt.[9] |
| 1887 | Wilhelm Hellesen får patent vid den inledande torrcellen, utfärdat från danska Kongl Patentbyrån, tillsammans med nr 291. Cellen ägde enstaka EMK vid drygt 1,4 V tillsammans med Ri = 0,1 Ω[10] |
| 1890 | Thomas Edison förbättrar Lalande-Chaperons fängelse samt ersätter zinkanoden tillsammans med enstaka anod från tungmetall.
Cellen marknadsförs likt Edison-Lalandecell.[9][11] |
| 1899 | Waldemar Jungner konstruerar den inledande laddbara cellen tillsammans med basisk elektrolyt, NiFe-cellen[12] |
| 1916 | Philip Rogers Mallory grundar Malloryfabriken inom New York[13] |
| 1942 | Samuel Ruben konstruerar kvicksilveroxidcellen[14] |
| 1960 | Företaget Eveready Industries lanserar inledande knappcellsbatteriet baserat vid silveroxid.[15] |
| 1985 | De inledande litiumbatterierna kommer inom handeln[16] |
| 1991 | De inledande litiumjonackumulatorerna tas inom praktiskt bruk.[17] enstaka vidareutveckling leder mot litiumpolymerbatteriet |
| 2002 | Ny kemi inom litiumjonbatterier ger många förbättrat energi/volym-förhållande[18] |
Funktionsprincip
[redigera | redigera wikitext]När en energikälla kopplas mot ett förbrukare börjar ett ström från elektroner för att röra sig ifrån den negativa polen (anoden) genom förbrukaren mot den positiva polen (katoden).
Inga elektroner stannar kvar inom förbrukaren samt förbrukas vid något sätt. Strömmen från elektroner pågår tills skillnaden inom spänning mellan polerna äger jämnats ut. Elektronerna äger då flyttat sig ifrån minuspolen mot pluspolen. Detta existerar likvärdigt tillsammans för att positiva laddningsbärare skulle äga flyttats inom motsatt riktning detta önskar yttra inom identisk riktning såsom den elektriska strömmen.
Elströmmen går alltså ifrån pluspolen genom den elförbrukande apparaten in inom anoden (definition[19] från anod) samt vidare inne inom batteriet mot pluspolen. Inne inom batteriet står joner (katjoner och/eller anjoner) till strömmen. då batteriets spänning besitter jämnats ut finns ingen kraft för att pressa elektronerna genom förbrukaren vilket innebär för att batteriet äger tagit slut.[20] Består batteriet från seriekopplade celler finns fara till för att enstaka dålig fängelse reverserar (få omkastad polaritet) innan spänningen äger jämnats ut.
detta existerar olika kemiska ämne (se tabeller nedan beneath Batterityper) likt upprätthåller spänningsskillnaden mellan pluspol samt minuspol. nära strömuttag förbrukas dessa ämne.
Det existerar inom flera tillämpningar viktigt för att batteriet ansluts polriktigt mot produktens kontaktdon.
Men vilket existerar egentligen en batteri?fullfölja man fel samt äger tur sker inget annat än för att önskad funktion uteblir. besitter man otur förmå detta leda mot mer alternativt mindre allvarliga skador vid såväl produkten såsom batteriet.[3]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Elektriska batterier används inom en många stort antal olika elektriska varor såsom fordon (bilbatteri), mobiltelefoner samt ficklampor.
inom programminnesstyrda apparater (datorer, diskmaskiner, TV-mottagare samt således vidare) används ofta speciella minnesbatterier även då apparaterna normalt existerar nätanslutna. detta blanka myntliknande batteriet vid bilden mot motsats till vänster används inom flera portabla varor samt kallas knappcell. då energin inom batterier börjar ta slut förmå detta erhålla förändrade elektriska attribut oftast för att spänningen sjunker alltför många vilket är kapabel leda till inom för att enstaka ansluten apparat börja bygga sig vid oförutsett sätt alternativt slutar fungera helt.[3]
När batteribyte sker inom enstaka vara tillsammans med flera batterier bör man byta samtliga batterier vid enstaka gång samt helst bara nyttja nya, alternativt fulladdade, batterier från identisk typ, symbol samt styrka.
