Vad ska elevens val innehålla
Skolförordning (2011:185)
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2011-02-24
Ändrad: t.o.m. SFS 2024:679
Övrig text: Rättelseblad 2011:506 besitter iakttagits.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
1 kap.
start bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns nästa kapitel:- start bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- studenter (4 kap.),
- utbildningen (5 kap.),
- fjärrundervisning (5 a kap.),
- distansundervisning (5 b kap.),
- bedömning (6 kap.),
- förskolan (7 kap.),
- förskoleklassen (8 kap.),
- grundskolan (9 kap.),
- anpassade grundskolan (10 kap.),
- specialskolan (11 kap.),
- sameskolan (12 kap.),
- fritidshemmet (13 kap.),
- bidrag mot enskilda huvudmän (14 kap.),
- träning nära särskilda ungdomshem (14 a kap.), och
- övriga bestämmelser (15 kap.).
Förordning (2022:1619).
Definitioner
2 § Termer samt formulering liksom används inom skollagen (2010:800) besitter identisk innebörd då dem används inom denna förordning.Därutöver avses inom denna förordning med- garanterad undervisningstid: den minsta totala undervisningstiden till enstaka student inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan i enlighet med 10 kap.
5 §, 11 kap. 7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och
- skoldagar: dem dagar beneath en skolår då träning bör äga plats. Förordning (2022:1619).
2 kap. Huvudmän
Godkännande såsom enskild huvudman
1 § En begäran ifall godkännande såsom enskild huvudman till förskoleklass, grundskola alternativt anpassad grundskola alternativt på grund av fritidshem vilket anordnas nära ett skolenhet tillsammans någon från dessa skolformer bör äga kommit in mot Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen bör starta.Första stycket gäller ej ifall detta finns särskilda skäl tillsammans med hänsyn mot elevers tillfälle för att fullfölja sin utbildning.Förordning (2022:1619).2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden ifall godkännande i enlighet med 1 § bör den samhälle var utbildningen bör bedrivas ges situation för att yttra sig.När kommunen yttrar sig bör den bifoga ett konsekvensbeskrivning mot sitt yttrande.3 § Beslut inom en ärende såsom avses inom 1 § inledande stycket bör ifall möjligt saknas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen bör starta.
en ärende i enlighet med 1 § andra stycket bör prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029).4 § När ett enskild besitter godkänts likt huvudman på grund av förskoleklass, grundskola alternativt anpassad grundskola alternativt på grund av fritidshem såsom anordnas nära ett skolenhet tillsammans med någon från dessa skolformer bör utbildningen starta senast nära start från detta skolår såsom inleds numeriskt värde kalenderår efter godkännandet.När ett samhälle beslutar ifall godkännande från ett enskild liksom huvudman på grund av förskola, fritidshem alternativt lärorik vård, bör den tidpunkt likt utbildningen alternativt verksamheten senast bör starta anges inom beslutet.
Förordning (2022:1619).5 § Avgift på grund av ett begäran mot Statens skolinspektion ifall godkännande från ett enskild likt huvudman bör blir betald tillsammans nästa belopp:Ärendeslag betalning kronorAnsökan angående nyetablering från fristående lärcentrum 75 000Ansökan angående expansion från befintligt godkännande 65 000Förordning (2022:1556).
3 kap.
Lärotider
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, ifall ej annat anges. Förordning (2022:1619).Läsår samt skolarbetets förläggning
2 § Läsåret bör äga minimalt 178 skoldagar samt minimalt 12 lovdagar.Utöver skol- samt lovdagarna får detta inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar på grund av personalen.3 § Läsåret bör börja inom augusti samt avsluta inom juni.
Dagarna till höst- samt vårterminens start samt slut beslutas från huvudmannen.4 § Elevernas skolarbete bör förläggas måndag-fredag samt artikel således jämnt fördelat ovan dessa dagar likt möjligt. Skolarbetet bör även förläggas därför för att eleverna således långt vilket möjligt får sammanhållna skoldagar.Antalet skoldagar inom veckan får begränsas mot fyra till ett samling studenter inom årskurs 1 alternativt 2, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2018:750).4 a § I grundskolan, specialskolan samt sameskolan får huvudmannen besluta angående andra lärotider till ett skola än dem liksom anges inom 2-4 §§, ifall eleven deltar inom kurs vid ett nivå vilket ligger ovan den aktuella skolformen. Förordning (2024:413).5 § I anpassade grundskolan samt specialskolan får rektorn besluta ifall andra lärotider till ett skola än dem liksom anges inom 2-4 §§, angående detta finns särskilda skäl tillsammans hänsyn mot elevens fysiska alternativt psykiska förutsättningar.
en sådant beslut får omfatta högst en läsår.Innan rektorn fattar en beslut i enlighet med inledande stycket bör eleven samt elevens vårdnadshavare ett fåtal situation för att yttra sig. ifall detta behövs bör rektorn inhämta synpunkter ifrån företrädare till elevhälsan innan beslutet fattas.Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att fatta beslut i enlighet med inledande stycket.
Förordning (2022:1619).
Schema
6 § För läsåret alternativt på grund av mindre period bör detta finnas en schema till undervisningen.4 kap. studenter
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, ifall ej annat anges.Förordning (2022:1619).
Asylsökande små människor m.fl.
1 a § Barn liksom omfattas från 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) bör tas emot sålunda snart detta existerar lämpligt tillsammans hänsyn mot deras personliga förhållanden. detta bör dock ske senast enstaka tidsperiod efter ankomst. Förordning (2011:506).Elever ifrån utlandet
Förskoleklassen, grundskolan samt anpassade grundskolan
2 § Barn såsom anses bosatta inom utlandet hos sina vårdnadshavare besitter identisk korrekt mot träning inom förskoleklassen, grundskolan alternativt anpassade grundskolan liksom unge såsom anses bosatta inom land, ifall vårdnadshavarna alternativt ett från dem existerar svenska medborgare.Den samhälle var barnet stadigvarande vistas bör anses såsom barnets hemkommun nära användningen från skollagen (2010:800). Frågan ifall mottagande från en sådant unge prövas vid begäran från barnets vårdnadshavare.En huvudman får även inom andra fall ta emot en unge likt ej anses bosatt inom land såsom student inom sin förskoleklass alternativt grundskola.
Förordning (2022:1619).
Specialskolan
3 § Ett unge likt ej anses likt bosatt inom land får tas emot inom specialskolan, ifall detta finns särskilda skäl.En sådan student besitter ej riktig för att från statliga medel erhålla kompensation till resor mellan den ort var utbildningen bedrivs samt hemorten inom utlandet.Övergång samt uppflyttning
4 § Läsåret efter förskoleklassen bör varenda skola gå vidare skolgången inom grundskolan, angående ej något annat beslutas tillsammans stöd från 7 kap.5, 6 alternativt 7 § skollagen (2010:800) alternativt 6 § inledande stycket.I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan bör varenda skola nära slutet från läsåret flyttas mot närmast högre årskurs, angående ej något annat beslutas tillsammans med stöd från 7 § alternativt 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800).
Förordning (2022:1619).5 § Har upphävts genom förordning (2022:1620).6 § I förskoleklassen får rektorn vid begäran från ett elevs vårdnadshavare besluta för att eleven får vandra inom förskoleklassen ytterligare en skolår, angående detta finns särskilda skäl på grund av det.
Förordning (2022:1620).7 § Det framgår från 7 kap.
11 a samt 11 b §§ skollagen (2010:800) för att en ungar beneath vissa förutsättningar helt får hoppa ovan förskoleklassen. Dessutom får ett skola inom förskoleklassen flyttas mot årskurs 1 inom skolan, angående skolans skolchef bedömer för att eleven besitter goda förutsättningar till detta samt elevens vårdnadshavare tillåter det.Rektorn får besluta för att enstaka student inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan bör flyttas mot ett högre årskurs än den vilket eleven redan tillhör alternativt normalt bör tillhöra, angående eleven besitter goda förutsättningar för att delta inom utbildningen inom den högre årskursen samt elevens vårdnadshavare tillåter detta.
Förordning (2022:1619).
Anmälningsskyldighet nära frånvaro
8 § Om enstaka student vid bas från sjukdom alternativt från någon ytterligare orsak ej är kapabel delta inom den aktivitet liksom anordnas på grund av för att ge den avsedda utbildningen, bör hindret snarast anmälas mot skolenheten.Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten bör fullgöras.5 kap.
Utbildningen
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, angående ej annat anges. Förordning (2022:1619).Strukturerad undervisning
2 § Eleverna bör genom strukturerad utbildning ges en kontinuerligt samt aktivt lärarstöd inom den omfattning likt behövs till för att producera förutsättningar till för att eleverna bör uppfylla dem kriterier till analys från kunskaper alternativt betygskriterier likt minimalt bör uppfyllas samt inom övrigt utvecklas sålunda långt såsom möjligt inom ramen till utbildningen.Förordning (2022:280).
Särskilt stöd
Allmänt ifall särskilt stöd
3 § I 3 kap. 7-12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall särskilt stöd inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan. Förordning (2022:1619).Studiehandledning vid modersmålet
4 § En skola bör ett fåtal studiehandledning vid sitt modersmål, ifall eleven behöver det.En student såsom bör erbjudas modersmålsundervisning samt såsom före sin arrival mot land besitter undervisats vid en annat tungomål än modersmålet får ges studiehandledning vid detta språket inom stället på grund av vid modersmålet, ifall detta finns särskilda skäl.Studiehandledning i enlighet med inledande alternativt andra stycket får ges inom interaktiv struktur tillsammans informations- samt kommunikationsteknik var eleven samt studiehandledaren existerar åtskilda inom lokal dock ej inom period, angående detta ej finns någon lämplig individ inom skolenheten liksom är kapabel ge studiehandledning samt huvudmannen trots upprepade ansträngningar ej besitter lyckats anställa enstaka sådan.Förordning (2020:779).
Arbetsplatsförlagd kurs nära anpassad studiegång
5 § För ett skola inom dem högre årskurserna får en beslut angående anpassad studiegång innebära för att utbildningen delvis förläggs mot enstaka kontor utanför skolenheten.Eleven bör äga enstaka handledare vid arbetsplatsen samt ett fåtal stöd ifrån skolenhetens personal.
Undervisning inom förberedelseklass till nyanlända samt vissa andra elever
5 a § Undervisning inom förberedelseklass i enlighet med 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) bör således långt vilket möjligt inom fråga ifall såväl lokaler likt aktivitet bedrivas inom nära anslutning mot ytterligare utbildning.Förordning (2015:578).
Bedömning från nyanlända samt vissa andra elevers kunskaper
5 b § Statens skolverk får informera föreskrifter angående underlag till evaluering från enstaka elevs kunskaper i enlighet med 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).Friluftsverksamhet
6 § I den omfattning likt rektorn bestämmer bör detta anordnas friluftsverksamhet såsom bedrivs beneath lärares ledning.Modersmålsundervisning
7 § I 10 kap.7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § samt 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns elementär bestämmelser angående huvudmannens skyldighet för att tillhandahålla modersmålsundervisning.
Huvudmannen existerar även ansvarig för att tillhandahålla studenter vilket existerar adoptivbarn samt äger en annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även angående språket ej existerar elevens dagliga umgängesspråk inom hemmet.Rektorn beslutar ifall ett elevs modersmålsundervisning.8 § Modersmålsundervisning får anordnas
1.
likt språkval inom grundskolan samt specialskolan,
2. inom ramen på grund av skolans omröstning, eller
3. utanför den garanterade undervisningstiden.
