Ju fler desto bättre på svenska

9.5.2023

TEXT: Niklas Ollila

Den denna plats gången tar Språktipset sig an enstaka möjligen små dock ej alldeles oviktig sektion från språket, nämligen pluralformerna från olika typer från substantiv.

Vill ni hellre lyssna vid Språktipset?

Vi provar utföra Språktipset inom diskussionsform – vid ett dryg kvart förmå ni lära dig mer ifall pluralformer.

Översättaren Niklas Ollila och kommunikatören Mia Henriksson vid CLL diskuterar.

 

Pluralformen från svenska substantiv brukar inom dem flesta fall bildas tillsammans med någon från ändelserna -or, -ar, -er och -n eller helt utan ändelse, mot exempel: flickor, pojkar, damer, äpplen och universitet.

eftersom detta inom talspråket ibland förekommer former samt ändelser likt ej – ännu inom varenda fall – äger inkluderats inom detta normerade standardspråket, är kapabel man ibland artikel lite osäker vid vilken ändelse liksom rekommenderas inom just standardsvenskan.

I den denna plats texten kommer även temat finlandismer för att nämnas, samt bland annat därför existerar detta vid sin lokal för att påpeka för att ingen ordform såsom talare från en tungomål använder inom sitt talspråk kunna sägas existera felaktig alternativt rentav förbjuden inom sig.

Skriftspråksnormen existerar ständigt enstaka konstruktion, ett överenskommelse ifall hur man rekommenderas notera.

Den normen gäller dessutom uttryckligen inom kontext var ett större skara människor bör ta sektion från texten samt var den därför även bör artikel språkligt tillgänglig till varenda talare från språket. Detta innebär alltså man fortsättningsvis inom mot modell vardagliga finlandssvenska kontext gärna kunna gå vidare nyttja dem ändelser samt ordformer man ständigt äger använt.

Rekommendationer gäller alltså uttryckligen den gemensamma standardsvenskan inom både land i norden samt Sverige.

Finlandssvensken såsom älskar n-plural

När enstaka finlandssvensk existerar osäker vid vilken pluraländelse hen bör välja, existerar förstahandsalternativet ändelsen -n.

You can use it to säga "the more, the more".

detta gäller framför allt en-ord (dvs. mening såsom t.ex. en bil) vilket slutar vid någon ytterligare vokal än -a eller -e. modell vid den denna plats typen från mening existerar bastu, fru, avokado och video. inom standardsvenskan bildas pluralformen från dessa mening tillsammans med ändelsen -r: bastur, hustrur, avokador och videor (av avokado förekommer även formen avokados, dock mer angående detta lite senare).

Även termen taxi får gärna n-ändelse inom plural inom ett finlandssvensk munhåla, dock detta rekommenderas för att pluralformen detta termen existerar taxibilar.

Också från en-ord såsom slutar vid -ande samt likt existerar beteckningar på grund av människor – likt studerande samt ordförande – önskar man inom land i norden ofta forma pluralformen tillsammans med n-ändelsen.

Jag pratar lite ifall för att ni behöver förstå flera fler mening än ni egen använder inom vardagen.***Mer råd vid min blogg: https://svenskamedkalle.wordpress.com/och m.

inom standardsvenskan saknar dessa mening ändelse inom plural, samt därför bör man alltså nedteckna flera studerande, flera ordförande (i bestämd form eller gestalt lägger man dock mot ändelsen -na: studerandena och ordförandena). inom allmänsvenska kontext förmå detta artikel god för att komma minnas för att formerna videon samt studeranden kunna tolkas liksom bestämd form eller gestalt enskild (jfr bilen).

Lånord såsom ställer mot det

Svenskan besitter, noggrann såsom varenda tungomål, fått in ett hel sektion mening ifrån andra tungomål, sålunda kallade lånord.

Nuförtiden kommer dem flesta lånord ifrån engelskan, dock således äger detta ej ständigt varit. Därför besitter oss ett hel upphöjd mening inom svenskan likt äger sina rötter inom mot modell.

Några modell vid sådana mening existerar ett-ord likt slutar vid -um, såsom museum, jubileum, gymnasium, workshop och numera förstås även webbinarium (observera stavningen tillsammans med numeriskt värde b:n). dem rekommenderade pluralformerna från dessa mening bildas tillsammans pluraländelsen -er såhär: museer, jubileer, gymnasier, seminarier och webbinarier.

(Värt för att notera inom sammanhanget existerar även för att dessa mening inom enskild alltså bör avsluta vid -um; detta heter mot modell ej *ett seminarie.)

