densick.pages.dev









Vad är ett naturligt urval enligt evolutionen

Naturligt urval är en process som gynnar de anlag (alleler) som ger individer i populationen fördelar i den nuvarande miljön i form av överlevnad, och att på bästa sätt kunna föröka sig.

Naturligt urval

Det naturliga urvalet existerar enstaka delprocess inom evolutionen. Charles Darwin, Thomas Henry Huxley samt Alfred Russell efternamn, vilket forskade fram olika sätt från arternas tillväxt, lade varenda fram många likartade teorier ifall detta naturliga urvalet liksom förklaring mot dem observerade skillnaderna mellan olika arter.

detta naturliga urvalet sammanfattas ofta tillsammans med frasen "de bäst anpassades överlevnad"; enstaka uttryck myntad från Herbert Spencer samt liksom Darwin accepterade efter många tvekan. detta existerar dock enstaka mindre lyckad presentation eftersom detta naturliga urvalet dessutom handlar angående för att överlevnaden leder fram mot enstaka lyckad fortplantning.

Naturligt urval innebär för att individer tillsammans med attribut likt utför för att dem existerar anpassade mot den aktuella miljön oftare överlever samt är kapabel fortplanta sig, vilket utför för att dessa attribut tenderar för att existera dem såsom sprider sig mot kommande generationer.

Darwin startar ”Om arternas uppkomst” tillsammans för att resonera ifall husdjursaveln samt angående hur man förstärker önskvärda drag genom för att välja ut vissa vilt till avel.

han menar för att detta finns ett liknande process inom naturen likt ger vissa individer förbättrad möjligheter för att föra sina attribut vidare mot nästa generation.


  • vad  existerar  en naturligt urval  i enlighet med evolutionen

  • denne kallade denna process detta naturliga urvalet på grund av för att skilja detta ifrån detta uppfödarens urval från avelsdjur.

    Grunden till detta naturliga urvalet existerar för att varenda individer från enstaka art ej existerar lika. dem äger olika arvsanlag vilket ger dem olika attribut. Vissa individer äger attribut såsom fullfölja dem förbättrad anpassade mot den miljö dem lever inom.

    Egenskaperna ger dem enstaka fördel då detta gäller för att överleva tills dem existerar könsmogna, för att erhålla avkomma samt ge sin avkomma förbättrad förutsättningar inom existensen. Dessa individer besitter därför ett större chans för att föra vidare sina arvsanlag mot kommande generationer. Efterhand kommer då andelen från dem gynnsamma arvsanlagen för att öka.

    Vad likt existerar en gynnsamt arvsanlag beror vid situationen. en växt förmå mot modell erhålla ett fördel från för att växa snabbt samt högt angående detta växer ihop tillsammans med andra träd, eftersom detta då kunna ett fåtal mer solljus. inom ett miljö liksom existerar glest beväxt samt fattig vid näring kunna detta å andra sidan existera enstaka fördel för att växa långsamt på grund av för att spara näringen mot för att forma frön.

    Detta existerar vilket vilket kallas naturligt urval.

    Naturligt urval är kapabel verka både konserverande samt förändrande. inom ett stadig miljö var urvalet fått verka tillräckligt länge når artens evolution en jämviktsläge. var verkar detta naturliga urvalet genom för att välja försvunnen varianter vilket skiljer sig ifrån genomsnittet, samt arten förblir oförändrad.

    Sexuellt urval

    [redigera | redigera wikitext]

    Sexuell selektion existerar den delmängd från den naturliga selektionen såsom berör reproduktionsframgång.

    enstaka individ vilket överlever inom hundratals alternativt tusentals tid existerar ändå ett evolutionär återvändsgränd angående den ej får någon avkomma. Sexuell selektion existerar ett mekanism såsom beror från för att detta finns skillnader mellan individer från identisk kön inom enstaka population vad gäller karaktärer liksom påverkar parningsframgång.

    Detta resulterar inom för att dem olika individerna inom enstaka population får olika flera avkommor.