Då detta existerar möjligt bör batterier temporärt avlägsnas ifrån varor såsom ej används beneath enstaka längre tidsperiod. Detta till för att förhindra läckage, vilket kunna skada såväl batteriet liksom produkten samt miljön.[3]
Förvaring
[redigera | redigera wikitext]Batterier skall inte någonsin förvaras därför för att detta kunna uppstår fara till kortslutning, t.ex.
inom ett ficka då detta är kapabel leda mot explosion alternativt brand[21]. Batterier bör förvaras svalt samt torrt utan exponering till direkt solljus. Kall förvaring fullfölja för att livslängden blir längre än inom ett motsvarande högre temperatur.[22] Dock finns detta vissa batterityper likt ej tål minusgrader då kristaller bildas beneath smältpunkten.
Förvaring från engångsbatterier inom kylapparat ger ett många nedsänkt självurladdning samt fullgod kapacitet inom åratal. Förvaringen måste dock ske inom en ogenomträngligt för vatten omslag till för att ej fuktskadas från kondens. Batterier bör ej heller utsättas till direkta stöt, stötar alternativt eld.[23]
Livslängd
[redigera | redigera wikitext]Batterier äger en bäst-före-datum liksom existerar satt mot en visst antal kalenderår efter tillverkningsdatum.
Detta gäller ej minimalt då man köper elektronikprodukter var batterier ingår inom produktförpackningen. Bäst-före-datumet existerar dock bara en riktmärke samt anger ej batteriets faktiska livslängd. Batterier likt förvarats alternativt hanterats felaktigt är kapabel ett fåtal ett avsevärt förkortad brukstid.[3] Man förmå mäta samt ett fåtal ett tecken vid batteriets kvarstående styrka tillsammans ett batteriprovare alternativt multimeter (universalinstrument).
Därvid existerar detta viktigt för att batteriet beneath mätningen ges enstaka på grund av batteritypen typisk tryck. ett sådan tryck brukar existera inbyggd inom dem speciella batteriprovarna. då man mäter tillsammans enstaka multimeter existerar detta spänningen inom volt liksom bör bli mättad, samtidigt liksom man ger batteriet enstaka avpassad tryck tillsammans med ett yttre ansluten resistans alternativt den apparat vilket batteriet existerar tänkt för att användas mot inom påslaget tillstånd.[24]
Förbrukade batterier får ej eldas upp eftersom detta kunna leda till inom explosion samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från skadliga ämnen.[23]
Självurladdning
[redigera | redigera wikitext]Alla batterier besitter ett viss självurladdning, varför dem sålunda småningom tar slut, även angående dem ej existerar inkopplade mot någon förbrukare.
Kall förvaring (i matförvaring alternativt frys) reducerar självurladdningen betydligt.[3][23]
Bil- samt båtackumulatorer vilket ej bör användas vid utdragen period måste antingen artikel ständigt inkopplade mot enstaka till syftet eller målet speciellt konstruerad underhållsladdare såsom ger enstaka svag ström vilken lagom många kompenserar på grund av självurladdningen.
alternativt inom avsaknad från underhållsladdare behöver batteriet genomgå ett fullständig uppladdning då samt då.[25]
Batterityper
[redigera | redigera wikitext]Engångsbatterier
[redigera | redigera wikitext]De batterier såsom ej går för att ladda angående kallas på grund av engångsbatterier ("primärbatterier") samt kunna mot skillnad ifrån ackumulatorer ej laddas ifall då dem existerar förbrukade.
Förbrukade batterier klassas inom land liksom farligt sopor samt uttjänade batterier bör därför ej slängas bland hushållssoporna, utan samlas in i enlighet med kommunens bestämmelser.[3]
| Batterityp[3] | Pluspol[3] | Minuspol[3] | Elektrolyt[26] | Spänning[3] | Hållbarhet[3] | Speciell egenskap[3] |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Brunstensbatteri | Mangandioxid | Zink | Salmiak | 1,5 V | 3 kalenderår | Miljövänligt |
| Alkaliskt batteri | Mangandioxid | Zink | Kalium-hydroxid | 1,5 V | 6 tid | Större ström samt kapacitet |
| Silveroxid-batteri | Silveroxid | Zink | Kalium-hydroxid | 1,55 V | 2 tid | Konstant spänning tills detta existerar urladdat |
| Litiumbatteri | Varierar, vanligt tillsammans mangandioxid alternativt järnsulfid | Litium | Varierar | 1,5-3 V | 5-20 tid | Hög energitäthet, upphöjd påverkan samt brett temperaturintervall |
| Zink-luftbatteri | Syre ifrån luft | Zinkpulver | Kalium-hydroxid | 1,45 V | Mycket nedsänkt självurladdning, miljövänligt, upphöjd energitäthet | |
| Kvicksilver-batteri | Kvicksilveroxid | Zink | Kalium-hydroxid | 1,35 V | Spänningen konstant beneath utdragen tid.[27]Tillverkas ej längre från miljöskäl |
Ackumulatorer
[redigera | redigera wikitext]En elektrisk ackumulator existerar enstaka kemisk spänningskälla liksom går för att återställa, detta önskar yttra för att den kunna laddas ifall.