Pluralformen från en annat ursprungligen latinskt mening, scenario, är kapabel bildas antingen tillsammans med -er eller -n (mer regelbunden böjning): scenarier eller scenarion.

Ibland finns detta alltså utrymme på grund av viss valfrihet.

Det inledande ledet vilket inleds tillsammans med ju anger en vill­kor, detta andra ledet vilket inleds tillsammans desto anger ett konse­kvens.

Överlag existerar detta god för att komma minnas för att enstaka skriftspråksnorm ej existerar något oföränderligt, utan rekommendationerna ses ovan samt förmå även ändras, angående detta visar sig för att språkbrukarna klart föredrar enstaka viss struktur. mot modell böjs termen tema – precis såsom mot modell trauma – vilket vilket liksom helst ett-ord vilket slutar vid vokal, dvs.

ett tema, flera teman (temana i bestämd form), även angående pluralformen temata fortfarande hänger kvar inom ett sektion ordböcker.

Är detta förbjudet tillsammans s-plural?

I motsats mot vad enstaka sektion svensktalande möjligen tror existerar pluralformer tillsammans -s inte något nytt fenomen inom svenskan; i enlighet med Institutet till tungomål samt folkminnen inom landet äger s-plural förekommit inom språket åtminstone sedan 1700-talet.

Man är kapabel tänka sig för att s-plural inom ett sektion fall smittat från sig ifrån engelskan inom samband tillsammans med för att en engelskt mening lånats in inom svenskan.

Ju -satsen anger förutsättningen samt desto -satsen resultatet.

en modell vid en sådant mening existerar ett fan (till modell inom fotbollsfan), liksom äger pluralformen flera fans (fansen inom bestämd form). detta existerar knappast flera liksom reagerar användningen från s-ändelsen inom ordet.

Traditionellt besitter den svenska språkvården avrått ifrån användningen från s-plural från den enkla anledningen för att detta blir korrekt svårt för att böja orden inom bestämd form eller gestalt.

Därför rekommenderas detta för att termen partner även inom plural heter (flera)partner. Använder man s-plural (partners) existerar detta oklart vad man notera inom bestämd struktur inom plural: *partnersen eller kanske *partnerserna? Numera säger språkvården ej kategoriskt nej mot s-plural, eftersom s-formen blivit sålunda etablerad inom samband tillsammans mening vilket kimonos, ponchos och safaris.

Ju mer, desto bättre.

Däremot kvarstår problemet tillsammans den bestämda pluralformen. detta existerar ett fråga liksom ännu ej besitter fått en svar såsom dem flesta språkbrukare förmå stå på baksidan, dock detta lär klarna efter för att oss levt tillsammans med s-plural inom svenskan en tag.

Dubbelt upp samt gömd plural

Ibland kunna detta även hända för att detta blir, därför för att yttra, till många från detta goda – vid bas från ett små feltolkning.

detta besitter hänt tillsammans böjningen från termen minut i plural. Den rekommenderade pluralformen existerar minuter, dock detta existerar ej alls ovanligt för att, inom samtliga fall talspråkliga kontext, stöta vid formen *minutrar, var detta ser ut liksom för att pluralformen fått enstaka mot pluraländelse. Fenomenet existerar enkel för att förstå då man jämför böjningen från minut med böjningen från meter.

Check 'ju fler desto bättre' translations into English.

termen meter slutar alltså redan inom enskild vid -er, dock var existerar detta ej fråga angående någon pluraländelse, samt därför existerar den rekommenderade pluralformen från termen metrar (bortsett ifrån kontext var termen förekommer tillsammans tillsammans räkneord trettio meter) – såsom inom de sista metrarna. samt då existerar ju ej steget mot formen *minutrar egentligen ej särskilt långt.

En ytterligare typ från feltolkning gäller mening liksom redan existerar pluralformer dock såsom ibland tolkas vilket singularformer, nämligen ordformerna data och fakta.

Dessa numeriskt värde mening existerar ej alls ovanliga inom vetenskapliga kontext, då forskarna exempelvis redogör på grund av sina undersökningsresultat, dock i enlighet med den nuvarande normen på grund av standardsvenska bör man alltså nedteckna mot modell dessa information och mina data.

Tungan bör tillsammans med andra mening helst artikel korrekt inom munhåla då man böjer enstaka sektion substantiv inom plural.

Blir man osäker vid hur en visst substantiv bör böjas, finns detta mot all lycka hjälp för att ett fåtal. Man är kapabel vandra in vid adressen svenska.se samt slå upp termen inom Svenska Akademiens ordlista på grund av för att granska böjningen. Ordlistan finns dessutom numera även såsom app till smarttelefoner.