Vilka kolhydrater kan vi inte spjälka
Kolhydrat
Kolhydrater existerar ett lag näringsämnen samt en gemensamt namn till sockerarter (sackarider), såväl enstaka sockermolekyler (monosackarider) liksom sockermolekyler sammankopplade inom länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något (polysackarider). Polysackarider inkluderar disackarider liksom består från numeriskt värde sockermolekyler dock även från sockermolekyler inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något, mot modell stärkelse samt sockerhaltiga kostfiber.[1]
Kolhydrater består endast från grundämnenakol, väte samt syre.
Tillsammans tillsammans med vegetabilier, rotfrukter, baljväxter, bär samt små frukter från växter existerar dem modell vid nyttiga kolhydrat-källor, såsom bidrar tillsammans fibrer, vitaminer, mineralämnen samt skyddande växtämnen, mot modell antioxidanter samt andra bioaktiva ämnen.Namnet kommer från för att kolhydrater besitter den kemiska formeln Cm(H2O)n (m samt n ≥ 3)[2] samt därför förmå betraktas likt hydrater från kol. Detta stämmer dock ej på grund av varenda kolhydrater. detta biokemiska sättet för att definiera ett kolhydrat vid existerar för att den innehåller minimalt numeriskt värde alkoholer samt minimalt enstaka keton alternativt aldehyd.
från detta följer för att dem enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.
Olika sorters kolhydrater
[redigera | redigera wikitext]Sackarider finns inom struktur från monosackarider (enkla sockerarter), disackarider samt polysackarider.
Vilka typer från kolhydrater funkar bäst?Glukos, enstaka monosackarid.
Sackaros, ett disackarid.
Cellulosa, enstaka polysackarid liksom existerar uppbyggd från hundratal samt upp mot flera tusen glukosmolekyler.
Monosackarider
[redigera | redigera wikitext]Till monosackariderna hör bland annat fruktos, glukos, galaktos (dessa äger kemiska formeln C6H12O6), ribos (C5H10O5) samt deoxyribos (C5H10O4).
Disackarider
[redigera | redigera wikitext]Disackarider består från numeriskt värde sammansatta monosackarider. Dit hör bland annat rörsocker (sackaros), vilket består från glukos samt fruktos; maltos, liksom består från numeriskt värde stycken glukos; samt mjölksocker (laktos), vilket består från galaktos samt glukos. Dessa äger kemiska formeln C12H22O11.
Polysackarider - kostfiber
[redigera | redigera wikitext]Oligosackarider består från länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från en litet antal monosackarider, upp mot 10 stycken.
Näringsmässigt kunna kolhydrater delas upp inom numeriskt värde kategorier: digererbara (tillgängliga) kolhydrater såsom spjälkas samt tas upp likt enkla sockerarter inom tunntarmen, respektive odigererbara (icke tillgängliga) kolhydrater (fiber) liksom passerar mot grovtarmen samt ger näring åt tarmbakterierna via fermentering (förjäsning), titta figur nedan.dem förekommer mot modell inom glykoproteiner inom cellmembran. Polysackarider består från ännu längre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något tillsammans med ända upp mot tiotusentals monosackarider. dem kunna artikel grenade alternativt raka. modell vid polysackarider existerar stärkelse samt cellulosa.
Om kedjorna består från identisk monosackarid kallas dem på grund av homopolysackarider alternativt homoglykaner.
ifall dem består från flera olika monosackarider kallas dem på grund av heteropolysackarider alternativt heteroglykaner.
Både stärkelse samt cellulosa existerar homoglykaner bestående från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från glukos.
Kolhydrater spjälkas inom munhåla, mage samt tarmar främst mot glukos, liksom existerar den kolhydrat vilket existerar enklast på grund av dem flesta varelse för att nyttja såsom energikälla.inom stärkelse binds glukosmolekylerna samman tillsammans med raka α1-4 bindningar samt grenade α1-6 bindningar. Stärkelse existerar ett blandning mellan linjär amylos samt uppdelad i grenar amylopektin oftast inom förhållanden kring 20–25% amylos samt 75–80% amylopektin. Glykogen (kallas även ”djurstärkelse”) existerar även den uppdelad i grenar, tillsammans med fler avdelningar än amylopektin.
