Öde öar i stilla havet
Stilla havet
Stilla havet, även Stora oceanen alternativt Pacifiken[1], existerar världens största ocean. detta sträcker sig ifrån Norra ishavet inom norr mot den Antarktiska oceanen inom söder, samt separerar Asien samt Australien inom väst ifrån Amerika inom öst.
Stilla havet upptar ett yta från cirka 166 miljoner kvadratkilometer, vilket motsvarar omkring 32 andel från jordens totala yta (510 miljoner kvadratkilometer), samt cirka 46 andel från jordens totala vattenyta (361 miljoner kvadratkilometer). Stilla havet existerar även världens djupaste ocean, tillsammans en medeldjup vid 4 280 meter samt en maxdjup vid 11 034 meter.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Stilla havet existerar världens största ocean, tillsammans enstaka yta vid totalt 166 miljoner kvadratkilometer. Stilla havet avgränsas från Asien samt Australien inom väst, samt från Amerika inom öst.
inom syd-nordlig riktning sträcker sig havet cirka 15 000 kilometer, ifrån Antarktiska oceanen mot Berings sund, varefter Norra ishavet tar sin start. inom öst-västlig riktning sträcker sig havet liksom maximalt 20 000 kilometer – halvvägs runt jorden – mellan land samt Colombia. Malackasundet inom väst förbinder Stilla havet tillsammans från indien oceanen, medan Magellans sund samt Drakes sund inom öst utgör länken mellan Stilla havet samt Atlanten.
Stilla havet inbegriper flera bihav, såsom Sulawesisjön, Korallhavet, Sydkinesiska havet, Östkinesiska havet, Japanska havet, Ochotska havet samt Filippinerhavet.
Stilla havet krymper till närvarande[när?], inom samt tillsammans med för att stillahavsplattan sänks ned beneath andra kontinentalplattor genom därför kallad subduktion.[2]
Angränsande länder samt territorier
[redigera | redigera wikitext]Suveräna stater
[redigera | redigera wikitext]Territorier
[redigera | redigera wikitext]Öar samt landmassor
[redigera | redigera wikitext]Inget världshav existerar således rikt vid småöar vilket Stilla havet, dock merparten från dessa äger ett många små yta.
Bortsett ifrån öarna utefter kontinenternas kuster, Nya Zeeland samt dem båda största från öarna ute inom Oceanen (Hawaii samt Viti Levu), ligger varenda mellan 30° nordlig samt 30° sydlig bredd. Mellan Asien samt 130° västlig längd finns en många stort antal småöar spridda vid områdena Melanesien, Mikronesien samt Polynesien.
Det existerar ett från Stilla havets juveler omgiven från små öde öar.Öarna upptar endast cirka 30 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar enstaka yta från Dalarnas storlek. Stilla havets havsrelaterade småöar sammanfattas beneath namnet Oceanien. Tidigare gick dem beneath beteckningen Söderhavsöarna samt havet runt dem kallades Söderhavet. Numera används dem namnen främst inom turistreklam.
Djup
[redigera | redigera wikitext]Stilla havet existerar detta djupaste från världshaven.
Ögruppen Tuvalu inom Stilla Havet äger blivit något från ett tecken på grund av klimatförändringarna.Djupet växer inom allmänhet ifrån sydöst, var detta utanför Patagonien existerar 2 000 meter djupt, mot nordväst samt väst, var detta når 8 000 mot 9 000 meter samt lägre. Man besitter funnit inom Stilla havets bottenfördjupningar, därför kallade gravar, såsom sänker sig betydligt lägre beneath havsytan än jordens högsta en stor naturlig upphöjning av jordens yta ökar sig ovan densamma.
dem djupaste sänkorna existerar Mindanaograven öster angående ön Mindanao, tillsammans 9 780 meters djup (upptäckt från detta tyska skeppet "Planet" 2 juni1912), detta hittills uppmätta största havsdjupet, Marianergraven, tillsammans 11 034 meters djup (upptäckt från detta amerikanska telegrafskeppet "Nero" 14 november1899), Kermadecgraven likt fortsättes mot norr från Tongagraven, Filippinergraven öster ifall Filippinerna samt beneath flera kalenderår respekterad till detta största havsdjupet, Palaugraven, öster angående Palauöarna, tillsammans med 8 138 meters djup.
samtliga dessa maximaldjup ligger inom havets västra sektion. Havets medeldjup äger beräknats mot 4 280 meter, alternativt, angående randhaven medräknas, 3 800 meter.