enstaka sådan typ från batterier kallas även till sekundära batterier. Namnet kommer från för att elektriciteten inom ackumulatorn kommer ifrån enstaka ytterligare energikälla, detta önskar yttra sekundärt.[4]
Även då ackumulatorn avger ström, förbrukas polmaterialens kemiska ämnen dock vid en sådant sätt för att reaktionen även inom praktiken existerar reversibel.
mot skillnad ifrån en engångsbatteri förmå den kemiska sammansättningen vid ackumulatorns poler inuti återställas genom för att man kopplar ett yttre spänningskälla alternativt strömkälla mot polerna, vilket laddar ackumulatorn. då polerna existerar återställda existerar ackumulatorn färdigladdad.[4]
Vanligen medför dem kemiska reaktionerna för att varenda sekvens urladdning-laddning existerar förenad tillsammans viss materialtransport.
Detta inom kombination tillsammans för att åtminstone någon från dem kemiska föreningarna nära ackumulatorns poler, antingen inom fylld med energi eller spänning alternativt oladdat status, äger dålig elektrisk ledningsförmåga alternativt kemisk löslighet, utför för att ackumulatorer besitter begränsad livslängd. varenda gång ackumulatorn urladdas är kapabel den efter fräsch laddning återfå bara nästan identisk kapacitet liksom före urladdningen.[4] Trots en intensivt utvecklingsarbete sedan kalenderår 1800 då Alessandro Volta publicerade voltas stapel[6] äger detta bekymmer ännu blivit olöst samt existerar något liksom begränsar bland annat användningen från elbilar.[28]
I samband tillsammans olämplig laddning, ibland även inom samband tillsammans med självurladdning, sker för att elektrolyten sönderdelas samt tillsammans tiden förbrukas.[25]
| Batterityp | Pluspol | Minuspol | Elektrolyt | Spänning | Hållbarhet | Speciell egenskap |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Litiumjonbatteri[29][30] | Varierar mellan olika litiuminsättningsmaterial | Varierar mellan olika litiumlegeringar | Varierar, ofta mellan olika polymerer från litiumsalter | 3,6 V | (1000 - 3000 cykler) | Har relativt upphöjd cellspänning vilket fullfölja för att färre celler behövs |
| Blyackumulator[31][32] | Blydioxid | (Poröst) bly | Svavelsyra | 2 V | Obegränsad livstid ifall batteriet förvaras utan elektrolyt | |
| Nickel-kadmiumackumulator[33] | Nickel(III)oxidhydroxid[34] | Kadmium | Kaliumhydroxid | 1,2 V | (~500 cykler) | Låg inre resistans |
| Nickel-metallhydridackumulator[35] | Nickel(III)hydroxid | Väteabsorberande metallhydrid | Kaliumhydroxid | 1,2 V | 10 kalenderår | Fungerar vid en stort temperaturintervall |
| Flödesbatteri | Varierar[36] | Varierar[36] | Varierar | 1 - 2,2 V | Varierar, dock relativt utdragen jmf.
m. sedvänja batterityper | Elektrolyten existerar energibäraren[37] |
| Nickel-järnackumulator[38] | Nickel(III)oxidhydroxid[34] | Järn | Kaliumhydroxid | 1,2 V | 30 - 50 år[38] |
Bränsleceller
[redigera | redigera wikitext]Bränslecellen kunna sägas artikel en mellanting mellan primärbatterier samt ackumulatorer.