Förordning (2023:945).9 § Modersmålsundervisning får ej omfatta mer än en tungomål till enstaka skola. ett romsk skola likt kommer ifrån utlandet får dock ges modersmålsundervisning inom numeriskt värde tungomål, angående detta finns särskilda skäl.10 § En huvudman existerar ansvarig för att anordna modersmålsundervisning inom en tungomål endast om
1.
minimalt fem studenter likt bör erbjudas modersmålsundervisning inom språket önskar sådan utbildning, och
2. detta finns enstaka lämplig lärare.Första stycket 1 gäller ej nationella minoritetsspråk.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) existerar dem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib samt samiska.11 § Om ett student ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, existerar huvudmannen ansvarig för att tillhandahålla eleven sådan utbildning sammanlagt högst sju skolår beneath elevens skoltid.
Eleven bör dock erbjudas modersmålsundervisning beneath längre period, angående eleven äger en särskilt behov från sådan undervisning.Begränsningen i enlighet med inledande stycket gäller ej nationella minoritetsspråk alternativt en nordiskt språk.12 § En skola liksom får modersmålsundervisning får tillsammans den begränsning likt anges inom 11 § gå vidare för att delta inom undervisningen, även ifall språket skulle upphöra för att existera dagligt umgängesspråk till eleven.13 §/Upphör för att gälla U:2025-07-01/Vid modersmålsundervisning inom samiska bör den läroplan vilket gäller på grund av ämnet samiska inom sameskolan användas.13 §/Träder inom kraft I:2025-07-01/Vid modersmålsundervisning inom samiska inom grundskolan, specialskolan samt sameskolan bör den läroplan såsom gäller på grund av ämnet samiska inom sameskolan användas.
Förordning (2024:298).
Svenska liksom andraspråk
14 § Undervisning inom svenska likt andraspråk bör, angående detta behövs, anordnas för1. studenter såsom äger en annat tungomål än svenska likt modersmål,
2. studenter såsom äger svenska vilket modersmål samt såsom äger tagits in ifrån skolor inom utlandet, och
3.
invandrarelever såsom besitter svenska såsom huvudsakligt umgängesspråk tillsammans med ett vårdnadshavare.Rektorn beslutar ifall utbildning inom svenska liksom andraspråk på grund av ett elev.15 § Undervisning inom svenska likt andraspråk ersätter utbildning inom svenska. Svenska vilket andraspråk får därutöver anordnas
1.
såsom språkval inom grundskolan samt specialskolan, alternativt
2. inom ramen till skolans omröstning. Förordning (2023:945).
Beslut ifall kurs i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner
16 § Vissa beslut ifall kurs i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner i enlighet med skollagen (2010:800) bör anmälas mot Statens skolinspektion. detta gäller beslut likt saknas inom ett fristående grundskola i enlighet med 10 kap. 23 g § inledande stycket. Anmälningsplikten gäller även beslut likt saknas beneath perioden 2 juli 2024-1 juli 2027 i
- ett kommunal grundskola i enlighet med 10 kap. 23 g § inledande stycket,
- ett specialskola i enlighet med 12 kap. 23 a § inledande stycket, och
- ett sameskola i enlighet med 13 kap.
21 c § inledande stycket.Skolinspektionen får informera närmare föreskrifter angående anmälan.
Förordning (2024:413).
5 a kap. Fjärrundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall fjärrundervisning inom vissa skolformer. Förordning (2020:779).Begränsningar inom användningen från fjärrundervisning
2 §/Upphör för att gälla U:2025-07-01/Fjärrundervisning får, trots vilket liksom anges inom 21 kap.4 § skollagen (2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1-6 inom grundskolan samt anpassade grundskolan, årskurserna 1-7 inom specialskolan samt sameskolan, nära utbildning inom modersmål,
2. sameskolan nära utbildning inom samiska,
3.
årskurserna 1-6 inom grundskolan på grund av integrerad samisk undervisning,
4. årskurserna 4-6 inom grundskolan, anpassade grundskolan samt sameskolan samt årskurserna 5-7 inom specialskolan nära utbildning inom moderna tungomål samt teckenspråk, och
5. årskurserna 4-6 inom grundskolan nära utbildning inom struktur från extra studietid.I årskurserna 7-9 inom grundskolan samt anpassade grundskolan samt årskurserna 8-10 inom specialskolan får fjärrundervisning användas inom samtliga ämnen samt verksamheter liksom anges inom 21 kap.
4 § skollagen.Av 21 kap. 3 § inledande stycket skollagen framgår för att fjärrundervisning även får användas inom kurser såsom enstaka student inom grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:413).2 §/Träder inom kraft I:2025-07-01/Fjärrundervisning får, trots vad likt anges inom 21 kap.
4 § skollagen (2010:800), bara användas i
1. årskurserna 1-6 inom grundskolan samt anpassade grundskolan, årskurserna 1-7 inom specialskolan samt sameskolan, nära utbildning inom modersmål,
2. sameskolan nära utbildning inom samiska,
3. årskurserna 1-6 inom grundskolan på grund av integrerad samisk undervisning,
4.
årskurserna 4-6 inom grundskolan, anpassade grundskolan samt sameskolan samt årskurserna 5-7 inom specialskolan nära utbildning inom moderna tungomål samt teckenspråk, och
5. årskurserna 4-6 inom grundskolan nära utbildning inom form eller gestalt från extra studietid.I årskurserna 7-9 inom grundskolan samt anpassade grundskolan samt årskurserna 8-10 inom specialskolan får fjärrundervisning användas inom samtliga ämnen samt verksamheter likt anges inom 21 kap.
4 § skollagen.Av 21 kap. 3 § inledande stycket skollagen framgår för att fjärrundervisning även får användas inom ämnen liksom ett student inom grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:414).3 § Fjärrundervisning får ej nära någon tidpunkt beneath en skolår användas till mer än 25 andel från elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan.Statens skolinspektion får efter begäran ifrån enstaka huvudman medge för att fjärrundervisning får användas till mer än 25 andel från undervisningstimmarna nära ett skolenhet.
en sådant medgivande får lämnas till högst en skolår åt gången samt endast ifall detta finns synnerliga skäl till detta. Förordning (2022:1619).
Elevgruppernas storlek
3 a § Statens skolverk får informera föreskrifter ifall elevgruppernas storlek nära fjärrundervisning inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan.Förordning (2022:1619).
Begränsningar inom utförandet från fjärrundervisning
4 § En huvudman får ej nära någon tidpunkt beneath en skolår utföra data såsom avser fjärrundervisning åt ett ytterligare huvudman inom högre omfattning än 25 andel från sin nära läsårets start planerade totala kapacitet för att tillhandahålla undervisningstimmar oavsett undervisningsform.Förordning (2020:779).
Dokumentation från fjärrundervisning
5 § Huvudmannen bör registrera en beslut ifall för att nyttja fjärrundervisning.Förordning (2020:779).
Anmälningsskyldighet
6 § Huvudmannen bör mot Statens skolinspektion anmäla en beslut angående för att nyttja fjärrundervisning. angående huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon ytterligare huvudman bör detta även anmälas.Skolinspektionen får informera närmare föreskrifter ifall vad enstaka registrering bör innehålla.Förordning (2021:884).
5 b kap. Distansundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall distansundervisning inom vissa skolformer. Förordning (2020:779).2 § Följande bestämmelser gäller ej till kurs var distansundervisning används:- 3 kap. 4 § ifall skolarbetets förläggning,
- 5 kap.
6 § ifall friluftsverksamhet, och
- bilagorna 1-4 tillsammans med timplaner till grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan.
Förordning (2022:1619).
Ansökan
3 § En begäran angående godkännande vilket tjänsteleverantör från träning var distansundervisning används inom grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan alternativt sameskolan bör äga kommit in mot Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen bör starta.Ansökan bör avse viss kurs nära ett viss skolenhet.Förordning (2022:1619).4 § Ansökan bör innehålla data om
1.
vilken träning begäran avser,
2. nära vilken skolenhet utbildningen bör anordnas,
3. hur flera platser utbildningen bör omfatta,
4. om utbildningen riktar sig mot någon speciell elevkategori, och
5. om den arbetssökande tidigare äger utfört kurs var distansundervisning alternativt liknande utbildning används.Statens skolinspektion får informera föreskrifter angående vilka ytterligare information begäran bör innehålla.
Förordning (2020:779).
Godkännande
5 § I 22 kap.9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser angående vad såsom behövs till för att ett söka bör godkännas liksom tjänsteleverantör från träning var distansundervisning används. detta bör dessutom krävas att
1. den jobb besitter förutsättningar för att följa dem föreskrifter vilket gäller på grund av utbildningen, och
2. utbildningen bedöms tillgodose en behov hos huvudmän såsom önskar ge studenter särskilt stöd inom struktur från distansundervisning.
Förordning (2020:779).6 § Ett beslut angående godkännande bör innehålla fakta om
1.
vilken kurs beslutet avser,
2. nära vilken skolenhet utbildningen bör anordnas,
3. hur flera platser utbildningen får omfatta, och
4. om utbildningen riktar sig mot någon speciell elevkategori.Beslutet bör ifall möjligt saknas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen bör starta. Förordning (2020:779).7 § Den liksom besitter godkänts vilket tjänsteleverantör från träning var distansundervisning används bör börja utföra distansundervisningen senast nära start från detta skolår likt inleds numeriskt värde tid efter godkännandet.
Förordning (2020:779).
6 kap. bedömning
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna inom detta avsnitt gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan samt sameskolan, ifall ej annat anges. Förordning (2022:1619).Rektorns ansvar
1 a § Bestämmelser angående för att enstaka skolchef får fatta beslut angående för att bedömning bör placeras inom årskurs 4 samt 5 inom grundskolan, anpassade grundskolan samt sameskolan samt inom årskurs 5 samt 6 inom specialskolan inom enstaka skolenhet vilket rektorn ansvarar till finns inom 3 kap.14 a § skollagen (2010:800). en sådant beslut bör saknas senast den 30 april före detta skolår då beslutet bör börja gälla. Förordning (2022:1619).1 b § Ett beslut från enstaka skolchef i enlighet med 3 kap. 14 b § skollagen (2010:800) ifall för att bedömning i enlighet med 3 kap. 14 a § skollagen bör upphöra för att gälla bör saknas senast den 30 april före detta skolår då beslutet bör börja gälla.
Förordning (2021:192).
Beslut ifall betyg
2 § I 3-6 §§ finns kompletterande bestämmelser mot 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) ifall vem såsom bör besluta angående betyg.Förordning (2011:506).3 § Om fler än ett pedagog bedriver undervisningen nära den tidpunkt då bedömning bör placeras samt bara någon alternativt några från dessa existerar legitimerade, bör betyget beslutas från den alternativt dem legitimerade lärarna.
Förordning (2011:506).4 § Om en bedömning existerar beroende från numeriskt värde alternativt flera legitimerade lärares analys samt dessa ej kunna enas, bör betyget beslutas från den alternativt dem från dessa pedagog liksom besitter behörighet för att undervisa inom detta tema likt betyget avser.Om en bedömning existerar beroende från enstaka utvärdering från numeriskt värde alternativt flera legitimerade pedagog likt existerar kvalificerade för att undervisa inom detta tema vilket betyget avser samt dessa pedagog ej är kapabel enas, bör betyget beslutas från rektorn.Om en bedömning existerar beroende från enstaka granskning från numeriskt värde alternativt flera legitimerade pedagog likt ej existerar kvalificerade för att undervisa inom detta material såsom betyget avser samt dessa ej är kapabel enas, bör betyget beslutas från rektorn.
Förordning (2014:857).5 § Bestämmelserna inom 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 3 samt 4 §§ inom detta avsnitt gäller ej på grund av pedagog liksom saknar legitimation samt existerar anställda utan tidsbegränsning till för att bedriva undervisning
1. inom modersmål, eller
2. vilket avses inom 2 kap.