Artiklar inom kategorin "Öar inom Stilla havet".Havsströmmar
[redigera | redigera wikitext]Havsströmmarna inom Stilla havet domineras från dem numeriskt värde stora oceanvirvlar liksom ligger norr samt söder angående ekvatorn. Virvlarnas södra respektive norra sektion utgörs från numeriskt värde västgående ekvatorialströmmar likt drivs från passadvindar. Strömmarna ligger mellan 20° nordlig samt 24° sydlig bredd, dock skiljs ifrån varandra genom ett mot strömmen mellan 3° nordlig bredd samt 8° nordlig bredd.
Den norra ekvatorialströmmen böjer från norrut nära Filippinerna samt fortsätter likt enstaka västintensifierad randström upp mot Japan, var den kallas Kuroshio. Den möter öster ifall Kurilerna den ifrån norr kommande kalla Oyashioströmmen samt fortsätter därefter österut ovan Stilla havet likt Norra stillahavsströmmen. Då strömmen når den nordamerikanska landremsa vid havet böjer den från åt söder samt sammanflyter tillsammans med den kalla Californiaströmmen.
Även den södra ekvatorialströmmen ändrar riktning, då den inom väster träffar nation (Nya Guinea samt från indien övärlden), samt ett sektion går mot norr samt förenar sig tillsammans med den ekvatoriella motströmmen alternativt banar sig beneath effekt från nordöstmonsunen genom Sydkinesiska havet enstaka väg in inom från indien oceanen.
ett ytterligare kvist går åt söder förbi Australien beneath namnet Östaustraliska strömmen samt vänder sig omkring 40° sydlig bredd mot öster. denna plats möter den enstaka ifrån Antarktiska oceanen kommande kall ström, vars dricksvatten slutligen helt får överhand samt beneath namnet Humboldtströmmen tränger upp mot Sydamerikas västkust.
Palmerston existerar ett söderhavsatoll inom Cooköarna inom Stilla havet, ungefär 50 mil nordväst ifall huvudön Rarotonga.Dock existerar detta kalla vattnet nära denna kust delvis enstaka resultat från kallt bottenvatten likt stiger upp mot ytan vilket belöning på grund av dem från ekvatorialströmmen mot väster drivna vattenmassorna, således kallad uppvällning.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Polynesisk expansion
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från öarna inom Stilla havet koloniserades ursprunglig från polynesier.
Europeiska upptäcktsresor
[redigera | redigera wikitext]Stilla havet blev ganska sent känt till européerna. vid 1200- samt 1300-talet besöktes den västra delen från område från Marco Polo samt hans person som följer efter någon annan, dock dem fanns förhållandevis okunniga ifall Stilla havets utsträckning. Den 25 september 1513 fick spanjoren Vasco Núñez dem Balboa ifrån en en stor naturlig upphöjning av jordens yta vid Panamanäset titta detta ocean, vilket redan Christofer Columbus ägde hört talas angående.
Balboa, likt kom ifrån norr samt såg havet utbreda sig söder angående näset, kallade detta Söderhavet (Mar sektion Sur).
En närmare utredning gjordes från portugisen Ferdinand Magellan, liksom efter för att han beneath kraftiga kraftiga oväder genomseglat detta efter honom uppkallade Magellans sund28 november1520 styrde lektion ut vid den okända oceanen.
beneath den fem månader långa färden mot Filippinerna upplevde han ej enstaka enda storm.
Mystisk ö tillsammans med sällsynta livsformer dök plötsligt upp inom Stilla havet.han kallade därför havet på grund av Stilla havet (Mar pacifico), en namn likt kom för att bestå in inom våra dagar.
År 1525 sändes enstaka flotta ut ifrån Spanien beneath officer från García Jofre dem Loaísa på grund av för att inom Magellans spår försöka ta sig fram mot Moluckerna. Denna misslyckades tillsammans med sitt uppgift.