Den aktiva substans liksom förbrukas beneath urladdning tillförs då utifrån inom stället till för att regenereras vid sådant sätt liksom sker inom ackumulatorer. beneath förutsättning för att bränslet existerar helt rent äger bränsleceller teoretiskt samt snart sagt även praktiskt oändlig livslängd.[39]
De flesta bränsleceller arbetar ännu tillsammans med gasformiga drivmedel, dock detta finns inget liksom säger för att detta måste artikel så[40].
Fasta drivmedel bör artikel elektriskt inflytelserik samt åtminstone mekaniskt sönderdelat inom struktur från exempelvis pulver därför för att nytt bränsle är kapabel tillföras. Vidare bör sönderfallsprodukterna artikel lösliga sålunda för att detta enkel kunna avlägsnas. Detta medför därför stora praktiska svårigheter för att bränslecellerna vanligen arbetar tillsammans med gasformiga samt vätskeformiga drivmedel.
Exempel vid batterityper
[redigera | redigera wikitext]Alkaliska batterier[41][42]
[redigera | redigera wikitext]| IEC | ANSI | JIS | Andra beteckningar | Spänning [V] | Dimensioner [mm] | Kapacitet [mAh] | Exempel vid användningsområde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LR03 | AAA | UM4 | MN2600 | 1,5 | ø10,5 × 44,5 | 250 – 1 200 | Ficklampor, fjärrkontroller, miniräknare, väckarklocka, febermätare, mätinstrument |
| LR1 | N | MN9100, 910A | 1,5 | Fjärrkontroller till billarm | |||
| LR6 | AA | UM3 | MN1500.
Mignon, Penlight | 1,5 | ø13,5-14,5 × 49,2-50,5 | 1 800 – 2 600 | Små stavlampor; därav namnet Penlight (ljuspenna), väggklocka, väckarklocka, fjärrkontroller, mätinstrument, miniräknare |
| LR14 | C | UM2 | MN1400 Baby | 1,5 | ø26,2 × 50 | 4 000 – 8 000 | Stavlampor, portabel stereo |
| LR20 | D | UM1 | E 95, MN1300, HP2 | 1,5 | ø33,2 × 61,5 | 12 000 – 18 000 | Stavlampor, portabel stereo |
| LR61 | AAAA | UM6 | 1,5 | ||||
| 3LR12 | 4,5 | Platta ficklampor | |||||
| 4LR44 | 6 | Kameror | |||||
| 6LR61 | 1604A | MN1604, 6LF22, PP3 | 9 | 15,5-17,5 × 24,5-26,5 × 46,5-48,5 | 565 | Brandvarnare, minnesbatteri på grund av väckarur, mätinstrument | |
| 4R25X | 6 | 12 000 – 26 000 | Strålkastare |
Brunstenbatterier[42][43]
[redigera | redigera wikitext]| IEC | ANSI | JIS | Andra beteckningar | Spänning [V] | Dimensioner [mm] | Kapacitet [mAh] | Exempel vid användningsområde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| R03 | AAA | UM4 | 1,5 | ø10,5 × 44,5 | 540 | Ficklampor, fjärrkontroller, miniräknare, väckarklocka, febermätare, mätinstrument | |
| R1 | N | 1,5 | Fjärrkontroll till billarm | ||||
| R6 | AA | UM3 | Penlight | 1,5 | ø13,5-14,5 × 49,2-50,5 | 400-1700 | Små stavlampor; därav namnet Penlight (ljuspenna), väggklocka, väckarklocka, fjärrkontroller, mätinstrument, miniräknare |
| R14 | C | UM2 | Mignon, Baby | 1,5 | ø26,2 × 50 | 3800 | Stavlampor, portabel stereo |
| R20 | D | UM1 | 1,5 | ø33,2 × 61,5 | 8000 | Stavlampor, portabel stereo | |
| R61 | AAAA | UM6 | 1,5 | ||||
| 3R12 | 4,5 | Platta ficklampor | |||||
| 4R25 | 6 | ||||||
| 6F22 | 1604D | PP3 | 9 | 15,5-17,5 × 24,5-26,5 × 46,5-48,5 | 400 | Brandvarnare,minnesbatteri till väckarklocka, mätinstrument |
Zink-luftbatterier[44]
[redigera | redigera wikitext]| IEC | ANSI | JIS | Försegling | Spänning [V] | Dimensioner ∅ × t [mm] | Kapacitet [mAh] | Exempel vid användningsområde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ZA10 | Gul | 1,4 | 5,8 × 3,6 | 85 | Hörapparater | ||
| ZA312 | Brun | 1,4 | 7,9 × 3,6 | 150 | |||
| ZA13 | Orange | 1,4 | 7,9 × 5,4 | 280 | |||
| ZA675 | Blå | 1,4 | 11,6 × 5,4 | 605…635 |
Zink-luftbatterier existerar täckta tillsammans ett hermetiskt försegling, såsom består från ett folie, vilken tas försvunnen då cellen skall tas inom bruk.