17 § skollagen.Första stycket gäller bara inom dem fall läraren bedriver sådan utbildning likt avses inom identisk stycke 1 alternativt 2.
Förordning (2012:498).6 § Om fler än ett pedagog bedriver sådan utbildning liksom avses inom 5 § nära den tidpunkt då bedömning bör placeras samt dessa ej är kapabel enas, bör betyget beslutas från rektorn.
Förordning (2011:506).
Betygssättning
Betygskriterier
7 § I 10 kap. 19 samt 20 §§, 11 kap. 22 samt 23 §§, 12 kap. 19 samt 20 §§ samt 13 kap. 20 samt 21 §§ skollagen (2010:800) anges för att läraren nära betygssättningen bör utföra enstaka sammantagen granskning från elevens kunskaper inom förhållande mot dem betygskriterier likt gäller till ämnet samt sätta detta bedömning likt bäst motsvarar elevens kunskaper.inom dessa paragrafer anges även för att samtliga kriterier på grund av betyget E bör existera fullbordade till för att eleven bör behärska ett fåtal en godkänt bedömning. Betygskriterier bör finnas till betygen A-E. Kriterierna på grund av betygen A, C samt E bör förklara typiska kunskaper till respektive bedömning. Kriterierna på grund av betyget B innebär för att elevens kunskaper sammantaget bedöms existera mellan A samt C.
Kriterierna till betyget D innebär för att elevens kunskaper sammantaget bedöms artikel mellan C samt E. Förordning (2022:280).
Betyg inom fristående skolor tillsammans med waldorfpedagogisk inriktning
8 § I fristående grundskolor samt anpassade grundskolor tillsammans waldorfpedagogisk inriktning bör bedömning placeras då en material besitter avslutats samt slutbetyg utfärdas i enlighet med dem föreskrifter såsom gäller till den aktuella skolformen.I sådana fristående skolor behöver ej bedömning placeras innan en kurs besitter avslutats alternativt terminsbetyg utfärdas.Förordning (2022:1619).
Betyg vid kurs i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner
8 a §/Upphör för att gälla U:2024-10-30/I 10 kap.23 inom §, 12 kap. 23 a § samt 13 kap. 21 c § skollagen (2010:800) anges för att kurser såsom enstaka skola läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner bör betygssättas i enlighet med dem bestämmelser såsom gäller på grund av gymnasieskolan.När gymnasieskolans plan för ämne tillämpas, bör 15 kap. 22-24 samt 25 a-27 §§ skollagen tillämpas inom stället på grund av 10 kap.
17-22 §§, 12 kap. 17-22 §§ alternativt 13 kap. 18-21 b §§ identisk team samt 8 kap. 1 a-1 d samt 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas inom stället till 3-8 §§.Betyg i enlighet med dem bestämmelser likt gäller på grund av gymnasieskolan bör utfärdas separat. Förordning (2024:413).8 a §/Träder inom kraft I:2024-10-30/I 10 kap.
23 inom §, 12 kap. 23 a § samt 13 kap. 21 c § skollagen (2010:800) anges för att kurser vilket ett student läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner bör betygssättas i enlighet med dem bestämmelser vilket gäller till gymnasieskolan.När gymnasieskolans plan för ämne tillämpas, bör 15 kap. 22-24 samt 25 a-27 §§ skollagen tillämpas inom stället till 10 kap.
Elevens val.17-22 §§, 12 kap. 17-22 §§ alternativt 13 kap. 18-21 b §§ identisk team. inom stället till 3-8 §§ inom detta avsnitt bör 8 kap. 1 a-1 d samt 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas. från 10 § framgår för att detta existerar rektorn till den skolenhet var eleven existerar accepterad liksom ansvarar till för att betygskatalogen förs.
Detta gäller även då bedömning sätts i enlighet med dem bestämmelser liksom gäller till gymnasieskolan.Betyg i enlighet med dem bestämmelser liksom gäller på grund av gymnasieskolan bör utfärdas separat. Förordning (2024:678).8 a §/Träder inom kraft I:2025-07-01/I 10 kap. 23 inom §, 12 kap. 23 a § samt 13 kap. 21 c § skollagen (2010:800) anges för att ämnen liksom enstaka student läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner bör betygssättas i enlighet med dem bestämmelser såsom gäller till gymnasieskolan.När gymnasieskolans plan för ämne tillämpas, bör 15 kap.
22-24 samt 25 a-27 §§ skollagen tillämpas inom stället på grund av 10 kap. 17-22 §§, 12 kap. 17-22 §§ alternativt 13 kap. 18-21 b §§ identisk team. inom stället på grund av 3-8 §§ inom detta avsnitt bör 8 kap. 1 a-1 d samt 2-3 g §§ gymnasieförordningen (2010:2039) tillämpas. från 10 § framgår för att detta existerar rektorn på grund av den skolenhet var eleven existerar accepterad såsom ansvarar till för att betygskatalogen förs.
Detta gäller även då bedömning sätts i enlighet med dem bestämmelser liksom gäller till gymnasieskolan.Betyg i enlighet med dem bestämmelser vilket gäller på grund av gymnasieskolan bör utfärdas separat. Förordning (2024:679).
Betygsdokument
Allmänt angående betygsdokument
9 § Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) bör bedömning utfärdas på papper eller digitalt.inom 10-16 §§ inom detta avsnitt finns kompletterande föreskrifter angående betygskatalog samt angående utfärdande från betygsdokument. Förordning (2011:506).
Betygskatalog
10 § Beslut angående bedömning bör dokumenteras inom ett betygskatalog.Med beslut ifall bedömning avses beslut att1. sätta bedömning, och
2. ej sätta bedömning då underlag till granskning från enstaka elevs kunskaper saknas vid bas från elevens frånvaro.Det bör framgå angående en bedömning besitter satts innan alternativt efter detta för att en material äger avslutats.Rektorn ansvarar på grund av för att betygskatalogen förs.
Förordning (2011:506).
Terminsbetyg
11 § Terminsbetyg bör utfärdas nära slutet av1.
varenda termin inom årskurserna 4 samt 5 inom grundskolan samt sameskolan samt inom förekommande fall inom anpassade grundskolan samt inom årskurserna 5 samt 6 inom specialskolan, ifall bedömning sätts inom dessa kurser,
2. varenda termin inom årskurserna 6-8 inom grundskolan samt inom förekommande fall inom anpassade grundskolan, årskurserna 7-9 inom specialskolan samt årskurs 6 inom sameskolan, och
3.
höstterminen inom årskurs 9 inom grundskolan samt inom förekommande fall inom anpassade grundskolan samt årskurs 10 inom specialskolan.Terminsbetyg bör ej utfärdas angående eleven bör ett fåtal en slutbetyg i enlighet med 14 §. Förordning (2022:1619).12 § Terminsbetyget bör innehålla fakta ifall detta senaste beslutet ifall elevens bedömning inom varenda tema.
detta bör framgå ifall ämnet besitter avslutats.Terminsbetyget bör inom förekommande fall innehålla arbetsuppgift ifall omfattningen från den frånvaro liksom eleven äger haft utan giltigt skäl beneath terminen. Förordning (2011:506).13 § Rektorn bör utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506).
Slutbetyg
14 § För ett skola liksom besitter skolplikt bör slutbetyg utfärdas då skolplikten avslutas. ett sådan student såsom därefter besitter slutfört den högsta årskursen besitter riktig för att erhålla en nytt slutbetyg.För enstaka skola liksom ej besitter skolplikt bör slutbetyg utfärdas då eleven äger slutfört den högsta årskursen.
Förordning (2011:506).15 § Slutbetyget bör innehålla fakta angående den högsta årskurs likt eleven genomgått samt ifall dem senaste besluten angående elevens bedömning.
bedömning likt satts innan en material äger avslutats bör ej ingå inom slutbetyget. en slutbetyg ifrån anpassade grundskolan bör även innehålla övning angående för att slutbetyget motsvarar nivå 1 inom den nationella referensramen på grund av kvalifikationer till livslångt utbildning i enlighet med förordningen (2015:545) ifall referensram på grund av kvalifikationer till livslångt utbildning.
en slutbetyg ifrån grundskolan alternativt specialskolan bör innehålla arbetsuppgift ifall för att slutbetyget motsvarar nivå 2 inom referensramen. Förordning (2023:271).16 § Rektorn bör utfärda slutbetyget. Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Avgångsintyg
17 § Ett avgångsintyg bör utfärdas1.
ifall ett skola avgår ifrån utbildningen hos ett huvudman utan för att slutbetyg utfärdas, eller
2. angående enstaka student inom sameskolan avgår ifrån utbildningen innan eleven besitter gått ut årskurs 6.Intyget bör innehålla fakta om
1. den årskurs likt eleven slutat i,
2. tiden på grund av avgången,
3.
dem ämnen likt eleven undervisats i,
4. inom förekommande fall senaste bedömning inom ämnen,
5. antal timmar undervisningstid likt eleven erbjudits, och
6. ifall detta fattats beslut angående för att eleven bör vandra angående enstaka årskurs.Rektorn bör utfärda avgångsintyget. Förordning (2022:1620).18 § Ett avgångsintyg bör sändas mot elevens vårdnadshavare.
Om detta existerar känt plats eleven bör gå vidare sin kurs, bör intyget även sändas mot huvudmannen på grund av utbildningen.
Förordning (2011:506).
Gemensam bestämmelse
19 §/Upphör för att gälla U:2024-10-30/Om bedömning ej besitter kunnat placeras i enlighet med 10 kap.18 § alternativt 12 kap. 18 § skollagen (2010:800), bör detta indikeras tillsammans en horisontellt streck inom dokumenten i enlighet med detta kapitel.
Förordning (2011:506).19 §/Träder inom kraft I:2024-10-30/Om bedömning ej besitter kunnat placeras i enlighet med 10 kap. 18 §, 12 kap. 18 § alternativt 13 kap.
19 § skollagen (2010:800), bör detta indikeras tillsammans med en horisontellt streck inom dokumenten i enlighet med detta avsnitt. Detsamma gäller angående bedömning ej äger kunnat placeras i enlighet med 15 kap. 27 § skollagen då ett skola läser i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:678).
Betyg efter prövning
20 § I 10 kap.23 § samt 12 kap. 23 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall prövning till bedömning ifrån grundskolan samt specialskolan. Förordning (2011:506).21 § Den vilket redan besitter slutbetyg besitter efter prövning inom en alternativt flera ämnen riktig för att ett fåtal en nytt slutbetyg.
Förordning (2011:506).22 § Rektorn bör utfärda bedömning efter prövning.
angående prövningen avser läka utbildningen, får rektorn ej uppdra åt någon ytterligare för att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Bemyndigande
23 §/Upphör för att gälla U:2024-10-30/Statens skolverk får informera ytterligare föreskrifter ifall utformningen från betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg samt bedömning efter prövning.Förordning (2011:506).23 §/Träder inom kraft I:2024-10-30/Statens skolverk får informera ytterligare föreskrifter angående utformningen från bedömning vid träning i enlighet med gymnasieskolans ämnesplaner, betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg samt bedömning efter prövning. Förordning (2024:678).
7 kap. Förskolan
Läroplan
1 § För förskolan gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap.11 § inledande stycket skollagen (2010:800).Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2018:50) angående läroplan på grund av förskolan. Förordning (2019:275).
8 kap. Förskoleklassen
Läroplan
1 § För förskoleklassen gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap. 11 § inledande stycket skollagen (2010:800).Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:37) angående läroplan på grund av grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet.på grund av förskoleklass såsom anordnas nära enstaka skolenhet tillsammans specialskola alternativt sameskola finns dock läroplanen inom förordningen (SKOLFS 2010:250) ifall läroplan till specialskolan samt till förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) ifall läroplan till sameskolan samt på grund av förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall.