Glykogen lagras inom levern till för att användas mot för att höja blodsockret mellan måltiderna.
I cellulosa binds glukosmolekylerna ihop tillsammans med β1-4 bindningar. eftersom människans matspjälkning saknar enzymer till för att spjälka cellulosa räknas detta ej ständigt in inom begreppet kolhydrater.
inom näringsdeklarationer sorteras detta in beneath kostfiber (icke vattenlöslig).
Syntes från kolhydrater
[redigera | redigera wikitext]Genom fotosyntes samt tillsammans med hjälp från ljus (från framför allt solen) omvandlar växter en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt koldioxid mot kolhydrater.
Att styra inom inom kolhydrats-djungeln existerar ej lätt.Kolhydrater vilket föda
[redigera | redigera wikitext]Kolhydrater existerar ett från dem tre energikällorna; dem andra numeriskt värde existerar fett samt protein. 1 gram kolhydrater ger 17 kJ (4 kcal). föda ifrån växtriket (som vegetabilier, fruktbarhet, mjöl samt strösocker) innehåller inom allmänhet mer kolhydrater, medan föda ifrån djurriket (som animalisk föda samt vanligtvis för fortplantning hos djur, dock ej mejeriprodukter) nästan ej innehåller några kolhydrater alls.
Kolhydrater spjälkas inom munhåla, mage samt tarmar främst mot glukos, vilket existerar den kolhydrat liksom existerar enklast till dem flesta vilt för att nyttja liksom energikälla. Glukos kunna sparas genom för att omvandlas mot glykogen samt förbränns genom främst glykolys samt citronsyracykeln. Denna förbränning existerar enklare än på grund av fett samt detta går åt mindre syre, detta existerar därför kolhydrater betecknas vilket snabb energi till kroppen.
Det existerar lagom för att 45–60 andel från den energi oss får ifrån maten kommer ifrån kolhydrater.Inom vissa dieter görs detta skillnad vid snabba samt långsamma kolhydrater, baserat vid hur snabbt dem bryts ner inom matspjälkningen samt deras effekt vid insulinnivåerna inom blodet. Denna distinktion existerar delvis kontroversiell. allmänt sett existerar dem sammansatta kolhydraterna långsammare. Snabba kolhydrater såsom strösocker (sackaros) spjälkas snabbt mot monosackarider likt diffunderar ut inom blodet såsom glukos samt upp mot levern.
då blodsockerhalten höjs snabbt ökar insulinpåslaget kraftigt vilket snart leder mot hungerkänslor. Långsamma kolhydrater innehåller ett större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då detta måste spjälkas mer. andra faktorer likt påverkar hur snabbt kolhydraterna tas upp existerar matens beredningsform samt vilken ytterligare att ge liv såsom ingår inom måltiden.
Alla kolhydrater fungerar ej lika, utan dem påverkar kroppen olika, beroende vid hur dem existerar uppbyggda samt inom vilka livsmedel dem finns.Glykemiskt index existerar en mått vid hur snabbt kolhydrater upptas från kroppen. Lågkolhydratdieter går ut vid för att starkt begränsa kvantiteten kolhydrater inom kosten, inom synnerhet dem snabba.
Kostfiber hör kemiskt sett mot kolhydraterna dock räknas normalt ej dit då man talar angående kolhydrater inom att födas.
inom näringsdeklarationer vid livsmedel anges kostfiber separat.[3] Människans matspjälkning kunna ej spjälka kostfiber, samt den kunna ej tas upp från människans tunntarm, därför når den tjocktarmen oförändrad.[3] inom tjocktarmen finns dock normalt bakterier såsom förmå avbryta ned vissa kostfiber samt dessa förmå därefter tas upp från tjocktarmen.[3] Man brukar numera räkna tillsammans för att kostfiber ger hälften sålunda många energi likt motsvarande mängd andra kolhydrater.[3]