Då kommer atmosfär in samt aktiverar cellen.[45]
Batterier samt miljö
[redigera | redigera wikitext]Batterier innehåller olika typer från metaller likt väcker miljöproblematik. dem maximalt problematiska existerar tungmetaller såsom kvicksilver, bly samt tungmetall liksom samtliga klassas såsom farligt sopor samt förmå äga ett negativ konsekvens vid miljö samt välmående.
inom landet konsumerades tid 2005 ca 25 000 ton bly samt 20 000 ton från dessa användes inom ackumulatorer.[46] Skulle batterier förbrännas därför sprids tungmetaller tillsammans med rökgaserna, förorenar atmosfären samt hamnar sålunda småningom inom mark samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Den största delen från dem tungmetaller likt hamnar inom marken blir kvar var beneath utdragen tidsperiod.
Halten från tungmetaller inom atmosfären existerar många nedsänkt inom Sverige.[47] Läggs batterierna vid deponi förmå mark samt dricksvatten förgiftas mot resultat från läckage samt urlakning.[48]
Många elektroniska varor därför liksom mobiltelefoner, hörapparater tillsammans flera äger integrerade batterier.
Inom EU äger medlemsländerna en ansvar för att titta mot för att varor tillverkas vid sådant sätt för att batterier enkel kunna separeras ifrån produkten till för att behärska återvinnas.[49] Idag existerar litiumjonackumulatorer den ledande batteritypen till denna typ från produkter.[50]Litiumjonackumulatorer innehåller metaller inom halter likt kunna artikel skadliga på grund av miljö.
Exempelvis, i enlighet med enstaka undersökning från Hsing Po Kang et Al (2013), plats halterna från kobolt, koppar samt nickel inom batterier till mobiltelefoner på grund av höga i enlighet med Kaliforniens regelverk.[50]
Inom batteriindustrin äger man sedan 80-talet jobbat tillsammans för att minska användningen från kvicksilver samt andra tungmetaller.[51][52]Tungmetaller ifrån batterier återvinns samt återanvänds vid olika sätt.[52]
Alla brunstensbatterier samt alkaliska batterier återvinns.
Batterierna krossas inledningsvis till för att separera järninnehåll, resten smälts sedan ner till för att återvinna eventuell zink. Dessa batterier existerar helt återvinningsbara.[52]
Regelverk
[redigera | redigera wikitext]EU äger en insamlingsdirektiv på grund av batterier likt skiljer sig något mellan medlemsstaterna.
Detta till för att detta anpassas efter nationens egna lagstiftning kring avfallshantering. land såsom modell äger ett högre data än vad direktivet kräver vid bas från ett tidigare upphöjd insamlingsgrad.[53]
Direktivet säger att:
- Batterier bör återvinnas mot sålunda upphöjd grad såsom möjligt
- Deponi från batterier bör motverkas
- Alla batterier bör existera märkta
- Minimikrav vid data från batterier inom bota EU
- Lägre toleransnivåer till tungmetallernably samt kadmium
- Förbud mot bärbara kadmiumbatterier likt ej sitter inom bärbara handverktyg, nöd- samt alarmsystem alternativt medicinsk utrustning.[54]
Mer specifika syfte ifrån Naturvårdsverket till data från batterier:
- 95 andel från detta totala antalet avyttrade bil- samt industribatterier liksom innehåller bly samlas in.
- 95 andel från detta totala antalet avyttrade bil- samt industribatterier vilket ej innehåller bly samlas in.
- 75 andel från detta totala antalet avyttrade batterier från andra typer än dem likt avses inom 1 samt 2 samlas in.
Mer specifika uppgift ifrån Naturvårdsverket på grund av vård samt återvinning från batterier:
- Batterier liksom innehåller kvicksilver, för att 98 andel från batteriernas kvicksilverinnehåll omhändertages särskilt.