Nationella kartläggningsmaterial
2 § Nationella kartläggningsmaterial bör användas på grund av för att kartlägga elevernas språkliga medvetenhet samt matematiska tänkande.Förordning (2018:750).3 § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter angående nationella kartläggningsmaterial samt användningen från dessa.
Nu föreslår oss för att elevens omröstning tas bort.Förordning (2018:750).
9 kap. Grundskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan, kriterier på grund av utvärdering från kunskaper samt betygskriterier
1 § För grundskolan gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap. 11 § inledande stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:37) angående läroplan på grund av grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet. från 3 § identisk förordning framgår för att kursplaner på grund av grundskolans ämnen ingår inom läroplanen samt för att kursplanerna kompletteras från kriterier på grund av analys från kunskaper samt betygskriterier.
Förordning (2022:280).2 § Kriterier på grund av utvärdering från kunskaper bör finnas till
1. läsförståelse inom årskurs 1, och
2.
matematik, svenska samt svenska vilket andraspråk samt gemensamt på grund av samhällsorienterande ämnen samt på grund av naturorienterande ämnen inom årskurs 3. Kriterierna på grund av utvärdering från kunskaper till årskurs 1 samt 3 anger den lägsta godtagbara kunskapsnivån till enstaka skola nära slutet från årskursen. Förordning (2022:280).2 a § Betygskriterier bör finnas inom samtliga ämnen på grund av årskurs 6 samt 9.Betygskriterierna på grund av årskurs 6 anger kunskapsnivån till en visst bedömning då bedömning sätts sista gången före slutet från årskurs 6.
Betygskriterierna på grund av årskurs 9 anger kunskapsnivån på grund av en visst bedömning då en material avslutas. Förordning (2022:280).
Undervisningstid
3 § Bestämmelser ifall fördelning från den garanterade undervisningstiden (timplan) finns inom bilaga 1.Huvudmannen får besluta angående ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.Förordning (2017:1236).4 § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn ifall fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden.4 a § En nyanländ skola alternativt ett ytterligare student vars kunskaper bedömts i enlighet med 3 kap.
12 c § skollagen (2010:800) får ges mer utbildning inom svenska alternativt svenska såsom andraspråk än övriga studenter inom identisk årskurs hos huvudmannen genom ett omfördelning från den undervisningstid huvudmannen beslutat i enlighet med 4 § (prioriterad timplan).Ett beslut ifall prioriterad timplan får saknas ifall detta behövs på grund av för att eleven således snart vilket möjligt bör behärska tillgodogöra sig undervisningen inom den undervisningsgrupp likt eleven normalt hör mot.
enstaka student får omfattas från prioriterad timplan beneath högst en kalenderår samt eleven får ej beneath denna tidsperiod ges mindre utbildning totalt än andra studenter inom identisk årskurs hos huvudmannen.Rektorn beslutar ifall prioriterad timplan.
Förordning (2015:578).
Språkval
5 § Enligt 10 kap.4 § skollagen (2010:800) bör detta finnas språkval.Huvudmannen bör vilket språkval tillhandahålla minimalt numeriskt värde från språken franska, spanska samt tyska.Huvudmannen bör sträva efter för att därutöver tillhandahålla andra tungomål vilket språkval.6 § En student får inom stället på grund av en tungomål vilket erbjudits i enlighet med 5 § välja något från nästa tungomål vilket språkval:
1.
detta tungomål såsom eleven bör erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska alternativt svenska såsom andraspråk beneath förutsättning för att eleven inom övrigt får utbildning inom svenska alternativt svenska liksom andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.7 § Huvudmannen existerar ej ansvarig för att anordna utbildning inom en tungomål vilket erbjudits likt språkval i enlighet med 5 § andra stycket alternativt 6 § ifall färre än fem studenter väljer språket.
Detta gäller dock ej angående detta tungomål vilket avses inom 6 § 1 existerar en nationellt minoritetsspråk.8 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
9 § I timplanen anges en antal timmar vilket får användas på grund av skolans omröstning. Utrymmet på grund av skolans omröstning bör användas till utbildning inom en alternativt flera ämnen.Inom skolans omröstning får en tungomål såsom eleven ej tidigare äger fått utbildning inom (nybörjarspråk) erbjudas. Rektorn beslutar ifall hur utrymmet på grund av skolans omröstning bör användas. Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att fatta sådana beslut. Förordning (2023:945).10 § Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår för att skolans omröstning även får omfatta utbildning inom en lokalt tillval likt skolans omröstning, angående Statens skolverk besitter godkänt ett strategi på grund av undervisningen.Skolverket bör efter begäran godkänna planen angående den
1.
mot sitt innehåll samt sin inriktning avviker ifrån grundskolans kursplaner,
2. existerar förenlig tillsammans föreskrifter angående hur utbildningen inom grundskolan bör artikel utformad, dess avsikt samt dess värdegrund samt uppgift, och
3. besitter godtagbar lärorik kvalitet.11 § Undervisning inom en material inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning artikel förenlig tillsammans med kursplanen, kriterierna till analys från kunskaper samt betygskriterierna.
Förordning (2023:945).11 a § Rektorn beslutar angående ett skola bör erbjudas lovskola.
Förordning (2017:847).
Tvåspråkig undervisning
Undervisning vid elevens umgängesspråk
12 § För studenter liksom besitter en annat tungomål än svenska likt dagligt umgängesspråk tillsammans med enstaka alternativt båda vårdnadshavarna får delar från undervisningen inom årskurs 1-6 anordnas vid detta tungomål.på grund av studenter tillsammans finska vilket umgängesspråk får sådan utbildning anordnas även inom årskurs 7-9.En huvudman likt anordnar utbildning i enlighet med inledande stycket bör anmäla detta mot Statens skolinspektion.13 § Under den sammanlagda tidsperiod likt eleven får tvåspråkig utbildning i enlighet med 12 § får högst hälften från undervisningen ges vid umgängesspråket.
Elevens omröstning tas försvunnen ifrån skolans timplan hösten detta avgjorde riksdagen beneath onsdagen.Undervisningen bör planeras således för att undervisningen vid svenska successivt ökar.
Engelskspråkig undervisning
14 § Huvuddelen från undervisningen får anordnas vid engelska på grund av studenter såsom vistas inom landet beneath enstaka begränsad period samt äger tillräckliga kunskaper inom engelska på grund av för att behärska delta inom undervisningen.Avvikelse får göras ifrån timplanen inom ämnena svenska samt engelska.Antalet timmar inom svenska får dock ej understiga 480.15 § Om detta ej finns område till varenda arbetssökande mot engelskspråkig utbildning i enlighet med 14 §, bör den inom inledande grabb ges till
1. ungar mot utländska gästforskare samt experter, och
2. ungar liksom tidigare gått inom ett engelskspråkig skola.16 § För liknande studenter vilket avses inom 14 § får Primary Years Programme samt mittpunkt Years Programme tillämpas inom grundskolan.En huvudman på grund av kurs likt äger auktoriserats från International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda bedömning alternativt skriftliga omdömen i enlighet med bestämmelser vilket utfärdats från IBO mot sådana studenter såsom ändrar bostadsort utomlands beneath skoltiden.17 § En huvudman vilket anordnar utbildning i enlighet med 14 alternativt 16 § bör anmäla detta mot Statens skolinspektion.18 § Statens skolinspektion får efter begäran besluta för att enstaka huvudman får anordna delar från undervisningen vid engelska på grund av andra studenter än liknande liksom avses inom 14 §, ifall
1.
undervisningens innehåll samt utformning säkerställer för att eleverna får tillräckliga kunskaper inom svenska till för att uppfylla kriterierna till analys från kunskaper inom dem ämnen likt anges inom 2 § samt betygskriterierna inom samtliga ämnen,
2. dem pedagog liksom undervisar vid engelska möter kraven i enlighet med 2 kap.
13 § alternativt 17 § inledande stycket 1 skollagen (2010:800), samt
3. utbildningen håller god standard. Beslutet bör avse ett viss skolenhet. Beslutet får återkallas ifall villkoren i enlighet med inledande stycket ej längre existerar fullbordade. i enlighet med 6 § språklagen (2009:600) äger detta allmänna en särskilt ansvar till för att svenskan används samt utvecklas.
Förordning (2022:280).19 § Under den sammanlagda tidsperiod liksom ett student får engelskspråkig utbildning i enlighet med 18 § får högst hälften från undervisningen ges vid engelska.
Bedömningsstöd
19 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).Nationella prov
20 § Nationella test bör användas inom dem ämnen samt årskurser vilket anges inom 21 §.Syftet tillsammans proven existerar för att stödja betygssättningen, förutom inom årskurs 3 var syftet existerar för att stödja bedömningen från elevernas kunskaper inom relation mot kriterierna till analys från kunskaper.När nationella test används bör eleverna delta inom samtliga delar från proven. Rektorn får besluta för att enstaka student ej behöver delta inom en nationellt test alternativt inom någon alternativt några delar från en sådant test, ifall detta finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).21 § Nationella test bör användas i
1. matematik samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 3, 6 samt 9,
2. engelska inom årskurs 6 samt 9,
3. geografi, saga, religionskunskap alternativt samhällskunskap inom årskurs 9, och
4. biologi, fysik alternativt kemi inom årskurs 9.Statens skolverk bör fördela dem nationella test vilket anges inom inledande stycket 3 samt 4 således för att varenda skola bör delta inom test inom endast en samhällsorienterande material respektive en naturorienterande kurs samt för att antalet provdeltagare således långt liksom möjligt blir lika stort till varenda nationellt prov.
Förordning (2017:1107).21 a § Eleven bör notera uppsatserna inom dem nationella proven inom engelska samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 9 vid datamaskin alternativt ytterligare digital enhet.Rektorn får besluta för att ett skola ej behöver notera uppsatserna inom proven vid datamaskin alternativt ytterligare digital avdelning, ifall detta finns särskilda skäl.
Förordning (2017:1107).22 § Nationella test bör genomföras inom slutet från årskursen. Proven bör artikel uppdelade inom delprov likt genomförs vid vissa dagar alternativt beneath vissa perioder.Vid bedömningen från en nationellt test såsom genomförts vid datamaskin alternativt ytterligare digital avdelning bör elevens namn samt övriga fakta angående eleven existera avidentifierade på grund av den bedömande läraren.
inom dem fall var syftet tillsammans med avidentifieringen ej kunna uppfyllas utan avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter till huvudmannen får detta dock göras undantag ifrån kravet vid avidentifiering. Förordning (2018:1386).22 a § Statens skolverk får informera föreskrifter angående för att nationella test får genomföras nära ett ytterligare tidpunkt än inom slutet från årskursen samt närmare föreskrifter ifall då proven bör genomföras samt angående avidentifiering.
Skolverket får även inom övrigt informera dem föreskrifter vilket behövs ifall nationella test samt ifall skyldighet för att delta inom nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
22 b § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska likt andraspråk inom årskurs 1.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem såsom anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas utvärdering från elevernas kunskaper.Förordning (2017:1107).22 c § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter ifall nationella bedömningsstöd samt användningen från dessa.
Förordning (2017:1107).
Utbildning utan timplan
Medgivande
23 § Statens skolinspektion får efter begäran besluta för att ett huvudman får bedriva träning inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen ifall1.
huvudmannen äger godtagbara pedagogiska alternativt organisatoriska skäl på grund av för att bedriva sådan träning, samt
2. eleverna ges förutsättningar för att inom samtliga ämnen uppfylla dem kriterier till evaluering från kunskaper samt betygskriterier liksom minimalt bör uppfyllas samt inom övrigt utvecklas sålunda långt likt möjligt i enlighet med utbildningens uppgift.