    Reproduktionsförmåga

    [redigera | redigera wikitext]

    En individs reproduktionsframgång mäts inom hur massiv andel från nästa generations samlade genpool liksom utgörs från individens egna gener.

    Huvudmålet existerar för att individens arvsmassa, gener inom struktur från DNA, bör föras vidare mot nästkommande generation.

    Generna på baksidan dem beteenden samt fysiska en egenskap eller ett kännetecken likt leder mot ökad reproduktionsframgång kommer därför för att öka inom andel ovan generationerna. Sexuell selektion redogör vid sålunda vis både invecklade parningsbeteenden samt fysiska en egenskap eller ett kännetecken vilket nära en inledande ögonkast är kapabel verka kostsamma alternativt onödiga.

    Ofta kunna sexuell selektion förklara sexuell dimorfism hos arter var både hanar samt honor lever beneath identisk naturliga selektionstryck, detta önskar yttra förklara varför hanar samt honor ser olika ut alternativt beter sig olika trots för att dem lever inom identisk miljö samt nyttjar identisk tillgångar.

    Sexuell selektion

    [redigera | redigera wikitext]

    Den sexuella selektionen besitter sin bas inom för att dem olika könen investerar olika många period samt tillgångar inom sin avkomma.

    Därför anses anisogami artikel den ultimata orsaken mot för att sexuell selektion uppkommit.

    Naturligt urval innebär för att individer tillsammans attribut vilket fullfölja för att dem existerar anpassade mot den aktuella miljön oftare överlever samt är kapabel fortplanta sig, vilket fullfölja för att dessa attribut tenderar för att artikel dem likt sprider sig mot kommande generationer.

    Ju mindre tidsperiod enstaka individ investerar inom sin avkomma tillsammans med enstaka partner, desto fler avkommor förmå den erhålla tillsammans med andra partner. detta kön såsom investerar maximalt inom avkomman kommer för att existera den begränsande faktorn till hur flera avkommor liksom produceras inom populationen. detta begränsande könet existerar därför detta kön likt inom inledande grabb väljer partner.

    Individer från detta kön liksom ej existerar begränsande kunna ett fåtal avkommor tillsammans med flera olika partners beneath identisk parningssäsong. Detta kön (oftast hanen) besitter även ett många högre livstidsreproduktionspotential.

    Hos däggdjur existerar detta nästan undantagslöst honan liksom investerar maximalt inom avkomman dock hos flera fiskar, amfibier samt fåglar existerar detta hanarna liksom tar grabb angående äggen samt ungarna, därför existerar detta då denne vilket investerar maximalt inom avkomman.

    Hos arter var både hona samt hane tar lika stort alternativt lika litet ansvar på grund av ungarna existerar detta ändå honan såsom gjort den största investeringen eftersom detta existerar kostsammare för att producera hönsägg än spermier. Därför är kapabel man genom ett grov förenkling prata angående honligt omröstning samt hanlig konkurrens.

    Han bevisade för att varenda arter utvecklats ifrån en gemensamt ursprung genom ett process kallad naturligt urval.

    Intersexuell selektion

    [redigera | redigera wikitext]

    Honligt val/ intersexuell selektion uppkommer då en kön väljer partners ifrån detta andra könet. Honor kunna ett fåtal flera fördelar från för att välja riktig partner. Indirekta fördelar visar sig då ett hona likt väljer enstaka livskraftig hane tillsammans med utmärkt gener äger större chanser för att ett fåtal livskraftig avkomma.

    alternativt då enstaka hona vilket väljer enstaka hane tillsammans specifika en egenskap eller ett kännetecken kommer för att erhålla söner vilket liknar honom samt döttrar vilket gillar hanar likt liknar honom, i enlighet med teorierna angående goda gener (engelska: good genes) samt sexiga söner (engelska: sexy sons). Detta är kapabel leda till inom okontrollerad selektion (engelska: fisherian runaway selection[1]) eftersom selektionen enkel blir riktad.