- Batterier likt innehåller bly, för att 65 från batteriernas genomsnittsvikt återvinns tillsammans med högsta tänkbara återvinningsgrad från blyinnehållet.
- Batterier likt innehåller nickelkadmium, för att 75 andel från batteriernas genomsnittsvikt tillsammans med högsta tänkbara återvinningsgrad från kadmiuminnehållet.
- Andra batterier än dem liksom avses inom 1-3, för att 50 andel från batteriernas genomsnittsvikt återvinns.[55]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^IEC 60050-482-01-04
- ^”Utvecklar färsk batterityp | färsk Teknik”.
http://www.nyteknik.se/energi/utvecklar-ny-batterityp-6405408. Läst 9 november 2016.
- ^ [abcdefghijklm] ”Hur fungerar en batteri?
| Batteriexperten”. www.batteriexperten.com. https://www.batteriexperten.com/sv/info/batteri-wiki.html. Läst 9 november 2016.
- ^ [abcd] ”ackumulator - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ackumulator. Läst 9 november 2016.
- ^”Nordisk familjebok / Uggleupplagan.
9. Fruktodling - Gossensass s. 655-656”. Nordisk familjebok. 1 januari 1908. https://runeberg.org/nfbi/0346.html. Läst 9 november 2016.
- ^ [ab] Finn, Bernard S (2002). ”Origin of Electrical Power”. Powering The Past: A Look Back. Smithsonian Institution. http://americanhistory.si.edu/powering/past/prehist.htm. Läst 26 Oktober 2016.
- ^Gurevich, Vladimir (2014). ”Power Supply Devices and Systems of Relay Protection”.
CRC Press, Taylor & Francis Group. https://books.google.se/books?id=VGvSBQAAQBAJ&pg=PA155&lpg=PA155&dq=planté+ackumulator+1859&source=bl&ots=Kguo89FctC&sig=4lgfLvoTxJWE-1c5SO2LX1fsdQg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwikyafPo-XJAhWBrSwKHU33DLQQ6AEIIjAE#v=onepage&q=planté%20ackumulator%201859&f=false. Läst 26 Oktober 2016.
- ^ANSI_C18_1M part 1
- ^ [ab] Trueb, Lucien F.; Rüetschi, Paul (1997). Batterien und Akkumulatoren: Mobile Energiequellen Für Heute und Morgen.
Springer.
Batterier.sid. 225. ISBN 9783540629979
- ^”Energi vid dåse – et dansk industrieventyr – der endte inom detta fjerne - angående firmaet W. Hellesen’s og Alkaline Batteries”. Arkiverad ifrån originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928002618/http://www.elmuseet.dk/pdfer/hellesenskorrektur.pdf. Läst 9 november 2016.
- ^Edison, Thomas Alva. ”Voltaic Battery, patent US00430279”.
United States Patent Office. http://edison.rutgers.edu/patents/00430279.PDF. Läst 26 Oktober 2016.
- ^Bard, Allen J. (2012-08-30) (på engelska). Electrochemical Dictionary. s. 523–524.Ett energikälla existerar enstaka komponent bestående från enstaka alternativt flera celler likt innehåller lagrad energi likt görs tillgänglig inom elektrisk form eller gestalt på grund av andra komponenter liksom existerar anslutna mot den.
Springer Science & Business Media. ISBN 9783642295508. https://books.google.se/books?id=sOTEs76vAFkC. Läst 9 november 2016
- ^”About us | Duracell” (på brittisk engelska). https://www.duracell.co.uk/about-us/. Läst 9 november 2016.
- ^Linden, David; Reddy, Thomas B. (2002). ”Kapitel 11: Mercury oxid batteries”. Handbook of batteries (3).
New York: McGraw-Hill. http://www.etf.unssa.rs.ba/~slubura/diplomski_radovi/Zavrsni_rad_MarkoSilj/Literatura/Handbook%20Of%20Batteries%203rd%20Edition.pdf. Läst 9 november 2016
Arkiverad 4 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^”BAJ Website | The history of the battery : 2) Primary batteries”. www.baj.or.jp.
Arkiverad ifrån originalet den 26 femte månaden i året 2018. https://web.archive.org/web/20180526181058/http://www.baj.or.jp/e/knowledge/history02.html. Läst 9 november 2016.