Medgivandet bör avse enstaka alternativt flera bestämda skolenheter. Medgivandet får förenas tillsammans villkor. Förordning (2022:280).
Återkallelse från medgivande
24 § Statens skolinspektion får återkalla en beslut ifall medgivande för att bedriva kurs inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen, om1. förutsättningarna på grund av medgivandet i enlighet med 23 § ej längre existerar fullbordade, eller
2.
huvudmannen ej följer dem villkor vilket medgivandet förenats med.
Färdighetsprov
25 § En huvudman såsom anordnar träning liksom kräver för att eleverna besitter särskilda färdigheter inom foto, idrott samt välbefinnande, toner alternativt hantverk får ifrån samt tillsammans med årskurs 7 nyttja färdighetsprov som1. villkor till antagning mot ett viss skolenhet alternativt elevgrupp,
2.
bas till urval mot ett viss skolenhet alternativt elevgrupp då detta finns fler söka än platser, och
3. villkor på grund av fortsatt kurs nära ett viss skolenhet alternativt elevgrupp.26 § Statens skolinspektion får efter begäran besluta för att enstaka huvudman får nyttja färdighetsprov ifrån samt tillsammans årskurs 4 inom dem fall liksom avses inom 25 §, ifall detta finns särskilda skäl tillsammans hänsyn mot utbildningens innehåll samt inriktning.Beslutet bör avse enstaka viss skolenhet alternativt viss elevgrupp.27 § När färdighetsprov används likt bas till urval mot enstaka viss skolenhet får ingen ytterligare urvalsgrund tillämpas.
Integrerad samisk utbildning inom grundskolan
28 § I 10 kap.7 a samt 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall integrerad samisk utbildning på grund av samiska studenter inom grundskolan. Förordning (2020:779).
10 kap. Anpassade grundskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan
1 § För anpassade grundskolan gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap.11 § inledande stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:255) ifall läroplan till anpassade grundskolan. från 2 § identisk förordning framgår för att Statens skolverk får informera föreskrifter ifall kursplaner, kriterier på grund av utvärdering från kunskaper samt betygskriterier på grund av anpassade grundskolan.
Förordning (2022:1619).
Timplaner
2 § Bestämmelser angående fördelning från den garanterade undervisningstiden vid ämnen samt ämnesområden (timplaner) finns inom bilaga 2.Huvudmannen får besluta ifall ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden.Förordning (2017:1236).3 § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden.4 § För studenter liksom får utbildning inom enstaka kombination från ämnen samt ämnesområden får rektorn besluta angående avvikelser ifrån timplanerna inom den omfattning såsom behövs.Även på grund av andra studenter får rektorn besluta angående avvikelser ifrån timplanerna inom den omfattning likt behövs till för att justera undervisningen mot elevernas särskilda förutsättningar samt behov.I 3 kap.
12 § samt 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall avvikelser ifrån timplanen nära anpassad studiegång samt nära integrerad utbildning. Beslut angående lärotider i enlighet med 3 kap. 5 § inom denna förordning får även medföra avvikelser ifrån timplanerna.Rektorn får ej uppdra åt någon ytterligare för att fatta beslut i enlighet med inledande alternativt andra stycket.5 § Har upphävts genom förordning (2022:1619).6 § Har upphävts genom förordning (2022:1619).
Skolans val
7 § I timplanen på grund av studenter likt får utbildning inom ämnen anges en visst antal timmar likt får användas på grund av skolans val.Utrymmet till skolans omröstning bör användas på grund av utbildning inom en alternativt flera ämnen samt till praktisk arbetslivsorientering.8 § Rektorn beslutar hur utrymmet till skolans omröstning bör användas.
Antalet timmar till varenda tema inom timplanen får ej reduceras inom oproportionerligt massiv omfattning.9 § Undervisning inom en tema inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning artikel förenlig tillsammans kursplanen, kriterierna till evaluering från kunskaper samt betygskriterierna.
Förordning (2022:1619).
Fördelningsbar tidsperiod på grund av studenter liksom får utbildning inom ämnesområden
10 § Den fördelningsbara tiden inom timplanen till studenter vilket får utbildning inom ämnesområden bör fördelas dels vid ämnesområden tillsammans med hänsyn mot elevens behov, dels vid praktisk arbetslivsorientering.Den fördelningsbara tiden får även användas till utbildning inom modersmål alternativt svenska vilket andraspråk.Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden bör användas.
Nationella bedömningsstöd
11 § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 1 samt 3.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem vilket anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas analys från elevernas kunskaper.Förordning (2023:326).12 § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter ifall nationella bedömningsstöd samt angående användningen från dem.
Förordning (2023:326).
11 kap. Specialskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan
1 § För specialskolan gäller enstaka läroplan i enlighet med 1 kap. 11 § inledande stycket skollagen (2010:800).Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:250) angående läroplan till specialskolan samt förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall.inom identisk förordning finns bestämmelser ifall kursplaner, kriterier till utvärdering från kunskaper samt betygskriterier till specialskolan.I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen finns bestämmelser angående tillämpning från anpassade grundskolans kursplaner på grund av studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning inom specialskolan.
till liknande studenter gäller ej 10-12 §§. Förordning (2022:1619).
Undervisningstid
2 § Bestämmelser ifall fördelning från den garanterade undervisningstiden (timplan) finns inom bilaga 3.Specialpedagogiska skolmyndigheten får informera föreskrifter ifall fördelningen från den garanterade undervisningstiden till studenter såsom läser ämnet svenska inom stället till ämnet teckenspråk i enlighet med 12 kap.4 § andra stycket skollagen (2010:800). Förordning (2017:1236).2 a § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden. Förordning (2023:945).3 § När anpassade grundskolans kursplaner tillämpas på grund av studenter tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning gäller inom stället till dem föreskrifter såsom avses inom 2 § inledande alternativt andra stycket för att undervisningstiden bör fördelas vid anpassade grundskolans ämnen alternativt ämnesområden samt inom förekommande fall teckenspråk samt skolans omröstning.
inom liknande fall bör bestämmelserna inom 10 kap. 7-10 §§ tillämpas inom stället på grund av 4-9 §§. till studenter tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning får avvikelser göras ifrån timplanen. Förordning (2023:327).
Språkval
4 § Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) bör detta finnas språkval.Huvudmannen bör tillhandahålla minimalt numeriskt värde från språken franska, tyska samt spanska vilket språkval.Huvudmannen bör sträva efter för att därutöver tillhandahålla andra tungomål såsom språkval.5 § Eleven får inom stället på grund av en tungomål vilket avses inom 4 § liksom språkval välja något från nästa språk:1.
detta tungomål likt eleven bör erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska alternativt svenska såsom andraspråk beneath förutsättning för att eleven inom övrigt får utbildning inom svenska alternativt svenska likt andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.6 § Huvudmannen existerar ej ansvarig för att anordna utbildning inom en tungomål likt erbjudits likt språkval i enlighet med 4 § andra stycket alternativt 5 § angående färre än tre studenter nära skolenheten väljer språket.
Detta gäller dock ej angående detta tungomål liksom avses inom 5 § 1 existerar en nationellt minoritetsspråk.7 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
8 § I timplanen anges en antal timmar likt får användas på grund av skolans omröstning. Utrymmet till skolans omröstning bör användas till utbildning inom en alternativt flera ämnen.Skolans omröstning får även omfatta
1. insatser avsedda för att kompensera elevens funktionsnedsättning samt andra särskilda insatser,
2. praktisk arbetslivsorientering, och
3. en tungomål såsom eleven ej tidigare besitter fått utbildning inom (nybörjarspråk). Förordning (2023:945).9 § Undervisning inom en tema inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning existera förenlig tillsammans kursplanen, kriterierna på grund av analys från kunskaper samt betygskriterierna.
Förordning (2023:945).
Bedömningsstöd
9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).Nationella prov
10 § Nationella test bör användas inom dem ämnen samt årskurser likt anges inom 11 §.Syftet tillsammans proven existerar för att stödja betygssättningen, förutom inom årskurs 4 var syftet existerar för att stödja bedömningen från elevernas kunskaper inom relation mot kriterierna på grund av evaluering från kunskaper. då nationella test används bör eleverna delta inom varenda delar från proven. Rektorn får besluta för att ett skola ej behöver delta inom en nationellt test alternativt inom någon alternativt några delar från en sådant test, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).11 § Nationella test bör användas i
1. matematik samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 4, 7 samt 10,
2. engelska inom årskurs 7 samt 10,
3. geografi, saga, religionskunskap alternativt samhällskunskap inom årskurs 10, och
4. biologi, fysik alternativt kemi inom årskurs 10.Statens skolverk bör fördela nationella test likt avses inom inledande stycket 3 samt 4 således för att varenda skola bör delta inom test inom endast en samhällsorienterande kurs respektive en naturorienterande tema.
Förordning (2017:1107).11 a § Eleven bör nedteckna uppsatserna inom dem nationella proven inom engelska samt svenska alternativt svenska såsom andraspråk inom årskurs 10 vid datamaskin alternativt ytterligare digital enhet.Rektorn får besluta för att eleven ej behöver notera uppsatserna inom proven vid datamaskin alternativt ytterligare digital grupp, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2017:1107).12 § Nationella test bör genomföras inom slutet från årskursen. Proven bör existera uppdelade inom delprov likt genomförs vid vissa dagar alternativt beneath vissa perioder.Vid bedömningen från en nationellt test likt genomförts vid datamaskin alternativt ytterligare digital objekt bör elevens namn samt övriga fakta ifall eleven existera avidentifierade till den bedömande läraren.
inom dem fall var syftet tillsammans med avidentifieringen ej kunna uppfyllas utan avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter till huvudmannen får detta dock göras undantag ifrån kravet vid avidentifiering. Förordning (2018:1575).12 a § Statens skolverk får informera föreskrifter angående för att nationella test får genomföras nära enstaka ytterligare tidpunkt än inom slutet från årskursen samt närmare föreskrifter ifall då proven bör genomföras samt ifall avidentifiering.
Skolverket får även inom övrigt informera dem föreskrifter vilket behövs ifall nationella test samt ifall skyldighet för att delta inom nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
12 b § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska såsom andraspråk inom årskurs 1.till studenter likt läser matematik, svenska alternativt svenska liksom andraspråk i enlighet med anpassade grundskolans kursplaner bör nationella bedömningsstöd användas inom dessa ämnen även inom årskurs 3.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem likt anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas analys från elevernas kunskaper.
Förordning (2023:326).12 c § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter angående nationella bedömningsstöd samt ifall användningen från dessa.
Förordning (2017:1107).
Samverkan tillsammans med andra huvudmän
13 § Specialpedagogiska skolmyndigheten bör etablera samt upprätthålla förbindelse tillsammans elevernas hemkommuner.Specialpedagogiska skolmyndigheten bör, ifall detta existerar lämpligt till för att främja enstaka passage mot träning inom hemkommunen, nära slutet från varenda skolår underrätta elevernas hemkommuner angående elevernas kunskapsutveckling.14 § Om ett skola bör vandra ovan mot grundskolan alternativt anpassade grundskolan alternativt tas emot vid försök inom grundskolan alternativt anpassade grundskolan i enlighet med 7 kap.8 § skollagen (2010:800) bör Specialpedagogiska skolmyndigheten samt den huvudman liksom bör ta emot eleven gemensamt organisera övergången. Eleven samt elevens vårdnadshavare bör ges tillfälle för att delta inom planeringen. Förordning (2022:1619).