    • Direkta fördelar visar sig hos flera arter var detta förekommer bröllopsgåvor samt honan väljer den hane likt erbjuder den bästa gåvan, exempelvis inom struktur från matpaket, revir alternativt boplats. Hos ett sektion insektsarter behandlar honan all hanen vilket enstaka bröllopsgåva då denna äter upp honom beneath alternativt direkt efter parningen.

      Detta existerar en gynnsamt beteende även till hanen då honan får ytterligare näring samt därför förmå producera fler samt livskraftigare avkommor.

      Naturligt urval existerar den process var dem individer såsom äger dem bästa anpassningarna mot miljön äger större chans för att överleva samt föröka sig.

      Dock existerar detta ej helt ovanligt för att enstaka hona accepterar ett gåva utan för att låta hanen befrukta sina ägg.

    • Hos arter var sexuella trakasserier existerar vanliga äger honor ibland även en kryptiskt omröstning då denna kunna utföra sig från tillsammans med sperma ifrån ett oönskad hane efter för att han tvingat hon mot parning.

      Honligt kryptiskt omröstning existerar även många vanligt hos fåglar då ett hona parar sig tillsammans med flera hanar samt sedan väljer vilken hanes spermier såsom bör befrukta hennes oval form. flera fågelhonor förmå skydda sperma inom upp mot flera veckor innan dem bestämmer sig på grund av vilken hanes spermier likt får befrukta hennes oval form.

      Hos småfåglar från flera arter parar sig honan tillsammans flera hanar samt detta existerar ej ovanligt för att den hane liksom hjälper mot tillsammans uppfödandet från ungarna ej existerar far mot dem.

      På utdragen sikt kommer evolutionens processer leda mot för att arter anpassar sig mot sin omgivning.

      ett sektion fågelhonor är kapabel även avgöra könet vid sin avkomma efter kvaliteten vid sin partner.

    Intrasexuell selektion

    [redigera | redigera wikitext]

    Hanlig konkurrens/intrasexuell selektion uppkommer då detta finns konkurrens ifall tillgängliga partners. Hos arter var hanarna existerar många större än honorna och/eller små frukter från växter vapen kunna man anta för att direkt hanlig konkurrens agerar enstaka massiv roll nära valet från partner.

    Intrasexuell selektion hanar emellan är kapabel alltså pågå helt utan för att honorna besitter några sexuella preferenser. Hanarna använder oftast sin storlek samt sina vapen inledningsvis samt främst på grund av för att etablera enstaka rangordning.

    Direkta slagsmål undviks inom största tänkbara mån då detta existerar kostsamt för att slåss. Bara då numeriskt värde hanar från likvärdig styrka samt storlek träffas kunna man räkna tillsammans med en slagsmål på grund av för att att fatta beslut eller bestämma något vem likt bör stå högst inom rang.

    • Hos hanar från arter var honorna tenderar för att artikel promiskuösa finns även spermiekonkurrens liksom existerar enstaka struktur från sexuell selektion likt sker efter parningstillfället.

    Selektionens effektivitet

    [redigera | redigera wikitext]

    En regel inom selektionslära existerar för att varenda strategier likt leder mot avkomma äger en positivt selektionstryck vid sig.

    angående detta fungerar kommer detta för att finnas kvar. vid således vis upprätthålls alternativa strategier såsom smygparning samt könsbytare.

    Sexuell selektion medför kostnader inom form eller gestalt från ökad predationsrisk samt minskade investeringsmöjligheter inom avkomman. Färgstarka fjäderdräkter samt ökat kringströvande vilket existerar associerat tillsammans parningsbeteenden samt sexuell selektion ökar predationsrisken.

    tidsperiod samt energi liksom läggs ner vid parningsrelaterade aktiviteter använder upp tillgångar likt istället ägde kunnat investerats direkt inom avkomman. på grund av för att karaktärer bör upprätthållas inom ett art behövs detta för att kostnaderna ej blir högre än vinsterna. Den naturliga selektionen håller sitt tryck liksom balans samt resulterar inom ett optimering från dem karaktärsuttryck liksom annars riskerar för att maximeras från den sexuella selektionen.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]