- ^^ P. Novak, K. åskljud, K. S. V. Santhanam, O. Haas, Electrochemically Active Polymers for Rechargeable Batteries, Chem. Rev., 97, p.272 (1997)
- ^”Keywords to understanding Sony Energy Devices”.
Sony. Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025130855/http://www.sonyenergy-devices.co.jp/en/keyword/. Läst 26 Oktober 2016.
- ^Chung, Sung-Yoon; Bloking, Jason T.; Chiang, Yet-Ming. ”Electronically conductive phospho-olivines as lithium storage electrodes”. Nature Materials 1 (2): sid. 123–128.
doi:10.1038/nmat732. ISSN1476-1122. http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nmat732.
- ^[1]|Faraday, Michael, 1834 ”Experimental Researches in Electricity. Seventh Series” paragraf 11 stycke 663. Philosophical Transactions of the Royal Society
- ^”Batteriet inom närbild - Batterier | Kjell.com”. www.kjell.com.
https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/batterier/batteriet-i-narbild. Läst 9 november 2016.
- ^”Batteriet inom fickan började brinna”. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23033415.ab. Läst 27 juni 2017.
- ^”Skötselanvisningar”. Batteriexpressen. http://www.batteriexpressen.se/Skotselanvisningar.html. Läst 26 Oktober 2016.
- ^ [abc] Alkaline Manganese Dioxide Handbook and Application Manual.Vi tar enstaka närmare titt vid Leons anordning på grund av för att förstå hur den fungerar liksom en batteri.
"Vol. 2". Energizer Battery Manufacturing Inc. 2012. Arkiverad ifrån originalet den 16 månad 2010.
https://web.archive.org/web/20101216071857/http://data.energizer.com/PDFs/alkaline_appman.pdf. Läst 19 månad 2018.
- ^”multimeter - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/multimeter. Läst 9 november 2016.
- ^ [ab] ”Batteriladdning | CTEK”. www.ctek.se.
http://www.ctek.se/de/sv/page/whycharge/battery-charging. Läst 9 november 2016.
- ^”Alkaline, silveroxid, kvicksilveroxid | Batteriföreningen”. batteriforeningen.se. Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2016. https://web.archive.org/web/20160524000600/http://batteriforeningen.se/ej-laddningsbara/knappcellsbatterier/alkaline-silveroxid-kvicksilveroxid/. Läst 9 november 2016.
- ^David Linden, Thomas B.
Reddy (ed). Handbook Of Batteries 3rd Edition. McGraw-Hill, New York, 2002 ISBN 0-07-135978-8, chapter 11.
- ^”Elbilar”. www.miljobilar.net. Arkiverad ifrån originalet den 6 november 2016. https://web.archive.org/web/20161106024232/http://www.miljobilar.net/elbilar---sa-fungerar-de.aspx. Läst 9 november 2016.
- ^”HowStuffWorks”.
14 november 2006. http://electronics.howstuffworks.com/everyday-tech/lithium-ion-battery.htm. Läst 14 november 2016.
- ^”Lithium-ion batteries - Section of Chemistry - Uppsala University, Sweden”. www.kemi.uu.se. Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116015214/http://www.kemi.uu.se/research/structural-chemistry/aabc/research-areas/li-ion-batteries/. Läst 14 november 2016.
- ^”Lead-Acid Batteries”. hyperphysics.phy-astr.gsu.edu.
http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/electric/leadacid.html. Läst 14 november 2016.
- ^”Lead Acid Batteries”. www.mpoweruk.com. http://www.mpoweruk.com/leadacid.htm. Läst 14 november 2016.
- ^”Nickel Cadmium NiCad Batteries”. www.mpoweruk.com. Arkiverad ifrån originalet den 4 januari 2019.
https://web.archive.org/web/20190104210630/https://www.mpoweruk.com/nicad.htm. Läst 14 november 2016.
- ^ [ab] Hägg G. 1963, Allmän samt oorganisk kemi, del 16 h sidan 415, Almqvist & Wiksell
- ^”Nickel metall Hydride NiMH Batteries”. www.mpoweruk.com.
Arkiverad ifrån originalet den 1 femte månaden i året 2017. https://web.archive.org/web/20170501225454/http://www.mpoweruk.com/nimh.htm. Läst 14 november 2016.
- ^ [ab] BU-210b: How does the Flow Battery Work? – Battery University Senast visad 14 November 2016 batteryuniversity.com
- ^”Flow Batteries | Energy Storage Association”. energystorage.org.
Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2016. https://web.archive.org/web/20161107081432/http://energystorage.org/energy-storage/storage-technology-comparisons/flow-batteries. Läst 14 november 2016.
- ^ [ab] ”Nickel Iron Batteries”. www.mpoweruk.com. Arkiverad ifrån originalet den 26 augusti 2018.
https://web.archive.org/web/20180826150135/http://www.mpoweruk.com/nickel_iron.htm. Läst 14 november 2016.
- ^”bränslecell - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/br%C3%A4nslecell. Läst 9 november 2016.
- ^"Fuel fängelse Technologies Program: Glossary"Arkiverad 23 månad 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine..
Department of Energy Energy Efficiency and Renewable Energy bränsle fängelse Technologies schema. 7 July 2011. Accessed 3 August 2011.
- ^”Fakta ifall Batterier”. www.safecast.se. Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116020517/https://www.safecast.se/page/fakta-om-batterier. Läst 10 november 2016.
- ^ [ab] ”Battery Guide -- Battery types, pros & nackdelar, comparisons, råd & tricks”. michaelbluejay.com.
http://michaelbluejay.com/batteries/. Läst 10 november 2016.
- ^http://www.rayovac.com/Consumer-Services/Technical-OEM/~/media/Rayovac/Files/Product%20Guides/pg_battery.ashxArkiverad 10 månad 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine. Visad senast 10 November 2016
- ^”Hörapparatsbatterier, Hörapparatsbatteri, energikälla mot hörapparat”. www.xn--hrapparatsbatteributiken-loc.se.
http://www.xn--hrapparatsbatteributiken-loc.se/page/detail/vara-batterier/248. Läst 13 november 2016.
- ^David Linden, Thomas B. Reddy (ed). Handbook Of Batteries 3rd Edition, McGraw-Hill, New York, 2002 ISBN 0-07-135978-8, chapter 13 and chapter 38
- ^Kemikalieinspektionen (2006) "Konsumtion avArkiverad 24 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.Ett energikälla består från tre huvuddelar: anod, katod samt elektrolyt.
bly inom olika användningsområden 1995 samt 2005, ton, Läst 26 Oktober 2016
- ^Naturvårdsverket "Fakta angående tungmetaller inom luft"Arkiverad 23 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst 26 oktober 2016
- ^European Comission Environment Directorate-General (2014): "Frequently Asked Questions on Directive 2006/66/EU on Batteries and Ackumulators and Waste Batteries and Accumulators", sid.
7, Läst 26 oktober 2016
- ^Europeiska Unionens Officiella dagblad (2006) [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:266:0001:0014:sv:PDF "UROPAPARLAMENTETS samt RÅDETS DIREKTIV 2006/66/EG från den 6 september 2006 angående batterier samt ackumulatorer samt förbrukade batterier samt ackumulatorer samt angående upphävande från direktiv 91/157/EEG, produkt 11 - Avlägsnande från förbrukade batterier samt ackumulatorer", Läst 26 oktober 2016
- ^ [ab] Hsing Po Kang et Al (2013) [http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/es400614y "Potential Environmental and Human Health Impacts of Rechargeable Lithium Batteries in Elektronik Waste", Environmental Science & Technology, 2013, 47, sid 5495−5503.
Läst 27 oktober 2016
- ^Batteriföreningen [https://web.archive.org/web/20160206141413/http://batteriforeningen.se/miljo/ Arkiverad 6 månad 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. "Batteriföreningen - Miljö". Läst 27 oktober 2016
- ^ [abc] Battery Solutions [https://web.archive.org/web/20151114081444/http://www.batteryrecycling.com/Battery+Recycling+Process Arkiverad 14 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.
"End Sites Recycling Processes". Läst 27 oktober 2016
- ^”Batterier | Batteriföreningen”. batteriforeningen.se. Arkiverad ifrån originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610140230/http://batteriforeningen.se/lagstiftning/batterier/. Läst 9 november 2016.
- ^ DIRECTIVE 2006/66/EC OF THE europeisk PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL.
2006-09-06. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:02006L0066-20131230&rid=1. Läst 9 november 2016
- ^Sedin, Jessika. ”Batterier - data samt producentansvar”. Naturvårdsverket. Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116015904/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Producentansvar/Batterier/. Läst 10 november 2016.