12 kap. Sameskolan
Utbildningens innehåll samt omfattning
Läroplan
1 § För sameskolan gäller ett läroplan i enlighet med 1 kap.11 § inledande stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:251) ifall läroplan till sameskolan samt på grund av förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall. inom identisk förordning finns bestämmelser ifall kursplaner, kriterier på grund av analys från kunskaper samt betygskriterier på grund av sameskolan.
Förordning (2022:280).
Timplan
2 § Bestämmelser angående fördelning från den garanterade undervisningstiden (timplan) finns inom bilaga 4.Förordning (2017:1236).3 § Huvudmannen beslutar efter förslag från rektorn ifall fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden.
Samisk undervisning
4 § Undervisningen bör ges vid svenska samt samiska.5 § Ämnet samiska bör finnas inom varenda årskurser.6 § För studenter liksom besitter tagits emot inom sameskolan vid bas från särskilda skäl i enlighet med 7 kap.7 § inledande stycket andra meningen skollagen (2010:800) får undervisningen vid samiska samt undervisningen inom ämnet samiska bytas ut mot ytterligare undervisning.7 § Har upphävts genom förordning (2023:945).
Skolans val
8 § Utrymmet till skolans omröstning bör tillsammans dem begränsningar liksom anges inom timplanen användas till utbildning inom en alternativt flera ämnen.Inom skolans omröstning får en tungomål liksom eleven ej tidigare besitter fått utbildning inom (nybörjarspråk) erbjudas.Rektorn beslutar angående hur utrymmet till skolans omröstning bör användas.
Förordning (2023:945).
Gemensam bestämmelse ifall elevens omröstning samt skolans val
9 § Undervisning inom en tema inom skolans omröstning bör mot sitt innehåll samt sin inriktning existera förenlig tillsammans kursplanen, kriterierna till evaluering från kunskaper samt betygskriterierna.Förordning (2023:945).
Bedömningsstöd
9 a § Har upphävts genom förordning (2017:1107).Nationella prov
10 § Nationella test bör användas inom dem ämnen samt årskurser vilket anges inom 11 §.Syftet tillsammans med proven existerar för att stödja betygssättningen, förutom inom årskurs 3 var syftet existerar för att stödja bedömningen från elevernas kunskaper inom relation mot kriterierna till utvärdering från kunskaper. då nationella test används bör eleverna delta inom samtliga delar från proven. Rektorn får besluta för att enstaka student ej behöver delta inom en nationellt test alternativt inom någon alternativt några delar från en sådant test, angående detta finns särskilda skäl.
Förordning (2022:280).11 § Nationella test bör användas i
1. matematik samt svenska alternativt svenska vilket andraspråk inom årskurs 3 samt 6, och
2. engelska inom årskurs 6. Förordning (2017:1107).11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).12 § Nationella test bör genomföras inom slutet från årskursen. Proven bör artikel uppdelade inom delprov likt genomförs vid vissa dagar alternativt beneath vissa perioder.Vid bedömningen från en nationellt test liksom genomförts vid datamaskin alternativt ytterligare digital avdelning bör elevens namn samt övriga information angående eleven existera avidentifierade på grund av den bedömande läraren.
inom dem fall var syftet tillsammans avidentifieringen ej förmå uppfyllas utan avgörande organisatoriska alternativt ekonomiska svårigheter till huvudmannen får detta dock göras undantag ifrån kravet vid avidentifiering. Förordning (2018:1575).12 a § Statens skolverk får informera föreskrifter angående för att nationella test får genomföras nära enstaka ytterligare tidpunkt än inom slutet från årskursen samt närmare föreskrifter ifall då proven bör genomföras samt ifall avidentifiering.
Skolverket får även inom övrigt informera dem föreskrifter liksom behövs angående nationella test samt ifall skyldighet för att delta inom nationella prov.
Förordning (2019:687).
Nationella bedömningsstöd
12 b § Nationella bedömningsstöd bör användas inom matematik samt svenska alternativt svenska såsom andraspråk inom årskurs 1.Bedömningsstöd får användas även inom andra ämnen samt årskurser än dem vilket anges inom inledande stycket.Bedömningsstöden bör stödja lärarnas granskning från elevernas kunskaper.Förordning (2017:1107).12 c § Statens skolverk får informera närmare föreskrifter ifall nationella bedömningsstöd samt ifall användningen från dessa.
Förordning (2017:1107).
Integrerad samisk utbildning inom grundskolan
13 § I 10 kap. 7 a samt 7 b §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser ifall integrerad samisk utbildning på grund av samiska studenter inom grundskolan.Förordning (2020:779).14 § Har upphävts genom förordning (2020:779).
13 kap. Fritidshemmet
1 § För fritidshemmet gäller enstaka läroplan i enlighet med 1 kap. 11 § inledande stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns inom förordningen (SKOLFS 2010:37) angående läroplan på grund av grundskolan, förskoleklassen samt fritidshemmet utom inom dem fall likt anges inom andra stycket.För fritidshem likt anordnas nära ett skolenhet tillsammans specialskola alternativt sameskola finns läroplanen inom förordningen (SKOLFS 2010:250) angående läroplan till specialskolan samt på grund av förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall respektive förordningen (SKOLFS 2010:251) angående läroplan på grund av sameskolan samt till förskoleklassen samt fritidshemmet inom vissa fall.14 kap.
Bidrag mot enskilda huvudmän
Fastställande från bidrag per kalenderår
1 § Ett bidrag mot enskilda huvudmän på grund av förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola samt fritidshem samt lärorik vård likt erbjuds inom stället på grund av förskola alternativt fritidshem bör fastställas per kalenderår.Bidraget bör grunda sig vid hemkommunens ekonomisk plan på grund av detta kommande budgetåret samt beslutas före kalenderårets start.till små människor samt studenter vilket börjar inom träning alternativt ytterligare lärorik aktivitet beneath kalenderåret bör hemkommunen besluta bidraget omgående.För studenter vilket påbörjar kurs inom augusti bör bidrag i enlighet med 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § samt 14 kap.
Senast uppdaterad 23 september Utvecklingssamtal bör behållas inom varenda skolformer utom komvux.15 § skollagen (2010:800) avse tiden ifrån samt tillsammans med den 1 juli identisk kalenderår. Förordning (2022:1619).
Ändringar beneath löpande budgetår
2 § Om ytterligare tillgångar ges mot hemkommunens aktivitet beneath budgetåret, bör motsvarande tillskott ges mot dem enskilda huvudmännen.Om hemkommunen reducerar ersättningen mot sin motsvarande aktivitet får bidrag mot enskilda huvudmän reduceras inom motsvarande mån genom för att återstående utbetalningar beneath budgetåret sätts ner.Avgifter
3 § När enstaka samhälle beslutar angående bidrag mot enskild huvudman på grund av förskola, fritidshem alternativt ytterligare lärorik aktivitet, bör detta beaktas angående avgifter tas ut från kommunen samt från den enskilda huvudmannen.Grundbelopp
Allmänt angående grundbelopp
4 § I 9 kap.20 §, 10 kap. 38 § samt 11 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag likt bör ingå inom detta grundbelopp liksom lämnas inom bidrag mot enstaka enskild huvudman på grund av förskoleklass, grundskola alternativt anpassad grundskola. nära tillämpning från dessa bestämmelser bör belöning till
1. utbildning avse kostnader till skolans skolchef samt andra anställda tillsammans ledningsuppgifter, undervisande anställda, anställda inom skolbibliotek, stödåtgärder mot studenter, arbetslivsorientering, kompetensutveckling från personalen samt liknande kostnader,
2.
lärverktyg avse kostnader till läroböcker, andra läromedel samt andra tryckta alternativt digitala verk samt utrustning samt ämne vilket används inom undervisningen, kostnader till analoga samt digitala medier inom skolbibliotek samt studiebesök samt liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader på grund av sådan elevhälsa såsom avser medicinska, psykologiska alternativt psykosociala insatser,
4.
måltider avse kostnader till livsmedel, anställda, transporter samt därmed sammanhängande ledning samt liknande kostnader,
5. ledning avse administrativa kostnader liksom bör beräknas mot tre andel från grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse en schablonbelopp såsom uppgår mot sex andel från detta totala bidragsbeloppet (grundbelopp samt inom förekommande fall tilläggsbelopp), och
7.
lokalkostnader avse kostnader på grund av hyra, driftskostnader, inventarier likt ej existerar lärverktyg samt kapitalkostnader inom struktur från ränta vid lån samt liknande, dock ej kostnader på grund av amortering. Förordning (2024:268).5 § I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § samt 25 kap. 12 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag liksom bör ingå inom detta grundbelopp likt lämnas inom bidrag mot enstaka enskild huvudman på grund av förskola, fritidshem alternativt lärorik vård likt erbjuds inom stället till förskola alternativt fritidshem.
nära tillämpning från dessa bestämmelser bör kompensation för
1. vård samt lärorik aktivitet avse kostnader till förskolechef alternativt andra anställda tillsammans med ledningsuppgifter, anställda inom den pedagogiska verksamheten samt omsorgen, stödåtgärder mot ungar alternativt studenter, kompetensutveckling från personalen samt liknande kostnader,
2.
pedagogiskt ämne samt utrustning avse kostnader till lek- samt lärprodukter, maskiner såsom används inom verksamheten, studiebesök samt liknande kostnader, och
3. ledning avse administrativa kostnader såsom bör beräknas mot tre andel från grundbeloppet till förskolor samt fritidshem samt ett andel från grundbeloppet till lärorik omsorg.För övriga kostnadsslag bör 4 § 4 samt 6-7 tillämpas vid motsvarande sätt.
Särskilt angående belöning till lokalkostnader
6 § Ersättning på grund av lokalkostnader i enlighet med 4 § 7 bör motsvara hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per ungar alternativt student inom motsvarande verksamhet.Om detta finns särskilda skäl, bör ersättningen på grund av lokalkostnader inom stället högst motsvara den enskilde huvudmannens faktiska kostnader ifall dessa existerar skäliga.nära prövningen från angående detta finns särskilda skäl bör hänsyn tas mot angående skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga lokalkostnader samt den enskilde huvudmannens faktiska kostnader existerar avgörande vid bas från kommunens placering inom nya lokaler, renovering från befintliga lokaler alternativt någon ytterligare omständighet.
nära prövningen får hänsyn även tas mot intresset från för att kurs tillsammans med enstaka enskild huvudman förmå etableras. Förordning (2018:3).
Särskilt angående kompensation till kapitalkostnader
7 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper bör tillämpas nära beräkningen från kostnader på grund av inköp.Tilläggsbelopp
8 § Med tilläggsbelopp i enlighet med 8 kap.23 §, 9 kap. 21 §, 10 kap.
Vid betygsättningen bör läraren nyttja betygskriterierna inom moderna tungomål alternativt teckenspråk till hörande inom ramen på grund av skolans val.39 §, 11 kap. 38 § samt 14 kap. 17 § skollagen (2010:800) avses belöning till extraordinära stödåtgärder.Utöver vilket vilket anges inom inledande stycket avses tillsammans tilläggsbelopp enligt
- 10 kap. 39 § skollagen belöning på grund av studenter likt bör ges modersmålsundervisning alternativt deltar inom lovskola, och
- 11 kap.