1527 sände Hernan Cortez1527 ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig ifrån Mexiko mot Moluckerna. dem nådde fram, dock lyckades ej ta sig åter mot Mexiko.
Stilla havet.Efter några års uppehåll började spanjorerna åter sina resor ifrån Mexiko mot Filippinerna dock ursprunglig sedan Urdaneta påvisat hur man skulle ta sig åter mot Mexiko (se nedan) fick upptäcktsresorna någon praktisk innebörd. på grund av utforskningen från Stilla havet liksom totalitet ägde dessa resor nästan inget värde genom för att dem ständigt följde identisk rutt.
detta redogör även varför spanjorerna ej upptäckte Hawaii, liksom ligger ungefär mitt emellan dem färdvägar man följde vid resorna mot samt ifrån Filippinerna. Den inledande segelfärden ifrån Sydamerikas västra kust mot Europa företogs inledningsvis 1580.
Bland dem vilket senare utforskat Stilla havet förmå nämnas holländaren Abel Tasman (1642-1644), engelsmännen William Dampier (1680-1691), George Anson (1740–1744), John Byron (1764–1766), Philip Carteret (1765–1768), Samuel Wallis (1767) samt inom främsta rummet James Cook (1768–1779), dansk-ryske Vitus Bering (1725–1741) samt fransmännen Louis Antoine dem Bougainville (1766–1768) samt Jean-François dem La Pérouse (1787).
vid 1800-talet utvidgades kunskapen ifall Stilla havet ytterligare från Robert McClure samt genom dem från vissa stater utrustade forskningsexpeditionerna på grund av studie från havets fysiska förhållanden.
Den 37 kvadratkilometer lilla ön Henderson Island ligger inom mitten från Stilla havet.Se även: Oceaniens historia
Kolonisation samt handel
[redigera | redigera wikitext]Sedan Spanien intagit Filippinerna blev bota havet beneath mer än tvåhundra tid förbehållet spansk sjöfart. varenda tid sände Spanien ett handelsflotta ifrån Mexiko mot Filippinerna. detta gick enkel nog tillsammans hjälp från dem vid detta bälte förhärskande passadvindarna.
dock dessa vindar gjorde detta länge omöjligt för att segla igen mot Mexiko tillsammans öarnas varor. Slutligen lyckades dock munken Andrés dem Urdaneta (1565) då denne seglade norr ifall passadbältet beneath 43° nordlig bredd mot den amerikanska landremsa vid havet. Sedan gick spanjorernas varenda handelsfärder identisk väg; åt väster ifrån Mexiko inom närheten från 10° nordlig bredd samt igen omkring den 40:e breddgraden.
Detta plats länge all den handelssjöfart liksom förekom vid Stilla havet, ifall man undantar kustfarten utefter Amerika samt kustfarten mot Kina samt Japan.
Även sedan andra länders ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig börjat visa sig vid Stilla havet fortfor detta för att mer existera en uppgift på grund av geografiska upptäcktsresor än till handelsresor.
detta fanns ursprunglig efter för att Australien samt Nya Zeeland börjat koloniseras likt sjöfarten vid havet ökade. Allra viktigast på grund av dess uppsving plats järnvägen New York–San Francisco samt Japans tillgång bland dem stora sjöfarts- samt handelsnationerna. Samtidigt började vissa från ögrupperna inom Stilla havet erhålla större innebörd på grund av handeln.
Ett stort antal telegrafkablar förenade tidigt vissa ögrupper tillsammans Australien samt Europa, dock inledningsvis 1900–1903 nedlades den inledande kabeln ifrån havets en blad mot den andra.
Den gick ifrån Brisbane inom Australien ovan Norfolk, Nya Zeelands nordö samt Fijiöarna mot Vancouver tillsammans med 13 500 kilometer längd. Senare lade USA enstaka ledning ifrån San Francisco ovan Hawaii samt Guam mot Manila liksom tillsammans med 14 519 kilometer fanns den längsta från samtliga telegrafkablar.
Stillahavskriget samt andra världskriget
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar ett beskrivning från Stillahavskriget.
Stillahavskriget existerar den sektion från andra världskriget var Japan stred mot bland annat USA samt Kina.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Stilla havet, 1904–1926.