38 § skollagen belöning på grund av studenter vilket bör ges modersmålsundervisning. Förordning (2024:220).8 a § Med extraordinära stödåtgärder i enlighet med 8 § inledande stycket avses stödåtgärder liksom något som är viktigt eller nödvändigt avviker ifrån detta särskilda stöd vilket bör tillhandahållas inom ramen till grundbeloppet samt likt innebär för att avgörande tillgångar måste avsättas på grund av en barns alternativt enstaka elevs räkning.
nära bedömningen från angående stödåtgärder utgör extraordinära stödåtgärder bör åtgärdernas omfattning samt längd särskilt beaktas.Extraordinära stödåtgärder förmå avse exempelvis assistenthjälp, anpassning från lokaler alternativt enstaka helt anpassad lärmiljö. Extraordinära stödåtgärder är kapabel riktas mot bland andra ungar samt studenter tillsammans funktionsnedsättning, stora inlärningssvårigheter alternativt långvarig skolfrånvaro.Med ett helt anpassad lärmiljö i enlighet med andra stycket avses enstaka miljö likt besitter utformats tillsammans särskilt små elevgrupper, upphöjd lärartäthet samt specialpedagogisk kompetens.
Förordning (2024:220).8 b § En enskild huvudman vilket ansöker angående bidrag inom form eller gestalt från tilläggsbelopp till extraordinära stödåtgärder bör lämna dem data likt behövs på grund av bestämmandet från tilläggsbelopp.
Förordning (2024:220).8 c § Statens skolverk får informera ytterligare föreskrifter om
- vilka information såsom enstaka enskild huvudman bör lämna i enlighet med 8 b §, och
- bestämmandet från tilläggsbelopp.
Förordning (2024:220).
Särskilt angående kompensation på grund av modersmålsundervisning
9 § Om ett samhälle erbjuder modersmålsundervisning inom personlig förskoleklass, bör kommunen lämna motsvarande bidrag mot sådan aktivitet inom fristående förskoleklass.Redovisning från hur bidraget besitter beräknats
10 § En samhälle såsom lämnar bidrag på grund av enstaka skola inom ett fristående utbildningsinstitution alternativt på grund av en ungar inom ett fristående förskola alternativt inom ytterligare lärorik aktivitet tillsammans enstaka enskild huvudman bör till den enskilda huvudmannen behärska redovisa hur bidraget besitter beräknats.Av redovisningen bör framgå beloppen till lokalkostnader, ledning samt mervärdesskatt.ifall detta ej finns särskilda skäl bör redovisningen även innehålla beloppen till övriga kostnadsslag fanns till sig.Statens skolverk får informera föreskrifter ifall sådan redovisning.
Utbetalning från bidrag
11 § Om den enskilda huvudmannen samt kommunen ej kommer överens angående annat, bör bidragen blir betald ut tillsammans ett tolftedel varenda månad.Bemyndigande angående information ifall kommande verksamhet
12 § Statens skolverk får informera föreskrifter ifall skyldigheten till enstaka enskild huvudman på grund av grundskola samt anpassad grundskola för att lämna information ifall kommande verksamhet.Förordning (2022:1619).
14 a kap.
kurs nära särskilda ungdomshem
Inledande föreskrifter
1 § I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser angående träning på grund av skolpliktiga små människor likt vistas inom en sådant bostad likt avses inom 12 § lagen (1990:52) tillsammans särskilda bestämmelser angående vård från unga (särskilt ungdomshem).För sådan träning bör relevanta bestämmelser inom denna förordning tillämpas tillsammans med dem nödvändiga avvikelser likt följer från för att barnet vistas inom en sådant bostad.Förordning (2015:293).
Huvudmannen
2 § Huvudmannen på grund av en särskilt ungdomshem bör fullgöra dem data inom fråga ifall utbildningen nära hemmet vilket annars huvudmannen till den skolform inom skolväsendet vilket utbildningen motsvarar äger. Förordning (2015:293).3 § Har upphävts genom förordning (2020:779).Bemyndigande
4 § Statens skolverk får, efter för att äga inhämtat synpunkter ifrån Statens institutionsstyrelse, informera föreskrifter angående verkställigheten från detta avsnitt.Förordning (2015:293).
15 kap. Övriga bestämmelser
Överklagande
1 § Beslut i enlighet med denna förordning får endast överklagas inom den ordning vilket gäller till rättslig granskning i enlighet med 13 kap. kommunallagen (2017:725). Förordning (2017:1051).Elektronisk distribution från ansökningar
2 § En begäran såsom bör göras mot Statens skolinspektion alternativt Statens skolverk i enlighet med denna förordning får överföras elektroniskt.Bemyndiganden
3 § Statens skolinspektion respektive Statens skolverk får inom fråga ifall ansökningar liksom myndigheten bör testa i enlighet med denna förordning informera föreskrifter angående distribution från ett elektronisk begäran samt ifall elektronisk underskrift samt dem ytterligare föreskrifter vilket behövs ifall ansökningsförfarandet samt ifall avgift från betalning.Förordning (2018:1574).4 § Statens skolverk får informera föreskrifter ifall hur detta systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med 4 kap. 3-6 §§ skollagen (2010:800) bör bedrivas inom förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan samt fritidshemmet. Förordning (2022:1619).5 § Statens skolverk får informera föreskrifter angående hur detta förebyggande arbetet till för att producera säkerhet samt studiero i enlighet med 5 kap.
3 § skollagen (2010:800) bör bedrivas inom förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan samt fritidshemmet.
Förordning (2022:1619).
Övergångsbestämmelser
2011:1851. Denna förordning träder inom kraft den 15 april 2011 samt bör tillämpas vid träning ifrån samt tillsammans med den 1 juli 2011, angående ej annat följer från övergångsbestämmelserna.
2.
Genom förordningen upphävs
- grundskoleförordningen (1994:1194),
- sameskolförordningen (1995:205),
- särskoleförordningen (1995:206),
- specialskoleförordningen (1995:401),
- förordningen (1996:1206) ifall fristående skolor samt viss enskild aktivitet inom skolområdet, och
- förordningen (2010:803) angående Statens skolinspektions prövning inom vissa fall från träning tillsammans enskild huvudman.
3.
dem upphävda förordningarna bör gå vidare för att gälla till träning mot utgången från juni 2011.
4. på grund av studenter inom årskurs 9 inom grundskola tillsammans offentlig huvudman bör 7 kap. 3, 4 samt 6-9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12.
5. till studenter inom årskurs 9 inom grundsärskola tillsammans offentlig huvudman bör 7 kap.
3 §, 4 § inledande stycket samt 5-6 §§ särskoleförordningen (1995:206) gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12.
6. till studenter inom årskurs 9 inom fristående grundskolor samt fristående grundsärskolor bör 1 a kap. 7 § förordningen (1996:1206) angående fristående skolor samt viss enskild aktivitet inom skolområdet gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12.
7.
till studenter inom årskurs 10 inom specialskolan bör 8 kap. 3-9 §§ specialskoleförordningen (1995:401) gå vidare för att gälla beneath läsåret 2011/12. dem kursplaner såsom tillämpats på grund av dessa studenter i enlighet med 3 kap. 2-4 §§ specialskoleförordningen bör gå vidare för att tillämpas beneath läsåret 2011/12.
8.
ett samhälle vilket nära utgången från juni 2011 deltar inom försöksverksamhet i enlighet med förordningen (1999:903) angående försöksverksamhet tillsammans med träning utan timplan inom grundskolan får gå vidare för att bedriva kurs inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen inom bilaga 1 mot skollagen (2010:800) inom den omfattning liksom följer från beslutet ifall deltagande inom försöksverksamheten.
9.
enstaka huvudman till enstaka fristående grundskola såsom nära utgången från juni 2011 bedriver kurs tillsammans med ett fördelning från undervisningstiden vilket avviker ifrån timplanen inom bilaga 3 mot skollagen (1985:1100) får gå vidare för att bedriva kurs inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen inom bilaga 1 mot skollagen (2010:800).
10.
ett huvudman likt tillsammans stöd från 8 alternativt 9 bedriver träning inom grundskolan utan för att tillämpa timplanen inom bilaga 1 mot skollagen (2010:800) bör anmäla detta mot Statens skolinspektion före utgången från 2011. angående detta föreligger förutsättningar till återkallelse i enlighet med 9 kap. 24 § får Skolinspektionen besluta för att huvudmannen ifrån samt tillsammans ett viss tidpunkt bör tillämpa timplanen.
11.
ett samhälle likt nära utgången från juni 2011 anordnar engelskspråkig utbildning i enlighet med förordningen (2003:459) ifall försöksverksamhet tillsammans engelskspråkig utbildning inom grundskolan får gå vidare för att bedriva engelskspråkig utbildning inom identisk omfattning. Detsamma gäller enstaka enskild huvudman till grundskola likt nära utgången från juni 2011 anordnar delar från undervisningen vid engelska inom motsvarande omfattning.
Om villkoren i enlighet med 9 kap.
18 § inledande stycket ej existerar fullbordade får Statens skolinspektion besluta för att huvudmannen ej får gå vidare för att anordna sådan undervisning.2011:506
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2011 inom fråga ifall 4 kap. 1 a § samt bilaga 1, den 1 månad 2013 inom fråga ifall 6 kap. 2-6 §§ samt inom övrigt den 1 juli 2012.
Förordning (2012:498).
2.
enstaka pedagog vilket avses inom 33 § andra stycket lagen (2010:801) ifall insättning från skollagen (2010:800) bör nära användningen från 6 kap. 3 samt 4 §§ denna förordning jämställas tillsammans med enstaka legitimerad pedagog vilket existerar behörig för att undervisa inom detta kurs likt betyget avser. Detsamma gäller enstaka pedagog vilket avses inom punkt 20 inom övergångsbestämmelserna mot förordningen (2011:326) angående behörighet samt legitimation till pedagog samt förskollärare.
Förordning (2013:827).2011:1180
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2012 samt tillämpas inledande gången läsåret 2013/14.
2. Äldre föreskrifter gäller kvar till läsåret 2012/13.2013:249
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2013.
2. Bilagorna 1-3 inom sin nya lydelse tillämpas inledande gången höstterminen 2013 på grund av studenter såsom påbörjar årskurs 1 inom grundsärskolan, specialskolan samt sameskolan.
3.
på grund av studenter inom grundsärskolan likt höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 bör undervisningstiden inom matematik existera minimalt 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller ej studenter inom träningsskolan.
4. på grund av studenter inom specialskolan likt höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2, 3 respektive 4 bör undervisningstiden inom matematik artikel minimalt 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070 timmar.
5.
på grund av studenter inom sameskolan vilket höstterminen 2013 påbörjar årskurs 2 respektive 3 bör undervisningstiden inom matematik artikel minimalt 740 timmar respektive 700 timmar.
6. Bilagorna 1-3 inom sin äldre lydelse gäller ännu till studenter likt höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 alternativt enstaka högre årskurs inom grundsärskolan alternativt sameskolan alternativt årskurs 5 alternativt enstaka högre årskurs inom specialskolan.2014:96
1.
Denna förordning träder inom kraft den 1 april 2014.
2. dem nya bestämmelserna tillämpas inledande gången vid test såsom genomförs efter den 30 juni 2014.2016:336Denna förordning träder inom kraft den 1 september 2016 inom fråga ifall 11 kap. 9 a §, den 1 januari 2017 inom fråga ifall 10 kap. 11 § samt inom övrigt den 1 juli 2016.2016:652
1. Denna förordning träder inom kraft den 15 juli 2016.
2.
Förordningen tillämpas inledande gången höstterminen 2016 på grund av studenter liksom påbörjar årskurs 4 inom grundsärskolan samt sameskolan respektive årskurs 5 inom specialskolan.
3. på grund av studenter inom grundsärskolan likt höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 bör undervisningstiden inom ämnet matematik existera minimalt 1 075 timmar respektive 1 040 timmar.
Detta gäller ej studenter inom träningsskolan.
4. till studenter inom specialskolan likt höstterminen 2016 påbörjar årskurs 6 respektive 7 bör undervisningstiden inom matematik artikel minimalt 1 230 timmar respektive 1 195 timmar.
5. på grund av studenter inom sameskolan liksom höstterminen 2016 påbörjar årskurs 5 respektive 6 bör undervisningstiden inom matematik artikel minimalt 850 timmar respektive 815 timmar.
6.
Äldre föreskrifter gäller kvar till studenter liksom höstterminen 2016 påbörjar
a) årskurs 7 alternativt ett högre årskurs inom grundsärskolan, eller
b) årskurs 8 alternativt enstaka högre årskurs inom specialskolan.2017:1107Denna förordning träder inom kraft den 1 januari 2018 inom fråga angående 9 kap. 22 a § samt 22 c §, 11 kap. 12 a § samt 12 c § samt 12 kap.
12 a § samt 12 c § samt inom övrigt den 29 juni 2018.2017:1116
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 januari 2018.
2. Förordningen bör tillämpas vid träning ifrån samt tillsammans höstterminen 2018.2018:750
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2018 inom fråga angående 3 kap. 4 §, den 2 juli 2018 inom fråga ifall bilaga 2-4 samt inom övrigt den 1 juli 2019.
2.
på grund av studenter såsom höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 alternativt ett högre årskurs gäller bilagorna 2 samt 3 inom den äldre lydelsen.2018:1512
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2019.
2. till studenter inom grundskolan såsom höstterminen 2019 påbörjar årskurs 7 gäller följande:
- undervisningstiden inom ämnet idrott samt välmående bör existera minimalt 580 timmar totalt, och
- undervisningstiden inom elevens omröstning bör existera minimalt 197 timmar totalt.
3.
Äldre föreskrifter gäller kvar på grund av studenter likt höstterminen 2019 påbörjar
- årskurs 8 alternativt 9 inom grundsärskolan eller
- årskurs 9 alternativt 10 inom specialskolan.
4. inom lagen (2017:620) ifall förändring inom skollagen (2010:800) finns övergångsbestämmelser vilket gäller studenter såsom höstterminen 2018 påbörjar årskurs 7 alternativt ett högre årskurs inom grundskolan.
2019:800
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2020.
2. äger upphävts genom förordning (2020:830).
3. Äldre föreskrifter gäller kvar på grund av studenter såsom höstterminen 2020 påbörjar årskurs 9 alternativt 10 inom specialskolan.2020:779
1. Denna förordning träder inom kraft den 10 oktober 2020.
2. Förordningen tillämpas inledande gången vid träning samt ytterligare aktivitet likt startas efter den 30 juni 2021.2020:830
1.
Denna förordning träder inom kraft den 30 oktober 2020.
2. Bilaga 3 inom den nya lydelsen tillämpas inledande gången till höstterminen 2021.
3. till studenter inom specialskolan såsom höstterminen 2021 påbörjar årskurs 8 gäller följande:
a) undervisningstiden inom ämnet idrott samt välbefinnande bör existera minimalt 620 timmar totalt, och
b) undervisningstiden inom elevens omröstning bör existera minimalt 195 timmar totalt.
4. Bilaga 3 inom den äldre lydelsen gäller kvar till studenter likt höstterminen 2021 påbörjar årskurs 9 alternativt 10 inom specialskolan.2021:192
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 april 2021.
2. Bestämmelserna inom 11 § inom den nya lydelsen tillämpas inledande gången vid kurs ifrån samt tillsammans höstterminen 2021.
2023:945
1. Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2024.
2. Förordningen tillämpas inledande gången vid kurs vilket starta höstterminen 2024.
3. till stadier såsom enstaka skola äger avslutat före ikraftträdandet gäller bilaga 1, 3 samt 4 inom den äldre lydelsen.
4. dem beslut angående fördelning mellan årskurser från undervisningstid inom en etapp vilket saknas utifrån ett timplans nya lydelse i enlighet med bilaga 1, 3 alternativt 4 bör ej tillämpas vid årskurser vilket ett student besitter avslutat före ikraftträdandet från timplanen.2024:298
1.
Denna förordning träder inom kraft den 1 juli 2025.
2. Förordningen tillämpas inledande gången vid träning vilket bedrivs ifrån samt tillsammans höstterminen 2025.
Bilaga 1
Timplan på grund av grundskolan
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan Låg- Hög- Totalt stadiet stadiet samt stadiet mellan- stadietBild 60 80 100 240Engelska 60 220 200 480Hem- samt konsument- förståelse 40 90 130Idrott samt välmående 140 180 280 600Matematik 420 410 400 1 230Musik 80 80 80 240Naturorienterande ämnen 145 216 289 650Biologi 60 80 Fysik 60 80 Kemi 60 80 Samhällsorienterande ämnen 200 375 405 980Geografi 75 80 saga 90 100 Religionskunskap 75 80 Samhällskunskap 75 90 hantverk 50 140 140 330Svenska alternativt svenska likt andraspråk 680 520 290 1 490Teknik 47 65 88 200Språkval 48 272 320Totalt garanterat antal timmar 1 882 2 334 40 2 634 6 890Därav skolans omröstning 600När detta gäller dem naturorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid ifall 60 timmar inom respektive material.återstående 36 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem naturorienterande ämnena garanterade enstaka minsta undervisningstid angående 80 timmar inom respektive material. återstående 49 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom högstadiet.När detta gäller dem samhällsorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade enstaka minsta undervisningstid inom respektive tema.
återstående 60 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem samhällsorienterande ämnena garanterade ett minsta undervisningstid inom respektive material. återstående 55 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom högstadiet.Vid skolans omröstning får antalet timmar inom timplanen per etapp på grund av en material alternativt enstaka ämnesgrupp reduceras tillsammans högst 20 andel.
Antalet timmar på grund av svenska alternativt svenska liksom andraspråk, engelska, språkval samt matematik får dock ej minskas.Bestämmelser angående för att huvudmannen fattar beslut angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden finns inom 9 kap. 4 § skolförordningen (2011:185).Bestämmelser ifall anpassad studiegång finns inom 3 kap. 12 § skollagen (2010:800).
Anpassad studiegång förmå innebära avvikelser ifrån timplanen.Bestämmelser ifall prioriterad timplan finns inom 9 kap. 4 a § skolförordningen. Prioriterad timplan är kapabel innebära avvikelser ifrån den inom timplanen angivna dispositionen från antalet timmar per kurs. Förordning (2023:945).
Introduktionsprogram.Bilaga 2
Timplaner till anpassade grundskolan
Timplan till studenter liksom läser ämnen
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan- Låg- samt Hög- Totalt stadiet stadiet mellan- stadiet stadietBild 60 75 90 225Hem- samt konsument- insikt 230 295 525Idrott samt välmående 245 245 260 750Musik 120 125 150 395Slöjd 175 260 235 670Svenska alternativt svenska likt andraspråk 450 450 400 1 300Engelska 35 55 90 180Matematik 400 400 415 1 215Naturorien- terande ämnen 145 216 289 650Samhällsorien- terande ämnen 185 255 350 790Teknik 45 60 85 190Totalt garanterat antal timmar 1 860 2 141 230 2 659 6 890Därav skolans omröstning 1 800Timplan på grund av studenter likt läser ämnesområdenÄmnesområden Undervisningstid inom timmar Lågstadiet Mellan- Hög- Totalt stadiet stadietEstetisk aktivitet 315 340 360 1 015 överföring 315 340 360 1 015Motorik 315 340 360 1 015Vardags- aktiviteter 315 340 360 1 015Verklighetsupp- fattning 315 340 360 1 015 Fördelningsbar undervisnings- tidsperiod 300 640 650 1 590 Totalt garanterat antal timmar 1 875 2 340 2 450 6 665 Bestämmelser ifall anpassad studiegång finns inom 3 kap.12 § skollagen (2010:800).
Anpassad studiegång är kapabel innebära avvikelser ifrån timplanerna.
Förordning (2022:1619).
Bilaga 3
Timplan till specialskolan
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan- Låg- Hög- Totalt stadiet stadiet samt stadiet mellan- stadiet foto 70 90 90 250Hem- samt konsument- förståelse 50 80 130Idrott samt välmående okänt 180 270 640Rörelse samt teaterpjäs 90 80 75 245Slöjd 85 140 125 350Teckenspråk 320 205 200 725Svenska alternativt svenska såsom andraspråk 780 500 280 1 560Engelska 95 220 200 515Matematik 560 410 400 1 370Samhällsorienterande ämnen 319 342 400 1 061Geografi 65 80Historia 75 100 Religionskunskap 65 80 Samhällskunskap 65 90 Naturorienterande ämnen 227 216 261 704Biologi 60 70 Fysik 60 70 Kemi 60 70 Teknik 52 65 83 200Språkval 48 272 320Totalt garanterat antal timmar 2 788 2 496 50 2 736 8 070Därav skolans omröstning 600När detta gäller dem samhällsorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade enstaka minsta undervisningstid inom respektive tema.återstående 72 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem samhällsorienterande ämnena garanterade ett minstaundervisningstid inom respektive kurs. återstående 50 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom högstadiet.När detta gäller dem naturorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid ifall 60 timmar inom respektive kurs.
återstående 36 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom mellanstadiet. inom högstadiet existerar eleverna inom dem naturorienterande ämnena garanterade ett minsta undervisningstid ifall 70 timmar inom respektive kurs. återstående 51 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom högstadiet.Vid skolans omröstning får antalet timmar inom timplanen per etapp på grund av en tema alternativt enstaka ämnesgrupp reduceras tillsammans med högst 20 andel.
Antalet timmar till svenska alternativt svenska såsom andraspråk, engelska, matematik samt språkval får dock ej minskas.Bestämmelser ifall för att huvudmannen fattar beslut angående fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden finns inom 11 kap. 2 a § skolförordningen (2011:185).Bestämmelser angående anpassad studiegång finns inom 3 kap.
12 § skollagen (2010:800). Anpassad studiegång är kapabel innebära avvikelser ifrån timplanen. Förordning (2023:945).
Bilaga 4
Timplan till sameskolan
Ämnen Undervisningstid inom timmar Låg- Mellan- Låg- Totalt stadiet stadiet samt mellan- stadiet foto 60 80 140Hem- samt konsument- förståelse 50 50Idrott samt välmående 150 160 310Musik 60 60 120Slöjd 60 130 190Svenska alternativt svenska såsom andraspråk 400 510 910Engelska 60 220 280Matematik 420 410 830Samhällsorienterande ämnen 130 270 400Geografi 60 bakgrund 70 Religionskunskap 60 Samhällskunskap 60 Naturorienterande ämnen 110 200 310Biologi 55 Fysik 55Kemi 55Samiska 400 400 800Språkval 48 48Teknik 40 45 85Totalt garanterat antal timmar 1 890 2 533 50 4 473Därav skolans omröstning 210När detta gäller dem naturorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid angående 55 timmar inom respektive kurs.återstående 35 timmar får fördelas fritt mellan dem tre ämnena inom mellanstadiet. då detta gäller dem samhällsorienterande ämnena existerar eleverna inom mellanstadiet garanterade ett minsta undervisningstid inom respektive material. återstående 20 timmar får fördelas fritt mellan dem fyra ämnena inom mellanstadiet.Vid skolans omröstning får antalet timmar inom timplanen per etapp på grund av en kurs alternativt enstaka ämnesgrupp reduceras tillsammans med högst 15 andel.
Antalet timmar till svenska alternativt svenska vilket andraspråk, engelska, matematik, samiska samt språkval får dock ej minskas.Bestämmelser angående för att huvudmannen fattar beslut ifall fördelning mellan årskurserna från undervisningstiden finns inom 12 kap. 3 § skolförordningen (2011:185).Bestämmelser angående anpassad studiegång finns inom 3 kap. 12 § skollagen (2010:800).
Anpassad studiegång är kapabel innebära avvikelser ifrån timplanen. Förordning (2023:945).